Miljökvalitetsnormer för vatten och hav - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Miljökvalitetsnormer för vatten och hav

EU:s direktiv för hav respektive vatten och miljökvalitetsnormerna kan påverka förutsättningarna för att släppa ut avloppsvatten och dagvatten samt till att ta ut vatten från en dricksvattentäkt och till att skydda den.

Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten innebär att sjöar, vattendrag och kustvatten ska nå god ekologisk och god kemisk ytvattenstatus medan grundvatten ska ha god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Den aktuella statusen får inte försämras i något avseende. MKN för havet innebär att havsbassängerna utanför Sverige ska nå god miljöstatus.

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet), grundvattendirektivet och direktivet om miljökvalitetsnormer reglerar utformning och tillämpning av MKN för vatten medan EU:s ramdirektiv för en marin strategi (havsmiljödirektivet) reglerar MKN för haven.

I den svenska lagstiftningen finns bestämmelser om undantag från MKN för vatten. Den som tar ut vatten men sällan den som släpper ut renat avloppsvatten kan på vissa villkor få avvika från förbudet att försämra statusen eller äventyra en MKN. 

Tillämpningen av MKN för havet följer delvis andra regler än när MKN för vatten tillämpas. Exempelvis tillämpas inte Weser-reglerna för havens MKN och havens MKN kopplar till internationella konventioner vilket inte MKN för vatten gör. Åtgärdsprogrammens betydelse är olika.

Weserdomen

Weserdomen kallas så för att den aktualiserades av en muddring i floden Weser.

EU-domstolen visade att Vattendirektivets krav om att inte försämra vattenkvaliteten är strängt. I ett senare förhandsbesked den 28 maj 2020 i mål C‑535/18 slog domstolen fast att Weserdomens principer även gäller kemisk grundvattenstatus. Domstolens tolkningar får betydelse när tillåtligheten för VA-verksamheter ska tillåtas. Riksdagen skärpte miljöbalken den 1 januari 2019. Genom en ny dom den 5 maj 2022 i mål C-525/20 slog domstolen fast förutsätt-ningarna för att bara tillfälligt få försämra status.

Innebörd och miljöeffekter av domarna

MKN för vatten, förbudet mot försämring och mot att äventyra förbättring av status samt rätten att avvika från reglerna ska tillämpas i alla tillstånds- och tillsynsärenden som rör söt- och kustvatten. 

Om en verksamhets utsläpp medför att statusen försämras för en enda kvalitetsfaktor eller ämne/parameter är den inte tillåten. Det gäller även om många andra skulle förbättras. Tillfälliga försämringar får tillåtas som inte riskerar blir bestående. Ett äventyrande ska omintetgöra möjligheterna att klassificera en vattenförekomst till samma status som en MKN. 

Stoppas reningsverk?

Vattendirektivets förbudsregel riskerar att kollidera med det några år äldre Avloppsdirektivet. 

Hur svenska domstolar kommer att tillämpa reglerna när paradoxen uppkommer att förbjuda utbyggda reningsverk med hänsyn till försämringsförbudet enligt Weserdomen och samtidigt tillåta dem för att MKN ska kunna följas vet ingen i dagsläget. 

I sin rapport om Weserdomens följder kommenterar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) hur vattenmyndigheterna bör tillämpa Weserdomen.  HaV:s rapport beaktar inte annan EU-rätt, exempelvis avloppsdirektivet.

Stoppas dricksvattenuttag?

MKN för god kvantitativ status för grundvatten och god kemisk grundvattenstatus ska följas när tillstånd ges till uttag av grundvatten. Grundvattendirektivet är ett s.k. dotterdirektiv till vattendirektivet.

Vattendirektivet accepterar tillfälliga försämringar på grund av exempelvis torka. Mer varaktiga sådana accepteras, förutsatt att vattenmyndigheten i förvaltningsplanen förklarat varför, mildrande åtgärder vidtas, allmännyttan och hälsofördelarna väger tyngre än miljöproblemen och andra utvägar är stängda av tekniska skäl eller blir orimligt dyra. 

Regelöversyn behövs

Sedan EU-kommissionens avstod från att föreslå justeringar av vattendirektivet har Svenskt Vatten drivit att avloppsdirektivet bör medge rätt för effektiva reningsverk att alltid kunna tillåtas. Det motsatta skulle förstöra miljön än mer. EU kommer publicera ett nytt avloppsdirektiv våren 2023 i vilket Svenskt Vatten hoppas att en regel införs som åtminstone markerar vikten av att alltid tillåta reningsverk.

Vi anser också att vattendirektivet måste medge verksamheter som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringarna. Direktivet nämner inte ens ordet klimat. Ställs direktiven mot varandra är det utifrån de båda direktivens syften viktigare för havs- och vattenmiljön att avloppsdirektivet följs än vattendirektivet.

Svenskt Vatten följer utvecklingen och har kontakt med myndigheter och regeringskansliet om detta. Vi lyfter frågan i EU och via Eureau.

Kontaktperson: Peter Sörngård, 072-530 74 01