Beställargrupp läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar

Beställargrupp jobbar för minskade utsläpp

Svenskt Vatten har sedan 2018 blivit beviljade medel från Naturvårdsverket för att driva en beställargrupp. Den består i dag av drygt 46 personer från 31 VA-organisationer, framför allt tekniska experter och representanter från organisationer som genomför upphandlingar.

Gemensamt för dem är att de har egen kompetens och mandat att formulera relevanta behov, utforma krav och utvärderingskriterier samt möjlighet att påverka kommande investeringar och upphandlingar. Beställargruppens arbetssätt liknar ett nätverksarbete och i beställargruppen bidrar varje medlem med sin egen tid (inklusive resekostnader), nyfikenhet, erfarenheter och kompetens.

Beställargruppen ska underlätta införandet av avancerad rening på de svenska avloppsreningsverken. Genom att gruppen snabbt kan förmedla kunskap, erfarenheter och nätverk, kan VA-organisationerna bli bättre beställare och leverantörerna kan utveckla nya lösningar. Målet är att nya kostnadseffektiva lösningar med hög reningsgrad och driftsäkerhet utvecklas, introduceras och sprids på marknaden.

 

Målen för beställargruppen är att:

  • Bidra till en kostnadseffektiv introduktion av tekniker för avancerad rening av läkemedelsrester och andra föroreningar.
  • Bidra till att beställargruppens metoder, resultat och erfarenheter sprids och kan tillämpas vid upphandlingar, drift och skötsel i de svenska reningsverk som har behov av detta.

Beställargruppen leds genom ett sekretariat på Svenskt Vatten som Käppalaverket bemannar.

Mikroplaster – minskade utsläpp via avloppsreningsverk till vatten och slam

Syfte med denna del av beställargruppen är att bidra till att bygga upp kunskap om var i dagens reningsverk som mikroplasterna avskiljs och hur utsläpp av mikroplaster från avloppsvatten kan begränsas, samtidigt som mängden avskilda mikroplaster som kommer till slammet kan minimeras på kostnadseffektiva sätt.

Marin nedskräpning är ett av vår tids största miljöproblemen och plast har identifierats som den vanligaste sortens skräp i haven. Flera  olika tillförselvägar har identifierats som kan transportera mikroplast från land till vattenförekomster. I Sverige har dagvatten identifierats som den huvudsakliga tillförselvägen för mikroplast till vattenförekomster.

Mikroplast från däck har uppskattats vara den största landbaserade källan i Sverige, Norge, Danmark och Holland. Det har dock inte gått att kvantifiera hur mycket som når vattenvägar, sjöar och hav.

Den näst största källan av mikroplast till miljön anses vara fyllnadsmaterialet i konstgräsplaner. Det är stora osäkerheter förknippat med hur mycket fyllnadsmaterial som spills, riskabelt innehåll och spridningsvägar i miljön.

Avloppsreningsverk har inte identifierats som en betydande spridningsväg av mikroplaster till vattenförekomster. De första studierna har visat att upp till 99 % av mikroplasterna avskiljs från avloppsvattnet i ett  svenskt reningsverk och första resultat visar att mindre än hälften av mikroplasterna avskiljs till slam. En studie visar att innehållet av mikroplastpartiklar i det rötade slammet var 420 mg/kg TS. Innehållet av mikroplast i den jord som enbart mineralgödslats var 0,30 mg/kg TS. Marken som även slamgödslats med 1 ton TS/ha och år i 35 år hade ett mikroplastinnehåll på 0,32 mg/kg TS.

Det är inte helt entydigt varför mikroplastkoncentrationen i mark som har slamgödslats med 1 ton TS/ha och år inte har ökat mot ej slamgödslad jord Det kan exempelvis bero på nedbrytning i marken eller fragmentering av mikroplasterna till under detektionsgränsen på 10 μm

Syfte med denna del av beställargruppen är att bidra till att bygga upp kunskap om var i dagens reningsverk som mikroplasterna avskiljs och hur utsläpp av mikroplaster från avloppsvatten kan begränsas, samtidigt som mängden avskilda mikroplaster som kommer till slammet kan minimeras på kostnadseffektiva sätt.

Läkemedelsrester och andra föroreningar – minskade utsläpp via avloppsreningsverk

Våra avloppsreningsverk är utformade för att begränsa utsläpp av syreförbrukande ämnen samt kväve och fosfor. Läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar passerar däremot i relativt stor utsträckning genom reningsprocesserna och hamnar slutligen i sjöar och vattendrag eller i det slam som bildas vid reningsverket.

Till gruppen organiska mikroföroreningar hör förutom läkemedel också en rad andra ämnen, exempelvis fenoler, flamskyddsmedel och biocider. Flera av dessa återfinns också i avloppsvatten. Problematiken kring organiska mikroföroreningar är komplex men allt fler studier pekar på risker för negativa effekter kopplade till exempelvis läkemedel i avloppsvatten.

Avancerad rening för avskiljning av organiska mikroföroreningar vid kommunala avloppsreningsverk har införts i några länder, däribland Schweiz och Tyskland. I Schweiz finns sedan 2016 en lagstiftning som innebär att närmare 100 av landets 700 avloppsreningsverk ska byggas ut inom 25 år. Skydd av växt- och djurliv i särskilt känsliga recipienter med låg utspädning och skydd av dricksvattentäkter är viktiga drivkrafter bakom satsningen liksom en önskan om att minska den totala belastningen av organiska mikroföroreningar till miljön.

För länder inom EU är vattendirektivet, med prioämnesdirektivet och bevakningslistan, incitament för olika typer av åtgärder. I Sverige har några ämnen, diklofenak, östradiol och etinylöstradiol tagits upp som särskilt förorenande ämnen (SFÄ) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten. Detta gör Sverige till ett av de första länderna att införa bedömningsgrunder för dessa ämnen.

Med utbyggnad för avancerad rening ställs vi inför nya utmaningar och möjligheter. En utmaning är analysarbetet med identifiering och kvantifiering av ämnen som förekommer i mycket låga halter. En möjlighet är det faktum att vattnet efter avancerad rening kan återanvändas för olika ändamål. För att skapa väl fungerande anläggningar är det angeläget att samla kunskap från projekt som genomförts både i Sverige och i andra länder. Beställargruppen är ett led i detta arbete.

Naturvårdsverkets bidragsprojekt för läkemedelsrening

Slutrapporter

Naturvårdsverket hade i uppdrag att fram till 2023 fördela bidrag för att genomföra åtgärder med syfte att förbättra vattenmiljön. Bidragen gavs till projekt för åtgärder för minskning av föroreningar i dagvatten, samt till implementering av avancerad rening för avskiljning av läkemedelsrester.

Här är projektets alla slutrapporter.

 

Geografisk översikt

Få en översikt av läkemedelsreningsprojekt i organisationer och kommuner i denna karta.

 

Har du frågor?

Här hittar du kontaktuppgifter till beställargruppens sekretariat!

Kontakta beställargruppens sekretariat