Hoppa till huvudinnehåll

Kväve- och fosforreduktion – krav och regler för havet

Alla avloppsreningsverk som är större än för 10 000 personer och vars utsläpp når kusten mellan Norrtälje och Strömstad är skyldiga att reducera sin kvävebelastning på havet. Även andra och mindre reningsverk kan få sådana krav men då baseras de på lokala underlag som visar på behovet istället för på nationella generella krav.

Mål och krav för kväve och fosfor

Sveriges åtagande i Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) reviderades 2013. Då ungefär halverades kvävemålet medan fosformålet nästan dubblerades. Sverige har gjort målen rättsligt bindande som miljökvalitetsnormer genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2012:18. De ska tillämpas i enskilda fall.

För samtliga havsbassänger och kustvatten har HaV respektive vattenmyndigheterna meddelat föreskrifter med miljökvalitetsnormer för halterna av fosfor och kväve. Här kan du läsa mer.

EU-kommissionen agerar mot Sverige

Sverige fick rätt i EU-domstolen att få tillgodoräkna retentionen av kväve på dess väg från reningsverken till havet, alltså naturens egen förmåga att ta hand om det utsläppta kvävet.

EU-kommissionen har senare väckt frågor om sättet att beräkna retentionen.

Här kan du även läsa om Sveriges tvist med EU om tolkningen av avloppsdirektivets kallt klimat undantag för BOD-krav som pågått parallellt med tvisten om kväveretention.

När krävs kväverening

Om en tätort är minst 10 000 pe stor (mätt som max GVB) och utsläppen från den belastar kusten någonstans mellan Norrtälje och Strömstad ställer föreskrifterna krav på kväverening, om inte utövaren av reningsverket kan visa att reduktionen i reningsverket tillsammans med retentionen är minst 70 %.

Kravet på kvävereduktion kvarstår när tätortens avloppsvatten renas i fler än ett reningsverk som vardera är mindre än 10 000 pe. Kravet försvinner bara om allt avloppsvatten från tätorten belastar ett annat kustområde norr om Norrtälje.

Föreskrifterna reglerar generella baskrav. Det innebär att även andra recipienthänsyn än de som föreskrifterna reglerar kan medföra krav på kväverening i enskilda fall.