Hoppa till huvudinnehåll

Nationellt nätverk för fosfor och andra avloppsresurser

Idag återanvänds endast ca 35% av slammets resurser på åkermark, till helt dominerande del är det slam från Revaq-certifierade reningsverk som används på åkermark. Men det är inte hållbart ur växtnäringssynpunkt att ha kvar dagens situation där övriga 65% av slammet går till anläggningsjord. Det är här vi kan göra en ordentlig skillnad och ta ett stort kretsloppskliv - genom att göra även dessa 65 % av slamanvändningen långsiktigt hållbar. Här behövs det olika förbränningstekniker och nya tekniska lösningar för att ta ut fosforn och andra resurser ur askan eller slammet. Det finns flera spännande svenska företag som står i startgroparna för denna utmaning.

Så här vill vi arbeta med fosforkretsloppen

Vi utgår från EU:s avfalls/returhierarki för hur vi på ett hållbart sätt vill tillvarata resurserna i slammet i den cirkulära ekonomin:

Översta steget Förebygga - Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet på alla nivåer i hierarkin. Revaq arbetar vi med ett systematiskt och långt gående förebyggande kemikaliearbete så att slammet ständigt förbättras med målet att ha en så god kvalitet att det kan användas på åkermark.

Prio 1 – Återanvända makro- och mikro näringsämnen samt mull på åkermark när vi har slam från Revaq av hög kvalitet och tillgång till lämplig åkermark i närmaste regionerna. När det inte går - avsaknad av lämplig jordbruksmark på rimligt avstånd eller slam av otillräcklig kvalitet:

  • Prio 2 – Återvinna åtminstone fosforn och gärna även andra näringsämnen, kol och råvaror
  • Prio 3 – Återvinna mullen - slammet används som anläggningsjord och med liten risk för växtnäringsläckage
  • Prio 4 – Återvinna energi - enbart förbränning av slammet tillsammans med exempelvis avfall så att inga resurser kan återvinnas från askan
  • Prio 5 - Deponera – det finns ett generellt förbud i Sverige att deponera organiskt material

Syftet med nätverket - vad vill vi göra

Vi vill arbeta för att utifrån lokala förutsättningar nå så hållbara kretslopp som möjligt, med utgångspunkt i EU:s avfalls- och returhierarki och så högt upp i hierarkin som det finns potential för. Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet på alla nivåer i hierarkin.
Detta innebär att för slam som inte kan återanvändas på åkermark på grund av brist på lämplig jordbruksmark inom rimligt avstånd eller vid för låg kvalitet på slammet vill vi i nätverket:

  • uppmuntra till utveckling, utprovning och fullskaledrift i Sverige av olika lösningar där fosfor och gärna andra näringsämnen, biokol och ytterligare råvaror på ett effektivt och hållbart sätt kan återvinnas från avlopp, slam eller slamaska och återföras till åkermark.

Parallellt kommer Revaqs arbete att fortsätta, det ger både de reningsverk som producerar slam och de lantbrukare som använder slam från Revaq, möjlighet att återföra växtnäring och mull av allt bättre kvalitet till åkermarken.

Vilka bjuds in till nätverket

Vi vill samla alla som vill bidra till cirkulär resursanvändning från tätorternas avlopp: VA-organisationer, innovatörer, teknikleverantörer, lantbrukare, mineralgödseltillverkare, livsmedelsföretag, högskolor, universitet och forskningsinstitut och andra intressenter inom kretslopps-, jordbruks- och livsmedelsbranscherna.

Konferenser och träffar

Phosphorus recovery from wastewater - IWA Sweden seminar 11 April 2018
Nationellt nätverk för fosfor och andra avloppsresurser Stockholm 19 december 2017

Nyhetsbrev

Nätverket kommer mejla ut ett nyhetsbrev 2-3 gånger per år. Redaktör är Anders Finnson, du är välkommen att prenumerera (fyll i e-postadress i högerkolumnen). 

Nätverksnyheter

  • Säg hej till Anton Bristav

    Svenskt Vatten presenterar en kretsloppsprofil.

  • ”Det kommer krävas mycket mod”

    Outotecs anläggningar gör aska av slam. Tekniken används i såväl stora som små och medelstora städer. På Svenskt Vattens nätverksträff talade Outotecs Eric Pott om vikten att vara modig när man jobbar med kretsloppslösningar.

  • Snart gör de kol i Finland

    Hydrotermisk karbonisering – så kallas svenska C-Greens metod för att omvandla slam till biobränsle. Processen tar bara någon timme – i naturen tar samma omvandling miljontals år. Peter Axegård berättar om den nya anläggning i finska Heinola och om planerna på att växa i Sverige.

  • Hur går det med utredningen, Folke K Larsson?

    Folke K Larsson är huvudsekreterare i ”fosforutredningen”. Eller som den egentligen heter: ”Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam”.

  • ”Silverläckan” har fått fart på klädbranschen

    I höstas publicerade Svenskt Vatten ”Silverläckan”, en rapport om sportkläder som behandlats med silver. Sedan dess har det varit fullt pådrag. - Ja, gensvaret har varit otroligt stort. Det är fantastiskt glädjande, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten.

  • Dokumentation nätverksträff 19 dec 2018

    Dokumentation från den andra träffen för det nationella nätverket för fosfor och andra avloppsresurser finns samlat på en sida.

  • Nätverksträff för fosfor och andra avloppsresurser

    Onsdagen den 19 december i Stockholm bjuder Svenskt Vatten in till den andra träffen för det nationella nätverket för fosfor och andra avloppsresurser.

  • Revaq-träff

    Nästa träff för Revaq-verken blir i Uppsala torsdag den 25 oktober

  • LKAB och Ragn-Sells vill utvinna fosfor

    LKAB och miljöföretaget Ragn-Sells har inlett ett samarbete som på sikt ska leda till utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Det blir första gången som fosfor kan brytas i större skala i Sverige.

  • NSVA:s nyckel till framgångar med kemikalier

    Nordvästra Skånes Vatten och Avlopps har koll på kemikalierna i avloppsvattnet – tack vare så kallade kemikalieinventeringar, berättar en medarbetare.

  • Säg hej till Agneta Leander

    Hej Agneta Leander, berätta vad du gör! Jag jobbar som miljöingenjör på VA SYD. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter är uppströmsarbete men jag jobbar även med nedströmsarbete, upphandlingar och avtal. I år har jag jobbat här i 10 år, lika länge som VA SYD har funnits. Jag är också representant i Revaq styrgrupp.

  • Västerås ny i Revaq

    Kungsängens reningsverk i Västerås har nyligen blivit certifierat enligt Revaq. Miljöingenjören Sandra Burman, miljöingenjör på Mälarenergi, berättar om arbetet för ett fungerande kretslopp.

  • Regeringen tillsätter utredning – och berömmer Revaq

    Mitt i den värsta sommarhettan gick regeringen ut och sa att man vill förbjuda spridning av slam på åkermark. Samtidigt riktades berömmande ord till arbetet inom Revaq.

  • Ny på jobbet – Elin Kusoffsky, utredningsingenjör Uppsala Vatten

  • Säg hej till Anna Vestling

    Svenskt Vatten presenterar en kretsloppsprofil.

  • Årsrapport - Minskat inflöde av farliga ämnen till reningsverk

    I Revaqs årsrapport för 2016 framgår att samtliga certifierade verk producerar slam av mycket god kvalitet. En förklaring är att reningsverkens arbete med att identifiera punktkällor såsom fordonstvättar och värmeverk har gett resultat.

  • Fem frågor till Jan Svärd, EasyMining

    EasyMining är ett av flera svenska företag som tagit sig an utmaningen att bidra till ett fungerande kretslopp. VD Jan Svärd berättar hur det går till.

  • Tyskland tar täten

    Näringsåterförening är en brinnande fråga på kontinenten. Inte minst i Tyskland. Bo von Bahr, forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, berättar här om vad det talades om på European Nutritient Event i Basel i höstas.

  • Ett världsunikt avloppssystem

    I Helsingborg testas just nu ett världsunikt, ”källsorterande” avloppssystem. Effekterna är mycket goda, menar Hamse Kjerstadius, doktor i VA-teknik och utvecklingsingenjör på Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA).

  • På tiden att vi tar ett kretsloppskliv

    Svenskt Vatten har tagit initiativ till ett nätverk för fosfor och andra avloppsresurser. I december träffades nätverket för första gången.