PFAS-handboken ger stöd till VA-organisationer
Hur hittar man källorna till PFAS och vilka åtgärder ger bäst effekt? En ny handbok från Svenskt Vatten Utveckling samlar kunskap om hur VA-organisationer kan identifiera och hantera PFAS i dricksvatten, spillvatten och avloppsprocessvatten.
Kraven på rening av PFAS har skärpts. Sedan januari 2026 gäller nya gränsvärden för dricksvatten, samtidigt som många VA-organisationer arbetar med att kartlägga var ämnena kommer ifrån och hur de kan hindras från att nå vatten och avlopp. Den nya PFAS-handboken som släpptes på bred front i början av september samlar aktuell kunskap och praktisk vägledning på området. Den tar bland annat upp lagstiftning och tillsyn, provtagning och analys, källkartläggning, uppströmsarbete och olika tekniker för PFAS-rening. Handboken innehåller också svenska exempel och fallstudier från bland annat Uppsala kommun, Arlanda flygplats och Mälarenergi.
Stoppa PFAS vid källan
En central slutsats är att PFAS behöver angripas så nära källan som möjligt. När ämnena väl har nått vatten- och avloppssystemen är reningen både tekniskt komplicerad och kostsam. Handboken beskriver därför hur källkartläggning, provtagning och samarbete mellan bland annat VA-organisationer, kommuner och industrier kan användas för att prioritera åtgärder.
Rapporten pekar samtidigt ut två särskilt angelägna frågor: att begränsa den fortsatta spridningen av PFAS i miljön och att kostnaderna för sanering ska fördelas enligt principen om att förorenaren betalar.