
Nationellt nätverk för fosfor och andra avloppsresurser
Idag återanvänds endast ca 40% av slammets resurser på åkermark, till helt dominerande del är det slam från Revaq-certifierade reningsverk som används på åkermark. Men det är inte hållbart ur växtnäringssynpunkt att ha kvar dagens situation där övriga 60% av slammet går till anläggningsjord. Det är här vi kan göra en ordentlig skillnad och ta ett stort kretsloppskliv - genom att göra även dessa 60 % av slamanvändningen långsiktigt hållbar. Här behövs det såväl sorterande avloppssystem samt olika biokols- eller förbränningstekniker och nya tekniska lösningar för att ta ut fosforn och andra resurser ur biokol, askan eller slammet. Det finns flera spännande svenska företag som står i startgroparna för denna utmaning.
Inget nätverksmöte 2023
I år kommer vi inte arrangera något specifikt nätverksmöte utan vi hänvisar istället till NORDIWA den 5-7 september i Göteborg och Svenska Näringsplattformens årsmöte under hösten.
Så här vill vi arbeta med växtnäring och kol i den cirkulära ekonomin
Vi utgår från EU:s avfalls/returhierarki för hur vi på ett hållbart sätt vill tillvarata resurserna i avloppsvattnet i den cirkulära ekonomin:
Översta steget Förebygga - Förebyggande kemikaliarbete är grunden för den cirkulära ekonomin på alla nivåer i hierarkin. Revaq arbetar vi med ett systematiskt och långt gående förebyggande kemikaliearbete så att slammet och avloppsvattnet ständigt förbättras med målet att ha en så god kvalitet att de kan användas på åkermark .
Prio 1 – Återanvända makro- och mikro näringsämnen samt mull på åkermark från sorterande avloppssystem eller när vi har slam från Revaq av hög kvalitet och tillgång till lämplig åkermark i närmaste regionerna. När det inte går - avsaknad av lämplig jordbruksmark på rimligt avstånd eller slam av otillräcklig kvalitet:
- Prio 2 – Återvinna åtminstone fosforn och gärna även andra näringsämnen, kol och råvaror
- Prio 3 – Återvinna mullen - slammet används som anläggningsjord och med liten risk för växtnäringsläckage
- Prio 4 – Återvinna energi - enbart förbränning av slammet tillsammans med exempelvis avfall så att inga resurser kan återvinnas från askan
- Prio 5 - Deponera – det finns ett generellt förbud i Sverige att deponera organiskt material
Syftet med nätverket - vad vill vi göra
Vi vill arbeta för att utifrån lokala förutsättningar nå så hållbara kretslopp som möjligt, med utgångspunkt i EU:s avfalls- och returhierarki och så högt upp i hierarkin som det finns potential för. Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet på alla nivåer i hierarkin.
Detta innebär att för slam som inte kan återanvändas på åkermark på grund av brist på lämplig jordbruksmark inom rimligt avstånd eller vid för låg kvalitet på slammet vill vi i nätverket:
- uppmuntra till utveckling, utprovning och fullskaledrift i Sverige av olika lösningar där fosfor och gärna andra näringsämnen, kol och ytterligare råvaror på ett effektivt och hållbart sätt kan återvinnas från avlopp, slam eller biokol och slamaska och återföras till åkermark.
Parallellt kommer Revaqs arbete att fortsätta, det ger både de reningsverk som producerar slam och de lantbrukare som använder slam från Revaq, fortsatt möjlighet att redan idag återföra växtnäring och mull av allt bättre kvalitet till åkermarken.
Vilka bjuds in till nätverket
Vi vill samla alla som vill bidra till cirkulär resursanvändning från tätorternas avlopp: VA-organisationer, samhällsplanerare, innovatörer, teknikleverantörer, lantbrukare, mineralgödseltillverkare, livsmedelsföretag, högskolor, universitet och forskningsinstitut och andra intressenter inom kretslopps-, jordbruks- och livsmedelsbranscherna.
-
EU:s taxonomi
Nya ståndpunkter har kommit i Svenskt Vattens arbete med EU:s taxonomi.
-
Ny rapport från Delegationen för cirkulär ekonomi
I den andra rapporten till regeringen finns en rad förslag på styrmedel från Expertgruppen för hållbar och cirkulär VA.
-
EU:s nya markstrategi
I strategin efterlyses lika gott skydd för mark som redan finns för vatten, marin miljö och luft i EU.
-
Ökad cirkularitet och minskad övergödning
Syftet med denna rapport är att ge en kunskapsbaserad grund och vägledning för Baltic Stewardship Initiative samt för livsmedelskedjans aktörer i stort för att de ska kunna bidra till en minskad övergödning och bättre hushållning med växtnäring. Rapporten vänder sig även till beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.
-
Per Fimmerstad, Taxinge Gods
På Taxinge använder man Revaqcertifierat slam för gödsling av åkermark där det odlas höstvete, höstraps, korn och gräsmattor. På Taxinge har man använt rötslam sedan 1970-talet, och godset började med Revaq från start.
-
David Varverud, Smedberga Backgård
Utanför Motala ligger Smedberga Backgård där man använder Revaqslam på all odling som är konventionell, främst till vete och raps och en del korn.
-
Victor Wässman, Tallmyra gård
På Tallmyra, en grisgård utanför Enköping, har man använt Revaq-slam under 8-9 år för att gödsla fodervete.
-
Slamutredningen, vad händer nu?
Det är nu ett drygt år sedan utredningen Hållbar slamhantering SOU 2020:3: presenterades. Utredningen konstaterade att det inte finns någon evidens för att förbjuda all slamspridning på jordbruksmark. I praktiken föreslogs att även fortsättningsvis använda slam av hög kvalitet.
-
Expertutlåtande inskickat till delegationen för cirkulär ekonomi
Expertgruppen hållbar och cirkulär VA – från rening till resurs har lämnat in sitt inspel med förslag på åtgärder som ska stärka den cirkulära omställningen.
-
Ny rapport: efter 40 år av skånskt kretslopp – slamanvändning på åkermark medför inget ökat upptag av metaller i grödan
Nu släpps en ny rapport om slamtillförsel på åkermark.
-
Slamutredningen
Den 17 januari lämnade utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam sitt betänkande ”Hållbar slamhantering” till regeringen.
-
Fosforutredningen presenterad
Så kom ännu en utredning, Hållbar slamhantering, om giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam (SOU 2020:3), som föreslår hur samhället ska hantera slammet på ett hållbart sätt, och klara av att ta tillvara fosfor och andra ämnen i kretsloppet.
-
Studie: Mikroplaster och bly i tvättvatten
Vatten från tvätterier kan innehålla höga halter av bly och mikroplaster, enligt en studie från Käppalaförbundet. Halterna var förvånande höga, menar Angelica Andreasson som gjorde studien som sitt exjobb i civilingenjörsutbildningen i teknisk kemi. I dag jobbar hon med att ta fram riktlinjer för tvätterier.