-
Utbildning & konferens
-
Nätverk & medlemskap
Från reningsverk till resursverk
Få andra flöden, av såväl näring som energi, är så stora i samhället som inom VA-sektorn. Varje person använder 120–140 kg vatten och bidrar med dag- och dräneringsvatten till att producera över 300 kg avloppsvatten varje dag, året runt.
Över en miljard ton resurser flyttas varje år från tätort till reningsverk till våra vatten. VA-organisationerna har identifierat en rad resurser i denna stora mängd avloppsvatten som kan tas tillvara i den cirkulära ekonomin för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i kris och beredskap.
I dag används slam oftast till jordtillverkning och växtetablering, om det används alls. För att kunna använda slammet inom jordbruket, är Svenskt Vattens policy att reningsverket ska vara certifierat enligt Revaq. Slamhantering regleras av miljöbalken eller av föreskrifter och andra beslut som meddelas av regeringen eller olika myndigheter med stöd av miljöbalken.
Kommunerna är skyldiga att samla upp och rena avloppsvatten från tätorter så att vattnet kan släppas ut utan olägenheter. Kommunerna ska också se till att hela avloppsanläggningen (inklusive slambehandling och ledningsnät) drivs på sådant sätt att skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö förebyggs, hindras eller motverkas.
Revaq-certifiering
Revaq är ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt för att hantera riskerna på vägen dit.
Slam från Revaq-certifierade reningsverk är efterfrågat för användning inom jordbruk eftersom det har strängare krav än annat slam, har krav på uppströmsarbete och på utbildning av personal samt krav på transparent och öppen uppföljning. Det är därför avgörande för det förtroendefulla samarbete som nu finns mellan vattentjänstbranschen, jordbruket och livsmedelsindustrin att endast slam från certifierade reningsverk sprids på svensk åkermark. Samspelet mellan dessa aktörer är till stor del avgörande för framtiden för certifieringssystemet Revaq.
Revaq-certifiering ska säkra:
- fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som kommer till reningsverken och därmed på växtnäringen från slammet
- att alla aktörer erbjuds en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning
- att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav.
Certifierade reningsverk
Se aktuell förteckning över reningsverk certifierade enligt Revaq.
Regelöversikt för slam
Nedan finns en kortfattad översikt över de regler som gäller specifikt för hantering av avloppsslam för jordbruksändamål. Det finns även ett par mer omfattande regelöversikter publicerade av Naturvårdsverket respektive Sweco. Naturvårdsverkets Regler för avloppsslam är en bred översikt av vilka regler som i dag gäller för hantering och användning av slam från avloppsreningsverk. SWECO:s Slamregler i korthet (pdf) kommenterar även andra regler som har anknytning till hanteringen av avloppsslam, men som inte innehåller specifika bestämmelser om just slamhantering.
- Regler för hantering av avloppsslam för jordbruksändamål
20 § förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.
Regeln innehåller: haltgränsvärden för sju metaller i avloppsslam som saluhålls eller överlåts för jordbruksändamål.
Regeln ska följas av: slamproducenter. - Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket
Regeln innehåller: krav på registerhållning, kontroll, innehållsdeklaration, spridningsbegränsningar, gränsvärden för högsta tillåtna tillförsel av fosfor, kväve och sju metaller, gränsvärden för metallhalt i åkermark.
Regeln ska följas av: slamproducenter (1–4 §§, 6 § och 11–16 §§) och slamanvändare (1–10 §§ och 15-16 §§). - Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring
Regeln innehåller: fosforgiva, spridningstider, regler för nedbrukning med mera.
Regeln ska följas av: slamanvändare. - 5 och 21 §§ förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Regelns innebörd: Utan tillstånd och anmälan får man normalt inte göra till- och ombyggnader och andra ändringar i verksamheten eller anlägga och driva nya avloppsanläggningar.
Regeln ska följas av: slamproducenter. - Kommunala föreskrifter enl. 40 § 2 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Regelns innebörd: Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om spridande av slam inom område med detaljplan eller intill sådant område om det behövs för att hindra olägenheter för människors hälsa.
Regeln ska följas av: slamanvändare. - Bilagan till förordning (1998:899) – B e 06/12 respektive C e 06/12
Regelns innebörd: Mellanlagring av mer än 10 ton slam vid något enskilt tillfälle är anmälnings- eller tillståndspliktigt beroende på mängd med mera.
Regeln ska följas av: slamproducent eller slamanvändare, beroende på vem som mellanlagrar.
Skillnaderna mellan certifierat och icke-certifierat slam
-
Slam från Revaq-certifierade reningsverk får över tid lägre halter av metaller (se SCB:s statistik) och organiska oönskade ämnen. Det gäller också det renade avloppsvatten, som släpps ut till vattendrag. Revaq ställer stränga krav på hur slammet ska spridas, exempelvis att luktstörning ska minimeras för omgivningen. Revaq är i grunden ett kvalitetsledningssystem och bygger vidare på systemen i ISO 9000 och 14000, därför är krav på ordning och reda, struktur, ständiga förbättringar och utbildning bärande delar i systemet. Krav om utbildning om Revaqs regler och krav ställs på såväl reningsverkens personal som slamentreprenörer och revisorer.
På slam från Revaq-certifierade reningsverk ställs även krav på att slammet ska vara fritt från salmonella.
Varje enskilt slamparti från Revaq-certifierade reningsverk är alltid spårbart med exempelvis information om mängd slam som spridits på aktuellt fält, slammets innehåll av näringsämnen och spårelement, från vilket reningsverk partiet kommer samt när slampartiet producerats.
Mer i detalj – bland annat följande krav gäller för de certifierade reningsverken - som inte finns för slam från ett icke-certifierat reningsverk.
Här nedan är fler detaljerade krav som finns i Revaq beskrivna. Inget av dessa krav finns för icke Revaq-slam.
Krav på strukturerat uppströmsarbete, vilket bland annat innebär
- kadmiumhalterna i slammet ska vara så låga att mängd nytt kadmium som tillförs åkermarken via slam är mindre eller lika med vad motsvarande fosforgödsling med mineralgödsel tillför
- uppföljning och minskning av kadmium och andra prioriterade metaller och spårämnen med tillhörande krav på handlingsplaner
- uppföljning av PFAS med benchmarking med utgångspunkt i de danska kommande stränga gränsvärdena för slam. Handlingsplaner för åtgärder att minska PFAS om slammets PFAS innehåll överskrider halva de danska gränsvärdena
- koll på lakvatten från avfallsdeponier – avancerad rening alternativt bortkoppling är ett krav om inte lakvattnet klarar gränsvärden
- uppföljning av 14 000 kemikalier i Kemikalieinspektionens lista PRIO-guiden över utfasningsämnen som används/tillverkas på alla större industrier och prioriterade mindre verksamheter som är kopplade till reningsverket
- krav på ständiga förbättringar av slamkvaliteten
Exempel på andra krav enligt Revaq – som inte finns för slam från ett icke-certifierat reningsverk.
- krav på att ledningen för reningsverket avsätter tillräckligt med resurser för att bedriva Revaq-arbete
- krav på utbildning av personal på reningsverk och slamentreprenörer
- krav på intern- och externrevision av reningsverk och slamentreprenörer
- krav på insatskemikalier som används på reningsverket
- krav på externt organiskt material som tas emot på reningsverket
- krav på logistiken och den praktiska hanteringen av slampartier samt hur slamspridningen utförs krav på rätt analysmetoder på laboratorierna
- krav på information till hushåll om uppströmsarbete
krav på transparent och öppen uppföljning av spårbarhet, slamkvalitet och uppströmsarbete
Slam och slamanvändning
Frågor och svar om Revaq
Revaq ställer långt högre krav än de krav som finns i svensk lagstiftning. Sammantaget har vi Europas tuffaste krav på ett aktivt uppströmsarbete, systematiskt arbetssätt, ständiga förbättringar, systematiserade egenkontroller, mätningar av ett 60-tal olika ämnen liksom spårbarhet av varje enskilt slamparti.
Även hos livsmedelsföretagen har slam från ett Revaq-certifierat reningsverk högre förtroende än slam utanför Revaq. Därför är uppköparnas regelverk för gröda odlat med slam från Revaq i de allra flesta fall mer gynnsamma än för gröda som odlats med slam utanför Revaq. Vissa uppköpare tillåter inte alls slam utanför Revaq.
Här hittar du frågor och svar om uppströmsarbete, slam från Revaq-certifierade reningsverk, slamanvändning på åkermark och cirkulär ekonomi.
Ansök om certifiering enligt Revaq
För att bli Revaq-certifierat behöver reningsverket bedriva ett aktivt och strukturerat uppströmsarbete. Arbetet styrs till stor del av dokumentet Regler för certifieringssystemet Revaq.
Har ni börjat fundera på att certifiera er enligt Revaq? Då bör ni i ett tidigt skede kontakta certifieringsorganet, RISE. De kan berätta hur certifieringsprocessen fungerar och vilken kontakt ni ska ha med RISE framöver. Via länken finner ni bland annat även den ansökningsblankett ni behöver fylla i och skicka in till RISE.
- Vad kostar det?
Avgifterna till Svenskt Vatten är 70 öre per aktuell ansluten fysisk person till avloppsreningsverket. Om slam från andra reningsverk behandlas i det certifierade reningsverket, ska även antalet personer anslutna till dessa räknas in. Maxavgiften för ett reningsverk är 170 000 kronor. - Ansökan för certifieringsorgan
Är ni ett certifieringsorgan som skulle vilja certifiera enligt Revaq? För att få certifiera enligt Revaq och således vara ackrediterad för det så behövs en formell ansökan hos SWEDAC. Kontakta Revaqs sekretariat för mer information.
Revaqs organisation
Organisationen består av en rad aktörer som alla har samma drivkraft: att ha säkra kretslopp mellan stad och åkermark av mullbildande ämnen och näringsämnen i slam.
Inom Revaq finns en styrgrupp, en regelkommitté, ett vetenskapligt råd och ett sekretariat. I styrgruppen ingår LRF, Livsmedelsföretagen, ett reningsverk samt Svenskt Vatten. Naturvårdsverket är adjungerade. Ordförande för styrgruppen är Anders Finnson, Svenskt Vatten AB. Styrgruppen har utsett Hans Augustinsson, Hushållningssällskapet, till ordförande för regelkommittén. Anna Wårberg ansvarar för Revaqs sekretariat.
Revaq-sekretariatet
Har du frågor om certifieringssystemet, vill ha tips på kvalitetsrutiner, lämna yttranden till regelkommittén eller lämna synpunkter på certifieringsreglerna? Kontakta då Revaq-sekretariatet via e-post.
Kontakta Revaq-sekretariatetMallar och dokument för Revaq-certifiering
