
Tillstånd för Lidköpings reningsverk intressant för fler
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) gav Lidköpings kommun tillstånd för ett nytt reningsverk med utsläpp till ån Lidan uppströms staden. Lidköpings kommuns omfattande arbete med att driva rättsprocessen har varit viktigt. Domen är intressant för andra i och utanför VA-branschen.
Begreppet äventyra
Av EU-domstolens s.k. Weserdom framgår att ett utsläpp varken får försämra recipientens status eller äventyra att miljökvalitetsnormen (MKN) nås. MÖD konstaterar att utsläppet inte kommer försämra statusen och tillämpar sedan uttrycket ”äventyra” med hänvisning till propositionen.
- MÖD:s tillämpning är välkommen. Svenskt Vatten var mycket kritisk till det som remitterades och hade inget ändrats hade inte Lidköping fått tillstånd, säger Peter Sörngård, miljöexpert på Svenskt Vatten.
Svenskt Vatten lade ner mycket möda under nästan ett års tid på att först förklara Weserdomens risker för vattenmiljön och miljöskyddande reningsverk och sedan på att förklara vår remisskritik.
- Domen ändrar inte behoven av att EU i ett nytt avloppsdirektiv räddar våra effektivaste miljö-skyddande reningsverk från att bli förbjudna, fortsätter Peter. Domen handlar om uttrycket äventyra och inte om samspelet mellan avloppsdirektivet och EU:s vattendirektiv.
MÖD skriver att verksamheten eller åtgärden inte får innebära ett allvarligt hot mot möjligheterna att följa en MKN. Det ska vara fråga om ett risktagande av en sådan dignitet att Sveriges möjlighet att uppfylla ramdirektivets krav hotas så allvarligt att risken måste betraktas som oacceptabel. Med ”äventyra” avses inte vilket försvårande som helst. Hanterliga risker - dvs. risker som bedöms kunna hanteras på ett sätt som gör att det inom ramen för vattenförvaltningen eller genom andra åtgärder fortfarande är möjligt och sannolikt att rätt kvalitet på vattenmiljön kan uppnås - bör alltså kunna accepteras och inte betraktas som ett äventyrande.
Införande av rening av mikroföroreningar
Lidköping åtog sig frivilligt att införa teknik för rening av mikroföroreningar inkl. läkemedelsrester. Det fanns inga konstaterade behov för sådan rening. I den överklagade domen stod att sådan rening utgör bästa möjliga teknik. MÖD uttalar dock inget specifikt om detta utan konstaterar att tekniken finns utan att tillämpas regelmässigt i svenska avloppsreningsverk, men domen fritar inte någon från att behöva installera reningstekniken när det finns konstaterade behov.
MÖD anser att eftersom Lidköping inför tekniken frivilligt utan att behov av den konstaterats så behöver detta inte regleras i ett särskilt villkor, men erinrar om att reningen omfattas av tillstånds-ansökan och det allmänna villkoret, villkor 1, under de förutsättningar som kommunen har åtagit sig att installera denna. Sättet att resonera är i linje med vad beställargruppen skrivit (sid 190).
Sedan skriver MÖD att utredningsuppdragen för reningstekniken ska kvarstå för att klargöra behov och möjligheter att följa upp och eventuellt besluta om ett teknik- eller utsläppsvillkor.