Renare avloppsvatten till reningsverken är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Vi måste se dagens arbete som en miljöinvestering. Med renare avloppsvatten får vi renare sjöar, vattendrag och hav – och bättre förutsättningar för kretslopp av näringsämnen i slammet.

Revaq startade år 2002 som ett utvecklingsprojekt, som sedan utvecklades till certifieringssystemet Revaq 2008. Revaq drivs idag av Svenskt Vatten. Kopplat till Revaq finns en styrgrupp där LRF, Livsmedelsföretagen och VA SYD deltar  - och samverkan sker med Naturvårdsverket. Svensk Vatten står som ensam ägare till systemet.

Syftet med Revaq

Revaq-certifiering kvalitetssäkrar reningsverkens arbete med uppströmsarbete och återföring av näringsämnen i slammet till jordbruk. Ständiga förbättringar av slamkvaliteten och stora krav på spårbarhet är centralt i ett bra Revaq-arbete samt ett strukturerat och aktivt uppströmsarbete. Genom att minska de oönskade ämnena i slam kan vi både minska de farliga ämnena till vattendragen och bidra till att uppnå de etappmål om återföring av växtnäring som finns i Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om hållbar återföring av fosfor.

Revaq ska säkra:

• fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som kommer till reningsverken och därmed på växtnäringen från slammet
• att alla aktörer erbjuds en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning
• att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav.

Svenskt Vatten uppmanar till certifiering

Svenskt Vatten uppmanar alla reningsverk att certifiera sitt arbete enligt Revaq-systemet. Genom certifieringsarbetet i Revaq skapar vattentjänstbranschen förutsättningar för att växtnäringen i slammet ska kunna återföras till jordbruk.

Svenskt vattens ståndpunkt är att slam från icke-Revaqcertifierade reningsverk inte ska användas inom jordbruket.

Slam från Revaq-certifierade reningsverk är efterfrågat då det uppvisar god kvalitet. Att endast slam från certifierade reningsverk sprids på svensk åkermark är avgörande för det förtroendefulla samarbete som nu finns mellan vattentjänstbranschen, jordbruket, livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln. Det är också samspelet mellan dessa aktörer som till stor del är avgörande för framtiden för certifieringssystemet Revaq.

Hur kan vi Revaq-certifiera vårt reningsverk?

För att bli Revaq-certifierat behöver reningsverket bedriva  ett aktivt och strukturerat uppströmsarbete. Arbetet styrs till stor del av dokumentet Regler för certifieringssystemet Revaq. Läs mer om reglerna och ladda ner regelverket under Revaq-regler och mallar.

Vem ska jag kontakta om certifiering?

När ni börjat fundera på att certifiera er enligt Revaq bör ni i ett tidigt skede kontakta certifieringsorganet, RISE (före detta SP). De kan berätta hur certifieringsprocessen fungerar och vilken kontakt ni ska ha med SP framledes. Bland annat ska ni fylla i Instruktion om ansökan om certifiering från RISE. Ansökan om certifiering ska skickas direkt till RISE.

Vad kostar det?

Avgifterna till Svenskt Vatten är 70 öre per aktuell ansluten fysisk person till avloppsreningsverket. Om slam från andra reningsverk behandlas i det certifierade reningsverket, ska även antalet personer anslutna till dessa räknas in. Maxavgiften för ett reningsverk är 170 000 kronor.

Ansökan för certifieringsorgan

Är ni ett certifieringsorgan som skulle vilja certifiera enligt Revaq? För att få certifiera enligt Revaq och således vara ackrediterad för det så behövs en formell ansökan hos SWEDAC. Kontakta Revaqs sekretariat för mer information.

Revaqs organisation

Organisationen består av flertalet aktörer som alla har samma drivkraft, att ha säkra kretslopp mellan stad och åkermark av mullbildande ämnen och näringsämnen i slam.

Inom Revaq finns en styrgrupp, en regelkommitté, ett vetenskapligt råd och ett sekretariat. I styrgruppen ingår LRF, Livsmedelsföretagen ett reningsverk samt Svenskt Vatten. Naturvårdsverket är adjungerade. Ordförande för Styrgruppen är Anders Finnson, Svenskt Vatten AB. Styrgruppen har utsett Hans Augustinsson, Hushållningssällskapet till ordförande för Regelkommittén och Ola Palm från RISE till ordförande i det Vetenskapliga Rådet. Anna Vestling ansvarar för Revaqs sekretariat.

Information om organisationen och om styrgruppens, regelkommitténs, vetenskapliga rådets och sekretariatets sammansättning och arbetsuppgifter, finns i dokumentet Beslutsordning för Revaq.