Ökad och mer intensiv nederbörd att vänta - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Ökad och mer intensiv nederbörd att vänta

Framtidens regn faller inte oftare, men däremot i större mängd och med ökad intensitet. Effekterna av ett förändrat klimat syns både i SMHI:s statistik och framtidsscenarier, där riskerna för såväl översvämningar som torka väntas öka. Frågan är vem som ansvarar för att anpassa samhället till ett nytt klimat?

Hur blir morgondagens väder? Om Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, fortsatt som meteorolog kanske han hade tipsat om att skaffa sig ett riktigt bra paraply. Nu arbetar han i stället med att utveckla klimatmodeller för att kunna analysera hur klimatet förändras och vilka effekter det får. Han berättar att vattnets kretslopp blir allt intensivare, något som redan går att observera. Det handlar om grundläggande fysikaliska principer, där regnet ökar i takt med att det blir varmare.

– När jordens klimat nu värms upp, ökar atmosfärens vattenhållande förmåga samtidigt som avdunstningen från mark, vegetation och hav ökar, säger Erik Kjellström. För varje grad som temperaturen stiger, kan fukten i atmosfären öka med sju procent.

Den här fukten faller sedan tillbaka ned på jorden. Hur mycket mer nederbörd handlar det om? SMHI talar, med stöd av Meteorologiska världsorganisationen, i termer av 30-åriga normalperioder, vilket är ett tidsspann med tillförlitliga och jämförbara mätdata. För Sveriges del har årsnederbörden ökat med åtta procent mellan perioderna 1961–1990 och 1991–2020. Statistiken visar att det nu faller mer och förhållandevis intensivare nederbörd, medan antalet nederbördsdagar inte ökat.  

Vi i Sverige märker av klimatförändringarna

Hur ser det ut framåt? Alla klimatscenarier pekar mot att temperaturen kommer att fortsätta stiga globalt och därmed driva på nederbörden. Hur mycket varmare det blir styrs flera faktorer, framför allt koldioxidutsläppen men också av hur klimatsystemen svarar på störningen. Sverige är ett av de länder där temperaturökningen kommer att märkas tydligt utifrån de så kallade förstärkningseffekterna.

– Landområden värms snabbare än havsområden och i alla områden där det finns mycket snö och is, som försvinner i ett varmare klimat, får man högre uppvärmning. Temperaturförändringarna förstärker i sin tur det hydrologiska kretsloppet.

Ökade kontraster mellan områden

Mer regn att vänta framöver alltså, men den ökade nederbörden kan även falla som snö. Enligt Erik Kjellström kan vi räkna med stora snösmockor framöver, när det är tillräckligt kallt. Nederbördsextremerna (mycket stora nederbördsmängder under kort tid eller långvarig och ihållande nederbörd) har redan blivit vanligare (läs mer om SMHI:s klimatindikatorer här). SMHI:s senaste forskning, med högupplösta klimatmodeller, visar på ännu kraftigare framtida ökning av intensiteten hos den mest extrema nederbörden än tidigare modeller. Myntet har dessutom en annan sida – torka. När det blir varmare ökar avdunstningen.

– Det här är ett problem som väntas bli vanligare och också med mer utpräglad torka. Vi får se stora kontraster mellan olika områden, säsonger och år. De norra delarna av Sverige väntas generellt bli blötare medan de södra delarna kan förvänta sig både regniga, blöta och nederbördsfattiga, torra somrar.

Främst översvämningsrelaterade risker

Ett förändrat klimat medför nya risker. Primärt är det de olika översvämningsrelaterade riskerna som ökar, framför allt i tätbebyggda områden som inte är anpassade för stora nederbördsmängder. Vattenfyllda källare, trafikstörningar, erosion och jordskred blir då vanligare. En annan aspekt är bräddning, då en VA-organisation måste göra ett tillfälligt utsläpp av orenat avloppsvatten för att ledningsnätet eller reningsverket är överbelastat.

– Sedan beror det alltid på var nederbörden hamnar; ett skyfall mitt i skogen ger inte samma konsekvenser som i ett tätbebyggt område. Samtidigt kan ett regn som egentligen inte är så kraftigt medföra stora skador om det hamnar på ”fel” plats eller om det faller efter en längre blöt period då marken är mättad.

Klimatanpassning, men vems ansvar?

Vägen framåt då? Det handlar om klimatanpassning på bred front och SMHI erbjuder en klimatscenariotjänst för den som planerar framtidens samhälle. Samtidigt blir det svårt för enskilda aktörer att hantera det ökade flödet eftersom ”allt hänger ihop”. Erik Kjellström sitter med i det Klimatpolitiska rådet och var tidigare ledamot i Nationella expertrådet för klimatanpassning, som gav ut en första rapport 2022. Här pekade man bland annat på behovet av att utreda ansvarsfrågan och samfinansieringslösningar.

– Vatten känner inga gränser och därför är det viktigt att reda ut ansvarsbiten, säger Erik Kjellström. När någon exempelvis gör klimatanpassningsåtgärder på sin fastighet påverkas de som bor nedströms. Det är jätteviktigt att vi får en helhetssyn på frågorna.