Läkemedel i miljön
Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel och läkemedel är inte designade för att brytas ned i reningsverk. Men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. Uppströmsarbetet är tillsammans med miljöns behov och energianvändningen avgörande för vilken reningsteknik reningsverken bör ha.
Läkemedel är en speciell grupp kemiska ämnen, eftersom vi behöver dem för att bota och lindra sjukdomar. Samtidigt som läkemedel har positiva effekter på både människors och djurs hälsa, så hittas läkemedel i vattenmiljön vilket kan leda till negativa effekter på organismer i vattenmiljön.
Reningsverket är det sista steget mellan tätorten och våra vattendrag men för att vi ska kunna nå ett hållbart samhälle kan reningsverket aldrig vara det enda steget. Därför behövs en mängd åtgärder för ett effektivt och brett uppströmsarbete för att vi ska klara läckaget av läkemedel till vår miljö från enskilda hushåll på landsbygden från jordbrukets djurhållning och från tätorterna. Det som på sikt är dåligt för miljön - är på sikt också dåligt för människan. Klok läkemedelsanvändning behöver alltid vara i centrum.
Läkemedel och uppströmsarbete
Erfarenheterna från det breda svenska utvecklingsarbetet visar starkt på behovet av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö - med klok läkemedelsanvändning och ett fortsatt utvecklingsarbete med reningsmetoder för de fall där extra rening behövs för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten.
Eftersom många läkemedel även kan ha bieffekter på hälsan finns det alltid både hälso- och miljövinster med att använda läkemedel på ett klokt sätt. Uppströmsåtgärder hela vägen från tillverkning av tablett tills att läkemedlet går vidare mot reningsverket från toaletten, från tablett till toalett - och lite till:
1. Effektiv rening vid produktion av läkemedel. Genom ändringar i dagens statliga subventionssystem av läkemedel ska producenter med bra rening gynnas.
2. Skapa incitament för läkemedelsproducenterna - som exempelvis upphandling eller producentansvar - för långsiktig utveckling av läkemedel som är snabbare biologiskt nedbrytbara – det behövs en utveckling av gröna läkemedel.
3. Miljöbedömningen av läkemedel används mer aktivt vid godkännande av nya läkemedel samt vid fortlöpande miljöuppföljning av läkemedel på marknaden. Alla läkemedel på marknaden ska vara miljöklassificerade. Svårnedbrytbara miljöfarliga läkemedel ska inte få säljas receptfritt. Även för patienter bör informationen om miljöpåverkan vara lätt tillgänglig. Läkemedels-förpackningar bör finnas i små förpackningar för att minska andelen kasserade läkemedel.
4. För vissa miljömässigt högst relevanta läkemedel är sjukhusen en viktig punktkälla – exempelvis de viktiga bredspektrumantibiotika som tas intravenöst eller vissa cytostatika. Dessa sjukhusavdelningar bör införa egen rening. Alternativt kan urin och fekalier från dessa patienter tas om hand separat i s k pee-poo påsar.
5. Klok utskrivning av receptbelagda läkemedel. Stöd och återkommande utbildning behövs för att läkaren och apoteket ska kunna välja det minst miljöbelastande läkemedel. Det statliga subventionssystemet av läkemedel ska gynna det minst miljöbelastande läkemedlet. Läkemedelsgenomgångar för patienter som använder många olika läkemedel för att minska biverkningar av läkemedel - ger i många fall även positiva miljöeffekter.
6. Hushållen behöver i samma utsträckning som idag fortsätta att lämna in kasserade läkemedel till apoteken. Konsument- och patientföreningar behöver bli bättre på att lyfta vikten av andra åtgärder än läkemedel där så är möjligt samt att välja mindre miljöbelastande läkemedel.
Beställargruppen för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk Naturvårdsverket beviljade 2018 Svenskt Vattens ansökan om medel för att starta upp en beställargrupp för sina medlemmar. Läs mer här.