Nationellt nätverk för fosfor och andra avloppsresurser - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Nationellt nätverk för fosfor och andra avloppsresurser

Idag återanvänds endast ca 40% av slammets resurser på åkermark, till helt dominerande del är det slam från Revaq-certifierade reningsverk som används på åkermark. Men det är inte hållbart ur växtnäringssynpunkt att ha kvar dagens situation där övriga 60% av slammet går till anläggningsjord. Det är här vi kan göra en ordentlig skillnad och ta ett stort kretsloppskliv - genom att göra även dessa 60 % av slamanvändningen långsiktigt hållbar. Här behövs det såväl sorterande avloppssystem samt olika biokols- eller förbränningstekniker och nya tekniska lösningar för att ta ut fosforn och andra resurser ur biokol, askan eller slammet. Det finns flera spännande svenska företag som står i startgroparna för denna utmaning.

Inget nätverksmöte 2023

I år kommer vi inte arrangera något specifikt nätverksmöte utan vi hänvisar istället till NORDIWA den 5-7 september i Göteborg och Svenska Näringsplattformens årsmöte under hösten.

Så här vill vi arbeta med växtnäring och kol i den cirkulära ekonomin

Vi utgår från EU:s avfalls/returhierarki för hur vi på ett hållbart sätt vill tillvarata resurserna i avloppsvattnet i den cirkulära ekonomin:

Översta steget Förebygga - Förebyggande kemikaliarbete är grunden för den cirkulära ekonomin på alla nivåer i hierarkin. Revaq arbetar vi med ett systematiskt och långt gående förebyggande kemikaliearbete så att slammet och avloppsvattnet ständigt förbättras med målet att ha en så god kvalitet att de kan användas på åkermark .

Prio 1 – Återanvända makro- och mikro näringsämnen samt mull på åkermark från sorterande avloppssystem eller när vi har slam från Revaq av hög kvalitet och tillgång till lämplig åkermark i närmaste regionerna. När det inte går - avsaknad av lämplig jordbruksmark på rimligt avstånd eller slam av otillräcklig kvalitet:

  • Prio 2 – Återvinna åtminstone fosforn och gärna även andra näringsämnen, kol och råvaror
  • Prio 3 – Återvinna mullen - slammet används som anläggningsjord och med liten risk för växtnäringsläckage
  • Prio 4 – Återvinna energi - enbart förbränning av slammet tillsammans med exempelvis avfall så att inga resurser kan återvinnas från askan
  • Prio 5 - Deponera – det finns ett generellt förbud i Sverige att deponera organiskt material

Syftet med nätverket - vad vill vi göra

Vi vill arbeta för att utifrån lokala förutsättningar nå så hållbara kretslopp som möjligt, med utgångspunkt i EU:s avfalls- och returhierarki och så högt upp i hierarkin som det finns potential för. Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet på alla nivåer i hierarkin.
Detta innebär att för slam som inte kan återanvändas på åkermark på grund av brist på lämplig jordbruksmark inom rimligt avstånd eller vid för låg kvalitet på slammet vill vi i nätverket:

  • uppmuntra till utveckling, utprovning och fullskaledrift i Sverige av olika lösningar där fosfor och gärna andra näringsämnen, kol och ytterligare råvaror på ett effektivt och hållbart sätt kan återvinnas från avlopp, slam eller biokol och slamaska och återföras till åkermark.

Parallellt kommer Revaqs arbete att fortsätta, det ger både de reningsverk som producerar slam och de lantbrukare som använder slam från Revaq, fortsatt möjlighet att redan idag återföra växtnäring och mull av allt bättre kvalitet till åkermarken.

Vilka bjuds in till nätverket

Vi vill samla alla som vill bidra till cirkulär resursanvändning från tätorternas avlopp: VA-organisationer, samhällsplanerare, innovatörer, teknikleverantörer, lantbrukare, mineralgödseltillverkare, livsmedelsföretag, högskolor, universitet och forskningsinstitut och andra intressenter inom kretslopps-, jordbruks- och livsmedelsbranscherna.