Hoppa till huvudinnehåll

Svenskt Vatten kommenterar Kommunutredningen

Igår presenterades Kommunutredningen. Utredningen har haft i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Svenskt Vatten har tidigare lämnat in en rad synpunkter och inspel.

Inspelen har speciellt fokuserat på en rad huvudpunkter där Svenskt Vatten vill se en tillsättning av en nationell VA-kommission och att en dialogprocess initieras för de kommunerna med störst utmaningar. Därutöver har Svenskt Vatten velat se skarpa förslag för bland annat en gemensam VA-taxa över kommungränser, en ändrad självkostnadsprincip för att kunna jämna ut överskott över längre tid samt att möjliggöra fondering av reinvesteringar såväl som nyinvesteringar. Dessutom vill Svenskt Vatten se en särredovisning av VA och skattefinansierad verksamhet.

- Att regeringen nu uppmanas att ta initiativ till en utredning om att ändra lagstiftningen om grundläggande infrastruktur - som vatten och avlopp - för att underlätta för kommunerna att samverka är mycket välkommet, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

- Vi noterar att man i vissa delar lyssnat på Svenskt Vatten, exempelvis genom att lyfta fram frågan om att underlätta finansieringen av VA-sektorn. Utredningen lyfter även fram behovet av att skapa bättre incitament för samverkan samt ta bort hinder i bland annat vattentjänstlagen som idag upplevs försvåra effektiv samverkan.

- De senaste åren har en rad statliga utredningar och rapporter pekat på ett behov av samordning gällande vattentjänster, såväl på lokal som central nivå. Nu hoppas vi att de positiva skrivningarna ska leda till skarpa beslut och förbättrade villkor för landets VA-sektor, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.


Ytterligare förslag som kan komma att bli viktiga för VA-branschen

  • Ett statsbidrag införs för kommuner som vill bedriva utvecklingsarbete inriktat på att åstadkomma en mer strategisk samverkan eller en frivillig sammanläggning. Statsbidraget får användas till kostnader för utvecklingsarbete som bedrivs av två eller fler kommuner tillsammans.
  • Staten tar över skulder från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. De skulder som kan tas över av staten är bland annat långfristiga skulder till bank- och kreditinstitut.
  • Regeringen initierar en försöksverksamhet där kommuner får ges undantag från bestämmelser i lag, förordning eller myndighetsföreskrift. Försöksverksamheten ska syfta till att pröva sätt att stärka kommuners kapacitet, möjliggöra anpassning av verksamhet till lokala förhållanden eller minska statliga regleringar. Försöken får avse strukturförändring eller verksamhetsutveckling.
  • En kommundelegation inrättas inom Regeringskansliet. Kommundelegationen och landshövdingarna ges i uppdrag att föra en dialog med kommuner om kapacitetsstärkande åtgärder, särskilt om strategisk samverkan och frivilliga sammanläggningar.
  • Regeringen tar initiativ till att Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) får i uppdrag att i samverkan med statliga myndigheter som på nationell nivå utövar tillsyn, utveckla statistik som mäter kvalitet i kommunernas verksamheter, och verka för att statliga myndigheter som på nationell nivå utövar tillsyn redovisar statistik på kommun- och kommunkategorinivå.
  • Regeringen tar initiativ till en utredning om huruvida det finns behov av ändringar i speciallagstiftning om grundläggande infrastruktur, för att underlätta samverkan mellan kommuner.

 

Läs vidare om Kommunutredningen.