Hoppa till huvudinnehåll

En VA-profil går och en annan kommer

Efter att Alexander Keucken från VIVAB slutat som representant för Svenskt Vatten i EurEaus kommission som hanterar råvatten, dricksvatten och tillhörande distributionsanläggningar så tar nu Kenneth M Persson över.

Kenneth kommer att bli ny ”parhäst” till Svenskt Vattens dricksvattenexpert Birger Wallsten när det gäller att påverka EU:s olika direktiv och policies i rätt riktning. Vi har fått en kort intervju med Kenneth:

Vem är du?

- Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära på LTH i Lund och forskningschef på Sydvatten AB i Malmö. Också forskningschef på Sweden Water Research AB, NSVA:s, VA SYD:s och Sydvattens gemensamma forskningsbolag på Ideon i Lund. Jag är civilingenjör i kemiteknik från LTH och disputerad livsmedelstekniker från LTH på en avhandling om membranteknik för behandling av flytande livsmedel.

Kenneth M Persson

Varför blev det vatten?

- Vatten är alltings början och slut. Jag växte upp vid Skivarpsåns strand mitt över Skivarpsströmmens huvudflöde mot Östersjön. Mina föräldrar hade en enskild djupborrad brunn ned till Skivarpsströmmen där det alltid gick att hämta friskt och hårt vatten, oavsett årstid. I husets källare stod en hydrofor som fungerade som ett enkelt oxidationssteg och fångade järnslam från grundvattnet i botten. Ungefär en gång per år tömde min far hydroforen så att det rann en tjock roströd sträng med vatten och slam ned i källarens avlopp. Han spolade golvet försiktigt med vattenslangen när pumpen hade avluftats och hydroforen återfått sitt tryck. Jag ville veta mer om vad som hände från brunnen till pumpen till kranen.

Det här med EU och EurEau, vad ska det vara bra för?

- Jag tycker att EU-arbetet utvecklar den svenska vattenbranschen. EurEau är en mötesplats för alla europeiska vattentjänstorganisationer. Tillsammans servar vi nära 600 miljoner människor med friskt och säkert dricksvatten och skyddar vattendrag, sjöar och hav från föroreningar genom avloppsrening. Det går inte att föreställa sig ett modernt samhälle utan fungerande vattentjänster. Med successivt skärpta regler för medlemsländerna kan också vatten- och luftmiljön förbättras och klimatarbetet utvecklas.  Där Sverige gått före och medvetet skärpt regelverket för hushåll och näringsliv kan andra länder lära sig vilken nytta dessa åtgärder bidragit till. Men det finns också flera va-verk i Europa som är nog så duktiga som de svenska. Genom europeiskt samarbete och nätverkande kan svenska aktörer hämta inspiration och ta hem lösningar som andra bekostat. Jag ser även mängder med möjligheter till forskningssamarbete. Jag tror helt enkelt att det är bra för svenska aktörer att följa med vad som händer på europeisk nivå.

Vad har du för tankar om branschens utmaningar och viktiga ställningstaganden framåt?

- För det första har EU godkänt ett regelverk för återanvändning av renat avloppsvatten för bevattning av jordbruksprodukter. Jag tycker att det även behövs ett regelverk för generell återanvändning av vatten till andra ändamål än just bevattning.

- Det andra som är viktigt är att fasa ut långlivade föroreningar från kretsloppet för att minska föroreningshalterna och mängderna i vattnet. Här tror jag det krävs intensifierat REACH-arbete för att plocka bort dem.

- Ett nära samarbete med vattenanvändarna om hur de använder vatten tror jag också behövs. Nu tar vi in 140 liter dricksvatten per dygn och person i hemmen, varav vi faktiskt använder ungefär 2 liter som livsmedel. Matsvinnet är med andra ord 138/140 = 98,6%.  Självklart behövs säkert dricksvatten i hemmen, på kontoren, i industrin och samhället i övrigt till mer än att dricka. Men vattenanvändningen kan garanterat göras effektivare och mer sparsam.

- Dessutom behövs mer insatser för att öka underhåll och förnyelse av infrastrukturen. Det kräver höjda taxor och fler projektledare i vattentjänstorganisationerna, men även utrymme för innovationer. Jag skulle önska att mer än 10% av de medel som går till underhåll och förnyelse användes för innovativa lösningar, innovationsupphandlingar, gemensamma samarbeten mellan kanske gata, väg och VA och andra exempel på nytänkande.

- Slutligen skulle jag vilja se en marshallplan där staten medfinansierar alla klimatrelaterade va-investeringar med säg 45% under 10 år.