Miljökvalitetsnormer för vatten och hav

Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten innebär att sjöar, vattendrag och kustvatten ska nå god ekologisk och god kemisk ytvattenstatus medan grundvatten ska ha god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Den aktuella statusen får inte försämras i något avseende. MKN för havet innebär att havsbassängerna utanför Sverige ska nå god miljöstatus.

EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet), grundvattendirektivet och direktivet om miljökvalitetsnormer styr utformning och tillämpning av MKN för vatten medan EU:s ramdirektiv för en marin strategi (Havsmiljödirektivet) styr MKN för haven.

Svenskt Vatten redogör i vår PM nedan för vad MKN är, vilka som finns, hur de tillämpas, hur status bedöms och övervakas och hur data för detta tas fram samt för VA:s skyldigheter och gränser för dessa. PM uppdaterades den 1 juni 2022

I den svenska lagstiftningen finns olika slags undantag varav ett rör rätten att avvika från MKN för vatten. Den som tar ut vatten men sällan den som släpper ut renat avloppsvatten kan på vissa villkor få avvika från skyldigheten att följa MKN och från förbudet att försämra statusen eller äventyra en MKN. Övriga svenska s.k. undantag handlar om hur MKN ska regleras, men är inte undantag i Vattendirektivet. 

Tillämpningen av MKN för havet följer delvis andra regler än när MKN för vatten tillämpas. Exempelvis tillämpas inte Weser-reglerna för havens MKN och havens MKN kopplar till internationella konventioner vilket inte MKN för vatten gör. Åtgärdsprogrammens betydelse är olika.

Weserdomen

Weserdomen kallas så för att den aktualiserades av en muddring i floden Weser.

EU-domstolen visade att Vattendirektivets krav om att inte försämra vattenkvaliteten är strängt. I ett senare förhandsbesked den 28 maj 2020 i mål C‑535/18 slog domstolen fast att Weserdomens principer även gäller kemisk grundvattenstatus. Domstolens tolkningar får betydelse när tillåtligheten för VA-verksamheter ska tillåtas. Riksdagen skärpte miljöbalken den 1 januari 2019. Genom en ny dom den 5 maj 2022 i mål C-525/20 slog domstolen fast förutsätt-ningarna för att få försämra status bara tillfälligt.

Innebörd och miljöeffekter av domarna

MKN för vatten, förbudet mot försämring och mot att äventyra förbättring av status samt rätten att avvika från reglerna ska tillämpas i alla tillstånds- och tillsynsärenden som rör söt- och kustvatten. 

Om en verksamhets utsläpp medför att statusen försämras för en enda kvalitetsfaktor eller ämne/parameter är den inte tillåten. Det gäller även om många andra skulle förbättras. Tillfälliga försämringar får tillåtas som inte riskerar blir bestående. Ett äventyrande ska omintetgöra möjligheterna att klassificera en vattenförekomst till samma status som en MKN. 

När Vattendirektivet tillkom tog inte EU höjd för att befolkningen ökar och att tekniken utvecklas snabbt. Avloppsdirektivet från 1991 var inte ens tio år gammalt. Det får följder idag i Sverige. 

Stoppas reningsverk?

Vattendirektivet riskerar att kollidera med det några år äldre Avloppsdirektivet. Det senare ställer krav på att avloppsvatten från tätbebyggelse ska ha ett tillräckligt utbyggt reningsverk (artikel 10), klara ramdirektivets krav (artikel 4 och bilaga 1.B4) och vissa mindre reningsverk ska klara  "tillräcklig rening" (artikel 7 och artikel 2.9). Vattendirektivets krav på vattenkvalitet ska följas om VA-verksamheten inte får rätt att avvika från reglerna.

Hur svenska domstolar kommer att tillämpa reglerna när paradoxen uppkomer att förbjuda utbyggda reningsverk med hänsyn till försämringsförbudet enligt Weserdomen och samtidigt tillåta dem för att MKN ska kunna följas vet ingen i dagsläget. 

I sin rapport om Weserdomens följder kommenterar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hur vattenmyndigheterna bör tillämpa Weserdomen.  HaV:s rapport beaktar inte annan EU-rätt, exempelvis avloppsdirektivet.

Stoppas dricksvattenuttag?

MKN för god kvantitativ status för grundvatten och god kemisk grundvattenstatus ska följas när tillstånd ges till uttag av grundvatten. Grundvattendirektivet är ett s.k. dotterdirektiv till Vattendirektivet.

Vattendirektivet accepterar tillfälliga försämringar på grund av exempelvis torka. Mer varaktiga sådana accepteras, förutsatt att vattenmyndigheten i förvaltningsplanen förklarat varför, mildrande åtgärder vidtas, allmännyttan och hälsofördelarna väger tyngre än miljöproblemen och andra utvägar är stängda av tekniska skäl eller blir orimligt dyra. 

Regelöversyn behövs

Sedan EU-kommissionens avstod från att föreslå justeringar av Vattendirektivet anser Svenskt Vatten att Avloppsdirektivet bör medge rätt för effektiva reningsverk att få avvika från MKN så att reningsverken alltid kan tillåtas. Det motsatta skulle förstöra miljön än mer. EU-kommissionen reviderar Avloppsdirektivet och planerar att föreslå ett nytt under kvartal tre 2022.

Vi anser också att Vattendirektivet måste medge verksamheter som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringarna. Direktivet nämner inte ens ordet klimat. Ställs direktiven mot varandra är det utifrån de båda direktivens syften viktigare för havs- och vattenmiljön att Avloppsdirektivet följs än Vattendirektivet.

Svenskt Vatten följer utvecklingen och har kontakt med myndigheter och regeringskansliet om detta. Vi lyfter frågan i EU och via Eureau.

Kontaktperson: Peter Sörngård, 072-530 74 01