IN ENGLISH
  1. Start
  2. Forskning & innovation
  3. Forsknings- och innovationssatsningar
  4. SVU och pågående forskningsprojekt
  5. Lantbrukares efterfrågan på näring från reningsverk

Lantbrukares efterfrågan på näring från reningsverk

Förväntad nytta

Resultatet från studien ger kommunala VA-organisationer kunskap om lantbrukares beslut om att använda avloppsslam. Studien ger fler verktyg när det kommer till att arbeta med resurser från avlopp utöver teknisk förändring. Resultaten från studien är relevanta för VA-organisationer som sprider slam såväl som kvittbliver avloppsslam på annat sätt, då behovet att skapa efterfråga på näring från avloppet kommer att krävas genom EU:s direktiv.

Projektsammanfattning

Avloppsslam och andra restströmmar från reningsverken innehåller näringsämnen som skulle kunna komma till användning inom jordbruket och ersätta delar av näringsämnena som idag importeras och därmed göra Sverige mer motståndskraftigt. Eftersom denna potential inte är unik för Sverige har EU i det senaste avloppsdirektivet tagit upp krav på återföring av näringsämnen från avlopp. För att uppfylla EU:s avloppsdirektiv krävs dock en användare som efterfrågar avloppsnäringen som gödsel.
Hur efterfrågan formas bygger på användarens, i detta fall lantbrukares, avvägning mellan kostnader/risker och intäkter/nyttor av det som reningsverken producerar. Studier av lantbrukares intresse för avloppsrelaterade näringsprodukter bygger ofta på hypotetiska scenarier snarare än faktiska beslut. För att förklara varför användare är tveksamma lyfts osäkerhet om innehållet och äckel fram samt kostnader relativt mineralgödsel. Det saknas dock studier av faktiskt marknadsskapande med fokus på lantbrukare, framförallt med fokus på marknadsföring och de sociala faktorer som ligger bakom användningen.
Slamanvändningen i Sverige har ökat anmärkningsvärt de senaste 25 åren. Detta innebär att jordbrukare aktivt har börjat efterfråga slam och det tar projektet vara på för att bidra till forskningen om marknader och avloppsslam. Frågan blir då, hur gör lantbrukaren denna värdering och vilka faktorer spelar in när denna bedömning görs?
Studien bygger på kvalitativa intervjuer där lantbrukare lyfter fram de faktorer som de tar hänsyn till vid valet av om slam ska användas som gödselmedel. Analysen bygger på att jämföra de intervjuades berättelser och redogöra för vilka nyttor som vägs mot kostnader/risker, samt vilka andra faktorer som spelar in i beslutet. Forskningen sker i nära samarbete med fem VA-organisationer och fokus ligger på de lantbrukare som berörs av organisationernas verksamhet, antingen genom att de tar emot, har tagit emot eller blivit tillfrågade om de vill ta emot slam.

Om projektet

Projektnummer:
26-104
Organisation:
Linköpings universitet
Projektledare:
Linus Ekman Burgman
Beviljad finansiering:
300 000 kr
Projektkostnad:
600 000 kr
Projektslut:
31 mars 2028