Klimatanpassningsutredningen – många olösta frågor, få svar - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Klimatanpassningsutredningen – många olösta frågor, få svar

Klimatanpassningsutredningen har 29 maj presenterat sina förslag. Svenskt Vatten ser positivt på en del av dessa men regeringen behöver klargöra vad som behöver göras, vem som ska göra det och hur det ska finansieras. Sveriges kommuner har ett stort behov av tydligare regler för att kunna hantera ett klimat i förändring med både skyfall och vattenbrist. Klimatanpassningsutredningen bidrar bara med ett par pusselbitar och Svenskt Vatten anser att fortsatt utredning är nödvändig.

Klimatanpassning i samhällsplaneringen
Utredningen konstaterar precis som Svenskt Vatten att hanteringen av dagvatten är en samhällsplaneringsfråga som inte endast kan lösas av VA-huvudmannen, oftast kommunen. Utredningen kommer fram till att VA-huvudmannen ska hantera regn som statistiskt sett faller vart 10:e år, men ger inga svar på vem som bär ansvaret vid de ännu kraftigare skyfallen som blir allt vanligare. Utredningen föreslår att kommunerna i översiktsplanerna ska analysera risken för översvämningar och hur dessa risker ska minska eller upphöra. Vidare föreslås Boverket ta ett större ansvar som en samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till bebyggelse. Båda dessa förslag skulle bidra till att lösa problemen.

Skyfall och bostadsbrist
Sverige har de senaste åren haft stora översvämningar på flera platser. Det är uppenbart att åtgärder måste till för att leda bort vattnet med minsta möjliga skada som följd. Behovet av nya bostäder medför att städerna växer och förtätas i snabb takt. Det finns en otydlighet kring vilka hänsyn som ska tas vid nybyggnation och vilka krav som kan ställas i detaljplanen. På detta ger utredningen inga svar.

Ökad möjlighet att ställa krav på fastighetsägare
Det ligger i fastighetsägarnas intresse att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs eftersom de ändå alltid står för notan för dagvattnet, antingen i form av VA-taxa, skatt eller försäkringspremier. Utredningens förslag ger möjlighet att ställa krav på långsiktigt hållbara lösningar.

Avgränsningar och brister
Utredningen har inte tagit upp avrinningsområdesproblematiken samt föroreningarna som förs med i dagvattnet. Åtgärderna för att minska översvämningsrisken måste genomföras där det är mest effektivt till nytta för hela avrinningsområdet och fokus kan inte ligga på tätorten. Det regnvatten som rinner ner i brunnar och ledningar genomgår sällan någon rening och för därför med sig föroreningar som till exempel mikroplaster till våra sjöar och hav. Det är en klar brist att utredningen har valt att bortse från dessa områden.

Helhetsgrepp krävs
Utredningen lämnar inte förslag som löser hela klimatanpassningsproblematiken och frågan om vattenbrist berörs inte alls. Sverige behöver rusta sig, både för för mycket och för lite regn. Det krävs samverkan och breda lösningar för samhällsekonomiskt ansvarsfulla åtgärder. Problemen drabbar kommuner, företag och privatpersoner och regeringen behöver tydligt klargöra vad som behöver göras, vem som ska göra det och hur det ska finansieras.

- Klimatanpassning är ett stort pussel med många inblandade och utredningen bidrar med ett par pusselbitar men tar inget helhetsgrepp, säger Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten.