Hoppa till huvudinnehåll

Vägar till hållbara vattentjänster – dessa förändringar innebär propositionen

Nu har slutligen utredningen om vägar till hållbara vattentjänster, som lämnade sitt betänkande 2018, landat i nya förändringar i lagen om allmänna vattentjänster. Svenskt Vatten anser att flera av förändringarna är positiva. Framför allt införs ett krav på vattentjänstplaner och kommunerna får en möjlighet att under vissa förutsättningar överlåta till fastighetsägare att ordna egna lösningar, även i samlad bebyggelse.

En ökad flexibilitet

Propositionen innebär att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. En kommun ska vid bedömningen om det finns behov av en allmän vattentjänst ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Detta innebär en ökad utredningsbörda för kommunen. Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Denna bedömning gäller alla vattentjänster och måste ta hänsyn till exempelvis statusen i vattenförekomster och dricksvattenkvaliteten i området. Kommunerna bör beakta det långsiktiga behovet.

Det är viktigt att påpeka att dessa lägre krav endast gäller i bedömningen av huruvida ett kommunalt verksamhetsområde behövs eller inte. När ett beslut om ett nytt verksamhetsområde är beslutat är huvudregeln fortfarande att alla fastigheter inom detta område ska anslutas till den allmänna anläggningen. Här har ingen ändring skett.

Krav på vattentjänstplan

Regeringen förslår vidare att varje kommun ska ta fram en vattentjänstplan. Svenskt Vatten anser att det är positivt att kommunerna har en VA-planering, vilket de flesta har redan idag. En långsiktig planering är viktig för god framförhållning, men är också viktig för att motivera utbyggnaden av vattentjänster i händelse av en rättslig prövning. Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.

Vattentjänstplanen ska beslutas av kommunfullmäktige och är inte bindande. Planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod och innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden. Varje kommun ska bedöma över vilken tidsperiod en vattentjänstplan ska sträcka sig, men då planen ska innehålla en långsiktig planering skulle en lämplig tidsperiod kunna vara omkring tolv år enligt propositionen.

Ökad belastning på grund av skyfall

Vattentjänstplanerna ska även innehålla en redogörelse för kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning som uppkommer vid skyfall. Det framhålls i propositionen att allmänna VA-anläggningar är ett bredare begrepp än allmänna dagvattenanläggningar samt att skyfall direkt eller indirekt även kan ha påverkan på dricksvatten och spillvatten. Ambitionen är att kommunerna ska styra mot en helhet i sin planering. Vidare konstateras att det finns bestämmelser som relaterar till skyfall i exempelvis 3 kap. 5 § PBL samt att en ökad mängd nederbörd och ökad förekomst av skyfall kan leda till problem som hanteras i olika lagstiftningar och kräver olika åtgärder.

Kravet på en bedömning av hur VA-anläggningarna påverkas av skyfall innebär inte att VA-huvudmannen får ett ökat ansvar att öka kapaciteten på dagvattenanläggningarna. Det innebär snarare att kommunerna behöver se över vad som sker med VA-anläggningen vid kraftig nederbörd. I de områden som riskerar översvämningsskador vid kraftig nederbörd behöver kommunen genomföra åtgärder för att leda bort vattnet ytledes till översvämningszoner i stället för att leda allt till rörledningar. Detta behöver hanteras i samhällsplaneringen.

Samråd och granskning av vattentjänstplanerna

Vattentjänstplanerna ska vara föremål för samråd och granskning. Kommunen ska ställa ut ett förslag till vattentjänstplan för granskning under minst fyra veckor och informera om utställningen på sin anslagstavla före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem synpunkter ska lämnas. Förutom själva vattentjänstplanen kan kommunen ställa ut planeringsunderlag, såsom kartmaterial och underlag för bedömningen av planens påverkan på vattenmiljön. Detta innebär att de som berörs av planen har möjlighet att få lämna synpunkter i ett tidigt skede, något som många fastighetsägare har saknat.

Ikraftträdande

Lagen träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelsen om att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan ska tillämpas första gången för tid efter den 31 december 2023. Detta innebär att kommunerna under år 2023 ska ta fram, samråda och besluta om en vattentjänstplan.