Undersökning: Bara en av 14 har tillräckligt med krisvatten hemma 

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten. 

Enligt undersökningen har

• sex av tio (62 procent) inget dricksvatten sparat alls 
• bara sju procent sparat 25 liter dricksvatten eller mer per person, vilket är den mängd som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar 
• drygt var tredje svensk (34 procent) sparat dricksvatten hemma i någon mån.

Gotlänningar är mer benägna att spara dricksvatten hemma i beredskapssyfte. I södra Sverige som helhet (Skåne, Blekinge, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Gotland) har allmänheten mindre dricksvatten sparat hemma jämfört med resten av landet. Hela sju av tio i södra Sverige har inget dricksvatten sparat hemma överhuvudtaget. 

– Globalt saknar en av tio tillgång till rent vatten och om du inte har något annat val än att dricka smutsigt vatten är det stor risk att du blir sjuk. I Sverige skulle det kunna bli extremt långa väntetider och tumult vid vattenstationer när så få lever upp till Myndigheten för civilt försvars rekommendation om att ha 25 liter dricksvatten sparat hemma, säger Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid. 

Undersökningen visar också att varannan person försöker spara vatten när de duschar, diskar och borstar tänderna. Gotlänningarna toppar listan – där uppger 77 procent att de i mycket eller ganska hög utsträckning sparar på vatten i vardagen. I södra Sverige som helhet är viljan att hushålla med vattnet också stor. Där svarar sex av tio (62 procent) att de sparar på vatten i mycket eller ganska hög utsträckning, jämfört med rikssnittet på 51 procent.

Det ligger i linje med de uppmaningar om att spara vatten som flera dricksvattenleverantörer i södra Sverige, bland andra VA Syd, Sydvatten och Region Gotland, gått ut med under våren. SGU, Sveriges geologiska undersökning, varnar också för risk för vattenbrist i Skåne, Blekinge, Gotland, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Västra Götaland.  

I norra Sverige är invånarna minst benägna att spara på vattnet. Generellt minskar viljan att hushålla med vattnet ju längre norrut i  landet invånarna bor.  

Undersökningen visar också att varannan invånare (50 procent) oroar sig för hur vattenkrisen riskerar att utvecklas globalt på grund av klimatkrisen. Det innebär att oron tycks något mindre än när WaterAid ställde samma fråga för ett år sedan, trots att vattenkrisen blivit alltmer påtaglig och att FN varnat för att världen är på väg mot en vattenkollaps. 

– Vattenkrisen har inga landsgränser. Om det blir mindre tillgång till vatten i andra delar av världen innebär det sämre skördar och högre matpriser, vilket även vi i Sverige påverkas av. Alla är medvetna om hur Sverige påverkas av världsekonomin, men med den globala vattenkrisen är sambandet inte lika välkänt, säger Anna Nilsdotter.

Om opinionsundersökningen

• Totalt har 3 270 personer intervjuats under perioden 7–20 maj 2026. Av dessa har 2 232 intervjuer genomförts för att kunna se skillnader på länsnivå. Det finns alltså specifika siffror för samtliga 21 län i de fyra frågorna i opinionsundersökningen.
• Hälften (50 procent) känner oro över hur vattenkrisen riskerar att utvecklas globalt på grund av klimatkrisen. Det betyder att oron tycks något mindre jämfört med förra året, när WaterAid ställde samma fråga. Då svarade 54 procent att de känner oro över det. 
• Drygt hälften (51 procent) försöker spara på vattnet när de duschar, diskar eller borstar tänderna. I Östergötland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland och Västra Götaland brukar man i högre utsträckning spara på vattnet. 
• Drygt var tredje (36 procent) har dricksvatten sparat hemma i beredskapssyfte. Drygt sex av tio (62 procent) har inte det. Endast sju procent har 25 liter eller mer dricksvatten sparat hemma. Stora skillnader finns över landet, där boende på Gotland i högre utsträckning har sparat dricksvatten i beredskapssyfte. 
• Nära hälften (45 procent) tror att det huvudsakligen är kommunen, via skattemedel, som betalar för underhåll och drift av Sveriges vattenledningar, vattenverk och reningsverk. Var fjärde svensk (27 procent) tror att hushållen betalar.