IN ENGLISH

Lärdomar från 18 år med Revaq-certifiering

Förväntad nytta

Projektets resultat kan omgående användas vid utformning av uppströmsarbetet och är relevant både för de som ska starta upp uppströmsarbete och för vidareutveckling eller effektivisering av befintligt arbete. Studien bidrar också med information till kommuner som överväger Revaq-certifiering. För redan certifierade avloppsreningsverk bidrar projektet med detaljerad information kring hur arbetet för att uppnå Revaq-kraven kan organiseras och om vissa metoder ger mätbara effekter på slamkvalitet.

Projektsammanfattning

År 2026 är det 18 år sedan det första avloppsreningsverket certifierades enligt Revaq. Även om det finns en del generella trender i form av minskad föroreningsbelastning saknas det en strukturerad analys av utvecklingen av föroreningar i Revaq-slam och en jämförelse mellan verk som har respektive inte har Revaq-certifiering. Det finns också behov av att utvärdera arbetssätt som används av Revaq-verken för att uppnå kraven för systematiskt uppströmsarbete. En sådan utvärdering kan identifiera det som varit framgångsrikt och vad som kan effektiviseras. Syftet med projektet är att utvärdera arbetet med Revaq och studera dess effekter på slamkvalitet. Projektet har tre mål: 1) analysera hur slamkvaliteten har utvecklats på Revaq-certifierade avloppsreningsverk jämfört med icke-Revaq certifierade verk, 2) undersöka vilka olika arbetsmetoder som används av Revaq-verken samt analysera vad som har varit framgångsrikt, hinder i arbetet och vilka behov organisationerna har i det fortsatta arbetet och 3) studera samband mellan olika arbetsmetoder för uppströmsarbetet och förändringar i slamkvalitet.

Projektet kommer att löpa från augusti 2026 till januari 2028 och består av tre arbetspaket. Det första arbetspaketet är en kvantitativ analys av generella trender i slammet för ett antal utvalda föroreningar och en jämförelse av dessa mellan Revaq-certifierade verk och icke-Revaq certifierade verk. Det andra arbetspaketet ämnar att, genom en enkät till alla Revaq-certifierade verk, få en överblick över de arbetsmetoder som används för att öka slamkvaliteten och uppfylla Revaq-kraven. I det sista arbetspaketet görs en djupdykning i ett urval Revaq-certifierade verk där intervjuer kombineras med analys av verk-specifika data för slamkvalitet. Detta angreppssätt ger en djupgående utvärdering av båda eventuella effekter av Revaq-certifiering med avseende på slamkvalitet och de arbetsmetoder som används för det systematiska uppströmsarbete som ingår i Revaq-certifieringen.

Om projektet

Projektnummer:
26-106
Organisation:
Linköpings universitet
Projektledare:
Emma Fältström

Beviljad finansiering:
227 044 kr
Projektkostnad:
720 544 kr
Projektslut:
30 juni 2028