Pilotstudie för nytt reningssteg inleds i Uppsala
Efter en inledande förstudie och bänkskaleförsök går nu Uppsala Vattens projekt för läkemedelsrening in i nästa fas bestående av en uppskalning till en pilot i en containerlösning. Målsättningen är att utvärdera teknik för införandet av ett ytterligare reningssteg på Kungsängsverket. Anna Maria Sundin, utvecklingsingenjör på Uppsala Vatten, förklarar att projektet varit en läroresa som kan leda till stora framsteg för läkemedelsreningen.
– Vi vill vara med och utveckla den här tekniken både för vår egen del och för att dela med oss av våra erfarenheter, säger hon till Svenskt Vatten.
På Kungsängsverket utvärderar Uppsala Vatten ny teknik för avskiljning av läkemedelsrester och PFAS. Målsättningen är att i samband med om- och tillbyggnationen av verket addera ytterligare ett reningssteg som baseras på resultaten av pilotstudien. I fokus för projektet ligger de fyra läkemedlen citalopram, metoprolol, diklofenak och oxazepam, samt PFOS. Projektet har fått bidrag från Naturvårdsverket och tidigare steg har involverat dels en förstudie genomförd tillsammans med Sweco där olika tekniker utvärderades, dels kolonnförsök i bänkskala.
– Vi gjorde en recipientbedömning för att förstå behovet, där hittades de ämnen som är i fokus vid utvärdering av pilotdriften. Efter förstudien började vi bygga en lite mindre bänkskaleanläggning där vi utvärderat olika tekniker som valts ut i förstudien med tydliga resultat, säger Anna Maria Sundin.
Svårigheter med rening av PFOS och diklofenak
Under bänkskaleförsöket testades kolonner med aktivt kol och anjonbytare. Avskiljning av PFOS, och diklofenak, återkom som en utmaning. Då det aktiva kolet blev mättat på ämnena snabbare än förväntat visade det sig att rening i två steg hade bäst verkan.
– Det vi har sett tidigare i projektet är att PFOS och även diklofenak släpps igenom det aktiva kolet snabbare än förväntat, därför testade vi anjonbytare i kombination med aktivt kol för ytterligare rening och för att förlänga drifttiden för det aktiva kolet, säger Anna Maria. Hon tillägger att projektet visar på behovet av att fortsätta arbeta för med en minskad användning av diklofenak i samhället och att vi angriper PFAS direkt vid källan där man har högre koncentrationer och kan få en effektivare rening.
Permanent men transportabel lösning
Sedan ett halvår tillbaka sker bänkskaleförsöken med en uppsättning som är jämförbar med den stora pilotstudien som nu inletts.
– Piloten driftsattes i september och kommer att utvärderas under ett och ett halvt år. Vi tror att vi behöver den tiden för att få ett tillräckligt underlag för dimensionering och design av det nya reningssteget, säger Anna Maria.
Pilotstudien genomförs tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet och piloten som byggts beskrivs av Anna Maria som permanent, men transportabel. Då anläggningen byggts i en container kan den vid avslutade försök flyttas till andra reningsverk. I Uppsala ligger införandet av ett nytt reningssteg för avskiljning av läkemedelsrester förmodligen mot slutet av den tioårsperiod som genomförandet av om- och tillbyggnation av Kungsängsverket planeras att ta. Anna Maria ser det inte som omöjligt att tekniken kan användas även på andra avloppsreningsverk, men poängterar att spillvattnets karaktär, prioriterade läkemedelsrester som ska renas och typ av verk har stor inverkan på applikationen och hur effektiv reningen blir.
– De olika försök som genomförs runtom i Sverige får utvisa hur vi kan använda varandras resultat, säger hon.