Hoppa till huvudinnehåll

Diklofenak spårat i många svenska vatten - sluta sälj receptfritt

På 18 platser i landet har rester av det miljöskadliga läkemedlet diklofenak uppmätts i nivåer över gränsvärdena för sjöar, vattendrag och kuststräckor. Därtill finns det risk att gränsvärden överskrids på ytterligare 109 platser.

Förekomsten är större än vad som tidigare kunnat påvisas genom mätningar. Svenskt Vatten manar apoteken och dagligvaruhandeln att sluta sälja det enda receptfria läkemedel som innehåller särskilda förorenande ämnen - diklofenak.

Diklofenak är ett smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel, som bland annat finns i olika typer av gel och spray och säljs receptfritt under ett tiotal varumärken, bland annat som Voltaren, Eeze och Diclofenac Orifarm. Med rapporten ReningsVÄRK – En rapport om läkemedelsrester i våra gemensamma vattenmiljöer vill Svenskt Vatten rikta fokus på problemen med läkemedelsrester som gör skada i våra vatten.

- Situationen är allvarlig för våra gemensamma vatten och nu är det dags att vi får en betydligt klokare användning av diklofenak, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten.

Ämnet är skadligt i vattenmiljöer och kan bland annat påverka fiskars njurar. En enda tub med diklofenak räcker för att överskrida gränsvärdet för s.k. god ekologisk status för kustvatten i hela 232 stycken 25-metersbassänger. Förra årets såldes 4,4 ton enligt E-hälsomyndighetens statistik. Den receptfria gelen stod för ungefär hälften av försäljningen.

Sköljs av i duschen 
Ett stort problem med både gel och spray är att endast en liten del av det verksamma ämnet tas upp av kroppen. Mer än 90 procent absorberas inte, utan sköljs direkt av när du duschar, badar eller tvättar dina kläder. Sedan går det via avloppen till reningsverken och vidare ut i våra gemensamma vatten.

- Det är inte rimligt att diklofenak som finns i bland annat Voltaren och Eeze, ska få säljas receptfritt som gel eller spray. Både omfattande marknadsföring och tydlig exponering i butikshyllorna försvårar. Det är på tiden att produkterna fasas ut från försäljning eller åtminstone placeras bakom disk på apoteken – och då säljs tillsammans med tydlig miljöinformation, avslutar Anders Finnson.

Svenskt Vatten vill se åtgärder på flera nivåer. Utöver att apotek, läkare och regioner kan bidra så behöves sannolikt stora samhällsinvesteringar för att vissa reningsverk ska kunna ta hand om läkemedelsrester. Här måste självklart en framtidsinriktad läkemedelsindustri vara med och betala för reningen. EU och Sverige bör därför snarast börja titta på hur ett så kallat utvidgat producentansvar kan utformas och införas.

ReningsVÄRK – En rapport om läkemedelsrester

Med rapporten ReningsVÄRK – En rapport om läkemedelsrester i våra gemensamma vattenmiljöer vill Svenskt Vatten rikta fokus på problemen med läkemedelsrester som gör skada i våra vatten. Förutom diklofenak tar rapporten även upp antibiotikan ciprofloxacin och hormonpreparaten östradiol och etinylöstradiol. Alla dessa klassificeras av Havs- och vattenmyndigheten som ”särskilda förorenande ämnen”, SFÄ.

I rapporten diskuteras olika lösningar på problemet med läkemedelsrester i våra vatten. Bland annat möjligheterna att investera i avancerad reningsteknik. Enligt Svenskt Vattens beräkningar av investeringskostnaden för avancerad läkemedelsrening kan kostnaden beräknas uppgå till 6–10 miljarder kronor för 50–100 reningsverk. Det betyder att kostnaden för avloppsrening kan mer än fördubblas. I vissa kommuner kan VA-avgiften då komma att uppgå till 10 000–15 000 kronor per familj och år, vilket för vissa grupper är mer än FN:s rekommendation.

Ett urval av Svenskt Vattens krav och förslag på åtgärder:

  • EU bör införa ett utvidgat producentansvar (Extended Producer Responsibility, EPR), för att läkemedelsproducenterna ska kunna finansiera rening av läkemedelsrester i kommunala reningsverk.
  • Sverige bör verka för att EU gör det möjligt för medlemsstaterna att besluta om att miljöfarliga läkemedel inte ska få säljas receptfritt.
  • Läkare bör, när det är medicinskt möjligt och patientsäkert, avstå̊ från att förskriva läkemedel som Havs- och vattenmyndigheten betraktar som särskilda förorenande ämnen, SFÄ: östradiol, etinylöstradiol, ciprofloxacin och diklofenak.
  • Läkemedelsindustrin bör se över den modell som används för att bedöma miljörisk i FASS så att den överensstämmer med de ämnen som Havs- och Vattenmyndigheten klassificerat som särskila förorenande ämnen.
  • Apoteken bör i första hand helt fasa ut försäljningen av receptfri diklofenak.
  • Apoteken bör i andra hand placera diklofenakgel och spray bakom disk och därutöver endast sälja produkten tillsammans med tydlig miljöinformation.
  • Apoteksföreningen bör verka för att införa ett system så att receptfria läkemedel kan miljömärkas.
  • Dagligvaruhandeln och bensinmackar bör helt fasa ut sin försäljning av diklofenakgel och spray.
  • VA-organisationerna behöver fortsatt följa utvecklingen och i dialog med tillsynsmyndigheterna undersöka behovet av att investera i avancerad läkemedelsrening på̊ reningsverken.

Se mer

Anders Finnson intervjuas på TV4 nyheterna, ca. 3.30 in i klippet

VD Pär Dalhielm diskuterar problemen med diklofenak i sin videoblogg