Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen vill tvinga regeringen - reningsverk kan räddas

Riksdagen anser att regeringen ska överpröva åtgärdsprogrammen för vattenförvaltningen och se till att vattenmyndigheterna tar in platsspecifika underlag så att de kan fatta underbyggda beslut om eventuella undantag från de strängaste miljökvalitetsnormerna.

Det kan underlätta för miljöskyddande reningsverk att undvika sådana förbud, begränsningar eller svårigheter som några redan har drabbats av, exempelvis Åstorp (NSVA), Bydalen (Åre kommun) och Käppalaverket för att nämna några. Det senare kommer få svårt att möta Storstockholms befolkningstillväxt. Undantagsbeslut löser inte hela problemet men kan underlätta för kommuner att få tillstånd att skydda miljön.

Igår tillkännagav Riksdagen att regeringen bör överpröva åtgärdsprogrammen, säkerställa att vattenmyndigheterna följer lagstiftningen om undantag samt att deras bedömningar av nyttor och konsekvenser görs platsspecifikt i samråd med berörda aktörer. Beslutet bygger på ett initiativ från Centerpartiet i Miljö- och jordbruksutskottet. Svenskt Vatten medverkade på utskottets hearing. Riksdagens beslut sammanfaller med vad vi framfört.

- Vattenförvaltningens ambitioner måste tas bättre till vara, de slarvas bort när brister upprepas vart sjätte år och nu för tredje gången i rad. Vi anser att vattenmyndigheterna måste följa lagstiftningen, åtgärdsprogrammen måste bli konkretare och konsekvenserna måste utredas bättre, säger Peter Sörngård, miljöexpert på Svenskt Vatten.

Det är främst vattenkraften och jordbruket som är skäl för tillkännagivandena, men hur regeringen gör får betydelse också för reningsverken. Svenskt Vatten och flera medlemmar har krävt bättre och verklighetsnära åtgärdsprogram. Vi anser att verklighetsbaserade plats- eller områdesspecifika beslutsunderlag måste tas så att mildare miljökvalitetsnormer kan införas eller avslås transparent och välunderbyggt. Med sådana underlag går det också att fördela åtgärdsbördor för att nå miljökvalitetsnormerna. Kraven på vattenmyndigheterna finns redan i lagstiftningen efter EU-domstolens Weserdom. Undantagen finns i EU:s vattendirektiv för att detta inte i onödan ska lägga krokben för samhällsviktiga behov, såsom dricksvattenuttag, avloppsrening och elförsörjning.

Svenskt Vatten har varit tydlig med att om inte undantag om mildare miljökvalitetsnormer beslutas när EU-direktivets villkor för det uppfylls riskerar våra allra effektivaste miljöskyddande reningsverk bli otillåtna i onödan. Nyligen tvingades länsstyrelsen i Skåne att mot sin vilja avslå en ansökan om ett mycket bättre reningsverk och i ett annat ärende har Mark- och miljödomstolen krävt vattenmyndigheten på just sådana besked som riksdagen anser att regeringen ska tvinga vattenmyndigheterna att ta fram. Ett annat reningsverk har fått tillstånd för bara halva den sökta storleken och avloppsvatten från norra Storstockholms växande befolkning riskerar inte kunna renas om några år. Tyvärr kan inte undantag rädda alla reningsverk, men för att lösa det krävs ny EU-lagstiftning. Men vad händer nu?

Ett tillkännagivande är ett av fler demokratiska verktyg i den parlamentariska verktygslådan. Riksdagens möjlighet att lämna tillkännagivanden till regeringen bygger på konstitutionell praxis vilket betyder att regeringen inte är bunden att tillgodose ett tillkännagivande. Det återstår nu därför att se om regeringen har för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål i denna fråga.

- Vi anser att vattenförvaltningens organisation och hur besluten fattas behöver förändras från grunden. För att vi ska åstadkomma förändring behöver vi även få upp frågan på de politiska beslutsborden. Att riksdagen uppmärksammar frågan och dessutom tillkännager regeringen att en översyn bör ske är därför mycket välkommet. Vi ser med stor nyfikenhet fram emot den fortsatta politiska processen, avslutar Susanna Lind, Senior Adviser på Svenskt Vatten.

Kontakt: Peter Sörngård, 072-530 74 01