DI debatt: Slam på åkrar utgör ingen risk

Spridning av högkvalitativt slam på åkrar gör nytta. Det skriver Pär Dalhielm, Vd Svenskt Vatten, i en replik på måndagens debattartikel ”Stoppa slamspridningen på åkrarna”.

Publicerad på DI Debatt 3 mars 2021

På Di debatt (1/3) oroar sig tre skribenter och tillika läkare för slamspridning på åkrar och återger en rad ogrundade påståenden. 

Svenskt Vatten företräder Sveriges kommuner i VA-frågor och det är riksdagen som gett kommunerna i uppdrag, att till självkostnad och utan vinstintresse, bland annat rena avloppsvatten från de flesta hushåll i landet.

Den senaste statliga utredningen om slam Hållbar slamhantering SOU 2020:3 konstaterar ”Evidensen för att ett totalförbud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. 

Klara belägg finns däremot för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar.”

Vi måste med andra ord klara att ha två tankar i huvudet och skilja på högkvalitativt slam och slam av sämre kvalitet. Rätt slam på rätt plats kan göra enorm nytta för omställning till ett grönare samhälle. 

En studie från Göteborgs universitet konstaterade nyligen att ”Slamspridning på åkrar ökar inte risken för antibiotikaresistens.” 

Vi vet också att slamanvändning på åkermark inte utgör någon risk för hälsa eller miljön, detta då hormoner och läkemedel bryts ned i markmiljön.

Tack vare studier av slamanvändning under snart 40 år i Skåne vet vi följande mycket säkert:

• Slamtillförseln har inte haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller, jämfört med mark utan slam.

• Skörden för alla i försöken förekommande grödor har ökat vid slamtillförsel. I snitt är ökningen sju procent. 

Även om skribenterna verkar tvivla så innehåller slammet fosfor, kväve, mull och mikronäringsämnen som åkermark behöver och där alternativet i ett EU-perspektiv är ett fortsatt beroende av import av mineralgödsel från tveksamma länder. 

Inget av ovanstående kan anses vara ”nonsensargument” utan står på en stadig, saklig grund med stöd i vetenskap. Vi är nyfikna på vilka vetenskapliga underlag skribenternas påståenden baseras på.

Svenskt Vatten har ingen annan uppfattning än skribenterna om att det behövs utbyggd rening för till exempel läkemedelsrester. 

Frågan är vem som ska betala dessa miljarder, hushållen eller den som faktiskt förorenar?

Svenskt Vatten må anses vara naiva, men vi anser att det är bättre att förebygga problem än att ta hand om dem när de uppstått. 

Den principen är inte obekant för läkarkåren, men skribenterna verkar i detta fall tycka att till exempel läkemedelsindustrin ska ha fritt fram och så får avloppsreningsverken ta hand om problemen och notan.

Svenskt Vatten anser att ett outtröttligt arbete för att minimera skadliga kemikalier måste gå hand i hand med en ansvarfull läkemedelsanvändning och återföring av näringsämnen via ett certifierat, kontrollerat och därmed säkert slam. 

Skribenterna bör vara medvetna om att ett totalt nej till slamspridning är ett totalt ja till storskalig förbränning av nödvändiga näringsämnen, ett fribrev för allehanda förorenare och tvärs emot det cirkulära samhälle vi försöker åstadkomma.

Pär Dalhielm, Vd Svenskt Vatten