Regeringens dricksvattensatsning: ett steg i rätt riktning – men långt ifrån nog

Regeringens vårändringsbudget innehåller reformer på 7,7 miljarder kronor, varav 100 miljoner kronor går till att stärka kommuner och regioners förmåga inom dricksvattenberedskap. Denna satsning sker genom en omprioritering inom krisberedskapen, där medel flyttas till just dricksvattenområdet. 

Svenskt Vatten välkomnar att regeringen tydligare lyfter dricksvatten som en särskilt viktig del av totalförsvaret. Samtidigt kvarstår stora investeringsbehov och osäkerhet kring hur regeringen avser att stärka beredskapsförmågan gällande vattenförsörjning. 

– Det är positivt att regeringen stärker dricksvattenberedskapen. Men fortsatt saknas förståelse för att både avlopp och dricksvatten måste fungera i både krig, kris och fredstid. Nu behöver nästa steg tas. Betänkandet Ökad VA-beredskap måste omsättas i konkret politik, säger Pär Dalhielm. De genomarbetade förslagen för att stärka vår dricksvattenförsörjning och avloppsrening finns.  

VA-sektorn står inför stora utmaningar kopplade till både säkerhet, klimatförändringar och ett åldrande system. Samtidigt är investeringarna omfattande och kräver långsiktighet i både styrning och finansiering. 

– Under den här mandatperioden har flera viktiga steg tagits för att stärka det civila försvaret. Utredningar har blivit propositioner, budgetposter och konkreta åtgärder. Men när det gäller vattenförsörjningen tycks handlingskraften stanna av, trots att lösningarna redan ligger på bordet. Det är anmärkningsvärt med tanke på de lärdomar som finns från Ukraina. Regeringen måste nu gå vidare och göra förslagen om ökad VA-beredskap till en proposition, säger Pär Dalhielm.  

Svenskt Vattens bedömning är därför att satsningen på dricksvattenberedskap är ett steg i rätt riktning men att det krävs betydligt mer långsiktiga och samordnade statliga insatser för att möta VA-sektorns växande behov. Då räcker inte ett ensidigt stöd för dricksvattenförsörjning. Omfördelningen i vårbudgeten utgör ett viktigt signalvärde, vilket är välkommet och uppskattat men inte mer än så. 

– Frågan är inte bara vad det kostar att stärka beredskapen i samhällets i särklass viktigaste infrastruktur – utan vad det kostar att låta bli, säger Pär Dalhielm.