IN ENGLISH

INTENSE – Modellering av slamdensifiering på reningsverk

Förväntad nytta

Projektet ger VA-branschen ökad kunskap om hur intensifierande reningstekniker kan analyseras, dimensioneras och optimeras med dynamiska processmodeller. Särskilt studeras slamdensifiering i relation till tekniker som MBBR och MABR med avseende på kapacitetsökning och resursförbrukning. Resultaten möjliggör ett fortsatt modellbaserat arbetssätt hos organisationer som redan använder modellering och stärker förutsättningarna för andra att utveckla och använda processmodeller i planering och drift.

Projektsammanfattning

Sveriges VA-bransch står inför omfattande investeringar i ny- och ombyggnation av avloppsreningsverk samtidigt som kraven på reningsgrad, energieffektivitet och minskad klimatpåverkan ökar. Processintensifierande tekniker som möjliggör ökad reningskapacitet inom befintliga volymer är därför av stort strategiskt intresse. Exempel på sådana tekniker är MBBR (moving bed biofilm reactor), MABR (membrane aerated biofilm reactor) och DS (slamdensifiering). DS är en relativt ny teknik där slam med hög sedimenteringshastighet selekteras fram för att öka den biologiska kapaciteten. Tekniken planeras nu att för första gången införas i fullskala på flera svenska reningsverk.
DS-processen innebär ett mer komplext biologiskt system än den konventionella aktivslamprocessen, där samspelet mellan flockulerat slam, aeroba granuler och diffusionsbegränsningar påverkar reningsprestandan. Dynamiska processmodeller är kraftfulla verktyg för att analysera sådana system och kvantifiera hur driftparametrar påverkar kapacitet och resursförbrukning. Samtidigt befinner sig modellering av densifierade slamprocesser fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium.
Projektet INTENSE syftar till att öka kunskapen om hur processmodeller kan användas för att analysera och optimera intensifierande biologiska reningsprocesser, med särskilt fokus på slamdensifiering. DS jämförs också med andra intensifieringstekniker, främst MBBR och MABR, för att sätta resultaten i ett bredare processtekniskt sammanhang.
Genom litteraturstudier, modellutveckling och kalibrering mot driftdata utvecklas en metodik för hur DS-processer kan modelleras i praktiken. Arbetet genomförs i samverkan mellan Lunds universitet, Västvatten, Käppalaförbundet och Uppsala Vatten och Avfall, där modeller utvecklas för Skansverket, Käppalaverket och Kungsängsverket.
Projektets resultat blir ökad kunskap om DS-teknikens potential för kapacitetsökning och resurseffektivitet samt praktiskt användbara simuleringsmodeller.

Om projektet

Projektnummer:
26-111
Organisation:
Lunds universitet
Projektledare:
Erik Lindblom

Beviljad finansiering:
608 300 kr
Projektkostnad:
1 429 900 kr
Projektslut:
31 oktober 2028