Sverige behöver en blå färdplan för vårt vatten
Den senaste tidens torka i Europa påminner oss om att vatten inte kan tas för givet. Nästa regering behöver ta fram en blå färdplan för hur Sverige ska säkra sin vattenförsörjning i framtiden, skriver Svenskt Vatten.
Den senaste tidens stora torka och förra årets översvämningar i Europa påminner oss om att vatten är en resurs likt ingen annan. Utan en stabil vattenförsörjning blir ett samhälle snabbt mycket sårbart. Sverige är inget undantag. Stora delar av vår ekonomi, välfärd, miljö och befolkning är helt beroende av att rent vatten kommer ur kranen och att smutsigt vatten renas. Men trots att vatten är landets i särklass viktigaste försörjningssystem så har Sverige under lång tid tagit vattnet för givet.
Sverige står dock inför stora utmaningar. Likt övriga Europa kan klimatförändringarna innebära stora och plötsliga påfrestningar för landets vattenförsörjning. Det finns en reell risk att vi får sämre vatten ur kranen i stora delar av landet, samtidigt som kommunerna allt oftare kommer att behöva krishantera ytterligheter som torka och översvämningar. Om nästa regering inte börjar planera och investera i landets vattenförsörjning riskerar vi att i framtiden få en vattensituation med allvarliga konsekvenser för ekonomin, välfärden, miljön och inte minst invånarna själva.
I Sverige ansvarar kommunerna för vattenförsörjningen och de spelar också en viktig roll för samhällets klimatanpassning. Att rena Sveriges vatten och samtidigt motverka konsekvenser av torka, skyfall och översvämningar kan närmast beskrivas som en övermäktig uppgift som kräver enorma resurser. I dagsläget finns det en rad mindre statliga investeringsstöd för kommunerna att söka för klimatanpassning. Dessa investeringar gör stor nytta för kommunen när det gäller specifika projekt men på en nationell nivå skapar nuvarande ansvarsfördelning, organisering och styrmedel otillräckliga incitament för att säkerställa att nödvändiga åtgärder för Sveriges vattenförsörjning kommer till stånd.
Under den kommande mandatperioden krävs det breda överenskommelser som möjliggör kommunernas långsiktiga planering och då krävs det nationella beslut. Nästa regering behöver ta fram en blå färdplan för hur stat och kommuner i Sverige ska kunna säkra landets vattenförsörjning i framtiden.
Denna färdplan behöver ge förslag och lösningar för:
• Samordningen. Eftersom vatten finns och behövs överallt påverkar och påverkas vattenfrågan av alla politikområden och skär över gränserna mellan departement, myndigheter och kommuner. Vattnet är därför först och främst en samhällsfråga, inte en miljöfråga, och behöver hanteras med fler perspektiv framför ögonen än miljön. Regeringen behöver se över hur vattenfrågorna kan hållas samman bättre och styras effektivare än idag, såväl inom Regeringskansliet som mellan staten och kommunerna.
• Resursfördelningen. Vattenbrist kommer att bli vanligare i takt med klimatförändringarna. Detta kommer att skapa en konkurrenssituation mellan olika intressen, till exempel mellan jordbruk, skogsbruk, energi, industri, dricksvatten, friluftsliv och naturskydd. Här finns en risk för tydliga konflikter precis som i södra Europa. Sverige behöver därför en nationell vattenresursstrategi för vem ska få vatten, vid vilket tillfälle och hur mycket, i tider av brist. Strategin behöver också hantera fördelningen av ansvar och finansiering för att förebygga översvämningar i stad och landskap.
• Infrastrukturen. Trots att vatten är en mänsklig rättighet har värdet av att ha rent vatten undervärderats under en lång tid. Runt om i landet kan Svenskt Vatten och våra medlemmar på ett mycket oroande sätt se ett ökat renovering- och investeringsbehov för våra ledningar och rör. Regeringen behöver se över hur kommunerna, tillsammans med staten, kan öka investeringstakten i Sveriges vattenförsörjning med ytterligare 7 miljarder kronor årligen. Utan dessa nödvändiga investeringar kommer infrastrukturen misslyckas med sin grunduppgift - att producera, transportera och rena vatten.
Arbetet behöver ske nu. Sverige får inte försätta sig i samma situation med vattnet som med energin. Utan en stabil och hållbar vattenförsörjning riskerar konsekvenserna för samhället att bli ännu större än den energikris som nu drabbar Sverige. Inte minst kan effekterna av vattenrelaterade kriser vara påtagliga för livsmedelsförsörjningen, med torka som leder till stora skador på skördar och djurhållning. Samtidigt kan översvämningar innebära stora påfrestningar för välfärden. Utan fungerande vatten och avlopp kommer inte minst hälso- och sjukvård få svårt att bedriva sin verksamhet och stora översvämningar kan påverka människors hälsa på grund av att toxiska ämnen och smittämnen riskerar att komma in i dricksvattnet.
Vatten är en livsavgörande samhällsangelägenhet och inte en kommunalteknisk fråga. Många kommuner kommer att behöva stöd från den nationella nivån. En blå färdplan som fokuserar på samordningen, resursfördelningen och infrastrukturen kommer inte att kunna förhindra att vattenrelaterade kriser uppstår, men den kan ge Sveriges 290 kommuner goda förutsättningar att förbereda sig och agera när det väl sker.
Pär Dalhielm, Verkställande direktör, Svenskt Vatten