Flera bra förslag om tillståndsgivningen – men räcker de? - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

Flera bra förslag om tillståndsgivningen – men räcker de?

Miljöprövningsutredningen föreslår ändringar i miljöbalken för enklare tillståndsprocess i betänkandet. Det är väl känt att processen kan ta mycket lång tid till beslut.

Utredningen föreslår bättre och tydligare samråd för att tidigt guida sökanden rätt och skilja viktigt från oviktigt. Den föreslår också att ändringstillstånd ska vara det normala så att inte hela verksamheten måste prövas om lika ofta och att det kan räcka med anmälan i fler fall än idag. Tidsbegränsade tillstånd bör inte bli vanligare.

-   Det är bra, berömmer Peter Sörngård, miljöexpert på Svenskt Vatten. Bättre samråd med fokus på att pröva det viktiga i enklare beslutsprocesser minskar krångel, onödiga utredningar och tidsödande kompletteringar med marginell nytta.

Utredningen refererar flera gånger till Svenskt Vatten, som har lämnat flera förslag till utredningen och en del av dessa har fallit i god jord.

Utsläppen via reningsverket från en stad med 150 000 eller över en miljon invånare är större än från en by med 2 000 invånare, men båda reningsverken ska tillståndsprövas. Vi föreslog därför en enklare och snabbare tillståndsprocess än den vanliga och enklare beskrivning av konsekvenserna för verksamheter som inte medför betydande miljöpåverkan.

-   Utredningen har tagit till sig förslagen även om inte alla tagits med, konstaterar Peter Sörngård.

Men frågan är om detta räcker för att tillståndsprövningar och anmälan ska bli ändamålsenliga, funktionella och relevanta för att bidra till miljömålen som politiken vill ska nås. Tillståndsplikt infördes för över 50 år sedan när utsläpp från punktkällor dominerade som miljöproblem. Trots att andra orsaker växt sig större medan punktutsläppen minskat har reglerna ständigt byggts på och administrationen ökat.

-   Det är tveksamt om lagstiftarna gör rätt saker på rätt sätt längre, reflekterar Peter.

Det kan behövas en större reform för att styra om delar av samhällets resurser till det som är viktigast idag, exempelvis tillsyn av kemiska ämnen för ökad cirkularitet och tillsyn i skyddade områden och av många små och diffusa utsläpp som kan vara större än de få stora utsläppen.

Mer information om betänkandet SOU 2022:33