Så följer Stockholm och SVOA upp miljökrav i entreprenader

I både Stockholms stad och hos SVOA styrs inköp genom kategoristyrning. Hos SVOA är bygg- och anläggningsentreprenader den största kategorin – både när det gäller inköpsvolym och miljöpåverkan. Därför står just de avtalen högt på agendan i uppföljningsarbetet.

– Att ställa krav är lätt, säger Olga Ekblom, hållbarhetsstrateg på SVOA. Men det är först när man följer upp dem som de får effekt.

Rödtaggade avtal prioriteras och MEG ger tydlig grund för miljökrav

Alla SVOA:s avtal taggas med en hållbarhetsklassificering och kategoriseras enligt Kraljics modell. Avtalen får en färgmarkering – grön, gul eller röd – där rött signalerar störst påverkan på hållbarhet, exempelvis genom klimatbelastning eller risker i leverantörskedjan.

Rödtaggade och verksamhetskritiska avtal prioriteras av SVOA:s avtalscontrollers. Just entreprenadavtal, som ofta både är kritiska och rödtaggade, följs upp vartannat år på ramavtalsnivå.

Miljökraven i entreprenaderna formuleras i dokumentet MEG – Miljökrav för entreprenadens genomförande. Det bygger på lagkrav, stadens miljöprogram och kemikalieplan, samt gemensamma krav från Trafikverket och storstäderna. MEG uppdateras flera gånger per år. Den version som finns i bilaga X är från våren 2025.

MEG är alltid utgångspunkt i upphandlingarna. Anpassningar kan göras beroende på innehåll, till exempel tas krav på natursten bort om det inte ingår i entreprenaden. Särskilda justeringar görs också för till exempel muddring eller relining. MEG är en av de kategoristrategier som är beslutade inom bygg och anläggningskategorin. Avsteg från MEG:en beslutas i bolagets inköpsråd.

200 avtal under extra lupp

SVOA använder både Stockholms stads avtal och sina egna ramavtal. Bolaget har cirka 700 avtal, varav omkring 200 är rödtaggade.

Vid ledningsförnyelse och läckagearbete sker uppföljning både internt och genom en extern leverantör som gör stickprov. Olga ansvarar för uppföljningen på ramavtalsnivå när det gäller hållbarhetskraven, medan projektledarna följer upp enskilda projekt. Sedan 2024 kan de även ta in miljösamordnare via ramavtal. I det dagliga arbetet finns också byggledare som följer upp miljökraven.

Uppföljning för klimatmål och kvalitet

Uppföljningen aggregeras på projektnivå för att möta kraven i EU:s hållbarhetsrapportering CSRD. Men det är inte bara CSRD som driver på. Stockholms miljöprogram ställer krav på att stadens konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp ska halveras till 2030 jämfört med 2019.

– Uppföljningen är också ett sätt att hjälpa projektledarna, säger Olga. Jag påminner om vad som ska göras och försöker göra det så enkelt som möjligt. Vi jobbar mycket med erfarenhetsutbyte och enhetsmöten.

Avvikelser hanteras tydligt

Vid avvikelser skickas en sammanställning till entreprenören, som får lämna åtgärdsförslag. Om förslagen godkänns, ska genomförandet styrkas med intyg eller bevis. I de fall åtgärder uteblir används viten som huvudregel. Vill någon göra undantag krävs godkännande från inköpschefen.

– Entreprenörerna uppskattar att vi följer upp, säger Olga. Det skapar rättvisa villkor och bättre kvalitet i anbuden. De vet att vi ser till att få det vi betalar för.