Hoppa till huvudinnehåll

Cirkulär vattenförsörjning i Simrishamn

Ur Vattenmagasinet nr 3 2019. En unik anläggning som tar hand om läkemedelsrester och andra mikroföroreningar har just tagits i drift vid Stengårdens reningsverk i Simrishamn. Nästa år ska kommunen även uppgradera sitt reningsverk i Kivik med en annan typ av toppmodern reningsteknik. Gemensamt för anläggningarna är att avloppsvattnet i framtiden kan omvandlas till en nyttig resurs.

Läkemedelsrester, mikroplaster och andra skadliga mikroföreningar har länge utgjort en svårhanterlig utmaning för vattentjänstbranschen. Förvisso finns det olika tekniska lösningar för att ta hand om mikroföroreningar i avloppsvatten, men erfarenheten av tillämpningar i reningsverken är inte särskilt utbredd och inte minst råder en osäkerhet om hur tekniken ska implementeras på ett kostnadseffektivt sätt. En annan faktor som påverkar besluten är de kommande EU-direktiven som kan innebära nya reningskrav och riktlinjer för hur avloppsvatten ska behandlas.

– Oavsett hur kraven landar kommer vi i framtiden att behöva hantera avloppsvatten som en möjlig resurs, snarare än ett avfall. Redan nu behandlas ju slam för utvinning av energi och näring, men även det renade vattnet kan omvandlas till en nyttig produkt. Det är en sådan vision som ligger till grund för våra pågående projekt, säger Stefan Blomqvist, projektchef på VA-avdelningen i Simrishamns kommun.

Ny teknik

Under våren planerar kommunen att inviga sin nystartade efterpoleringsanläggning, som är belägen vid Stengårdens avloppsreningsverk i utkanten av Simrishamn. Anläggningen är utrustad med ny reningsteknik som tar hand om det processade vattnet från det ordinarie reningsverket innan det pumpas vidare ut i Hanöbukten.

– Tidigare har vi behandlat avloppsvattnet på konventionellt sätt i reningsverket och sedan skickat ut det i havet. Nu tar vi istället hand om vattnet och renar det i ytterligare tre steg, vilket inne bär en väsentlig skillnad i reningsgrad och miljönytta.

Det processade avloppsvattnet som pumpas in i anläggningen passerar först ett skivfilter med roterande filterdukar. Därefter leds vattnet till en ozoneringsanläggning för att till sist, i det tredje steget, slutpoleras med aktivt kolfilter, alternativt med sandfilter.

Separerade flöden

– I nuläget kör vi ett huvudflöde med 80 procent till ozoneringsanläggningen, medan biflödet går direkt till kolfiltret. Syftet med att separera flödena är att vi vill kunna studera och jämföra de olika reningsteknikerna, men också bedöma när det är lämpligt att köra hela eller delar av reningsprocessen. Med tanke på att vissa processer förbrukar mycket energi är det viktigt att kunna optimera driften efter rådande behov.

Anläggningen är dimensionerad för att processa cirka 300 kubikmeter vatten i timmen. Det motsvarar i årsmedelflöde ungefär 70 procent av allt utgående vatten från reningsverket.
– Att dimensionera anläggningen för hundra procents kapacitet vore inte ekonomiskt försvarbart, särskilt med tanke på att vi bara under enstaka perioder av året uppnår riktigt hög belastning, förklarar Stefan Blomqvist.

Den nya anläggningen utgör en del i innovationsprojektet ”Morgondagens kommunala vattenrening”, som koordineras av IVL, Svenska Miljöinstitutet. I projektet medverkar förutom Simrishamns kommun ett flertal teknikföretag och även forskare från Lunds universitet, SLU och KTH. Kommunen är dessutom representerad i Svenskt Vattens beställargrupp för minskade utsläpp av läkemedelsrester och kommer där att kunna bidra med såväl driftdata som praktiska erfarenheter från anläggningen.

– Man kan säga att vi byggt en plattform för framtidens avancerade reningsteknik, vilket gör det möjligt för många olika intressenter att komma hit och göra studier. Samtidigt kan det ses som startskottet på fortsatt forskning om vilka olika föroreningar som tekniken kan hantera.

Politiska turer

Projektet startade redan 2015, men på grund av brister i projekteringsunderlaget fick det revideras väsentligt innan det slutligen bifölls av kommunledningen år 2017. Under denna period skrevs det en hel del i lokalmedierna om de politiska turerna kring satsningen. I debatten ställdes frågan om det var rimligt att en liten kommun som Simrishamn ska gå i bräschen och bekosta innovativa teknikprojekt av detta slag.

– Som VA-kollektiv ska vi verka för kundernas bästa, vilket i hög grad innefattar omsorg om vår närmiljö. Så på frågan om det är värt priset är mitt svar självklart ja, säger Stefan Blomqvist och tillägger att hela projektkostnaden på 30 miljoner kronor, inklusive drift, underhåll och kapitalkostnader, täcks inom den ordinarie budgeten och VA-taxan.

Stefan Blomqvist framhåller att kommunen nu har en fullskaleanläggning i drift som inte bara är ett forskningsobjekt utan en långsiktig miljöinvestering.
– Om vi kan göra en insats för Hanöbukten, som är hårt drabbad av övergödning och utpekad som mycket känslig vattenmiljö, är det i sig mycket värt.

Cirkulär vattenförsörjning

Förutom den direkta nyttan för havsmiljön har kommunen en uttalad ambition att dels kunna tillvarata slam för produktion av biogas eller biokol och dels tillvarata det renade avloppsvattnet för återbruk. I det senare fallet kommer man inom projektet utvärdera olika alternativ för cirkulär vattenförsörjning.

– En möjlighet är att använda vattnet för bevattning i jordbruket. Andra alternativ är återinfiltrera det till grundvattenmagasin eller rentav processa det till dricksvatten. Med tanke på att vi har brist på vatten i kommunen och samtidigt släpper ut cirka 2,5 miljoner kubikmeter i havet, finns det extra goda skäl att utveckla sådana lösningar.

Kivik på tur

Nästa stora projekt för kommunen är att bygga om avloppsreningsverket i Kivik. Planen är att det lilla reningsverket ska höjas till dubbel kapacitet för att kunna ansluta närliggande byar med idag bristfälliga avloppsanläggningar. Under ombyggnaden kommer verket förses med avancerade reningssystem i form av membranbioreaktor-filter (MBR) i kombination med aktivt kolfilter. Till skillnad från anläggningen vid Stengården kommer tekniken att implementeras direkt inne i reningsverket.

– I och med att vi väljer en annan systemlösning för reningsverket i Kivik kommer vi att ha två fullskaliga referensanläggningar med olika teknik för att rena mikroföroreningar. Det är ovärderligt ur ett studieperspektiv och helt unikt att anläggningarna ryms i en och samma kommun, säger Stefan Blomqvist.

Kiviksprojektet har tilldelats stöd av Naturvårdsverket med drygt 19 miljoner kronor och beräknas kosta totalt 70 miljoner kronor. Under hösten 2020 ska ombyggnaden vara klar – och redo att uppfylla visionerna om morgondagens kommunala vattenrening.

Texten är hämtad från Vattenmagasinet  nr 3-2019