Farliga ämnen i miljön

Varför är vissa ämnen farliga?

Det finns vissa kemikalier som EU klassar som särskilt farliga för miljö och hälsa. De är långlivade i miljön, kan lagras i kroppen och är giftiga. De kan orsaka cancer, skada arvsmassan eller fortplantningsförmågan och påverka hormonsystemet.

Inom EU finns det ca trettiotusen kemiska ämnen på marknaden. I Sverige finns det möjligen färre ämnen men ändå tiotusentals, och införseln ökar via import och handel med kemikalier och varor. Endast en minoritet av alla dessa ämnen är farliga för miljö och hälsa men vi behöver minska antalet farliga ämnen som är i omlopp i samhället för att även på sikt ha friskt dricksvatten och rena sjöar och hav.

Avloppsreningsverk är inte byggda för att ta hand om biologiskt svårnedbrytbara kemiska ämnen. För att de ska klara av att ta hand om svårnedbrytbara ämnen krävs det ny och energikrävande teknik som i sin tur skulle innebära mer koldioxidutsläpp. Även om det utvecklas energisnålare reningstekniker så löser inte s.k. end-of-pipe-lösningar problemen med farliga ämnen i samhället, läckage från användning till vattenmiljön eller till kretsloppet av näringsämnen. Vi riskerar att på sikt bara flytta runt miljöproblemet.

Farliga ämnen i vatten

Farliga ämnen finns i flera av de varor som vi köper hem och använder dagligen. Vi människor utsätts för dem i första hand inomhus, eftersom gifterna läcker ut till luften och samlas i dammet. De kan också hamna i avloppet när vi sköljer ur dammtrasor och spolar ner skurvatten eller borstar tänderna, diskar, duschar och tvättar kläder.

Vad kan min verksamhet göra för att minska mängden farliga ämnen?

Arbeta uppströms! Det är ett förebyggande arbete med syfte att stoppa de farliga ämnena redan vid källan så att miljögifter från hushåll och anslutna industrier inte kommer in i avloppssystemet och därmed i vattnets urbana kretslopp. Du som vill veta mer om uppströmsarbete kan läsa mer på verktyg för uppströmsarbete.

Vilka ämnen är viktigast att få bort?

• Bromerade flamskyddssmedel. Kan finnas i      elektronik, möbler, textilier och byggnadsmaterial/skumplast.
• Ftalater (DEHP, DBP, BBP, DINP, DNOP och DIDP). Ämnena används som mjukgörare i PVC-plast i byggmaterial, elektriska kablar, förpackningar, leksaker med mera. De används även i färg, gummiprodukter, lim och textilier.
• Kadmium. Kan finnas i hobby- och konstnärsfärger.
• Oktyl och nonylfenol. Alkylfenol/alkylfenoletoxylat (AP/APE). Kan finnas i bland annat i textilier.
• Polyfluorerade kemikalier, PFAS (PFOS, PFOA är två exempel på PFAS). Kan finnas i arbetskläder, micropopocornpåsar,  pizzakartonger, sportkläder, spolglans, tandtråd, skor, impregneringsmedel,      golvpolish och brandsläckningsskum.
• Silver. En bakteriedödande kemikalie som kan finnas i kläder, klädimpregnering, skor, kylskåp, samt disk- och tvättmaskiner.
• Triclosan. En bakteriedödande kemikalie som kan finnas i tandkräm, deodoranter och sportkläder.

I VA-verksamheterna uppkommer ofta frågor om kemiska ämnens egenskaper, lämplighet för olika ändamål, farlighet, gränsvärden etc. Kunskaperna om enskilda kemiska ämnen är ofta begränsade, men det finns kunskapskällor att använda sig av.