Hoppa till huvudinnehåll

Svenskt Vatten svarar på frågor om cirkulär ekonomi och slam från tidningen Naturvetaren

Tidningen Naturvetaren har ställt fyra frågor till Svenskt Vatten om cirkulär ekonomi och slam, här kommer våra svar inklusive referenser för den som vill läsa mer.

Läs våra svar i Naturvetaren här

Ska rötslam få spridas på våra åkrar?

JA, men långt från allt slam, bara slam av bra kvalitet

1. Ditt starkaste skäl till att sprida certifierad rötslam på våra åkrar?
Fosfor, kväve, mull och mikronäringsämnen kan regionalt återföras till åkermarken i en cirkulär ekonomi utan långa transporter. Att inte behöva bryta och tillverka kväve, fosfor och mikronäringsämnen är bra för miljön och klimatet. Åkermarkens mullhalt och bördighet förbättras samtidigt som kol lagras in i marken i flera decennier. Revaqcertifierat slam av bra kvalitet minskar behovet av mineralgödselimport till Sverige och ökar därmed resiliensen i både freds- och kristid. Idag motsvarar den cirkulerade fosforn i slam ca 15% av den svenska mineralgödselimporten av fosfor. 

2. Är det riskfritt att sprida i gruvtäkter och blomrabatter?
Risknivån för miljön kan vara högre eftersom i stort sett ingen reglering alls finns idag för denna användning. Både sämre slam och betydligt högre slamgivor kan användas i gruvområden och blomsterrabatter jämfört med åkermark. Eftersom större slamgivor används är även risken för läckage av näringsämnen högre. 

3. Vad behöver göras för att rötslam ska bli en accepterad fosforkälla?
Det är långt från allt slam som ska användas på åkermark – men slamanvändning av bra kvalitet på åkermark är mer accepterat idag än för 15-20 år sedan (år 2002 användes 7 % av slammet på åkermark, år 2018 användes 39% på åkermark) Även om kvaliteten på Revaqcertifierat slam är tillräcklig idag för gödsling på åkermark i ytterligare hundra till tvåhundra år behöver slamkvaliteten hela tiden förbättras. Det långsiktiga målet i Revaq är att vi ska kunna fortsätta gödsla utan risk under minst femhundra år. Här tar vi ett betydligt längre perspektiv än vad som kanske görs i många andra hållbarhetsfrågor. 

4. Vad händer med åkermarken på lång sikt om den gödslas med rötslam?
Det finns klara belägg för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar. Evidensen för ett totalförbud saknas.  Forskningen har inte kunnat visa att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. Det visar flera studier. Snart 40-åriga försök i Skåne (med slamgivor motsvarande 200 år) visar att halten av några metaller i marken (krom, kvicksilver och koppar) ökar, men det har inte haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller. Inga förhöjda halter av mikroplatser eller antibiotikaresistenta bakterier har påvisats. Enligt studier fastläggs eventuella läkemedelsrester i jorden för att med tiden brytas ner på plats. 

Utvecklade svar och referenser till Svenskt Vattens svar på fråga 4 - Vad händer med åkermarken på lång sikt om den gödslas med rötslam?

  • Betänkandet Hållbar Slamhantering (SOU 2020:3) konstaterar om slamanvändning på åkermark att: ”Evidensen för att ett totalförbud är nödvändigt saknas dock, forskningen har inte kunnat belägga att slamgödslade grödor ger hälsopåverkan eller påverkar ekosystemen i jordbruket på ett negativt sätt. Klara belägg finns däremot för att slamgödning tillför växtnäring och mullämnen som jordbruket efterfrågar.” 
  • En studie från Köpenhamns universitet som publicerades i december 2019, pekar i samma riktning: “Overall, it is concluded that sewage sludge from contemporary Danish society does not constitute a higher risk to soil organisms or human health than cattle or pig slurry.“ 

Tack vare de snart 40-åriga försöken i Skåne vet vi en hel del om framtiden – i alla fall några hundra år framåt. Vid dessa försök har olika slamgivor använts, den högsta slamgivan motsvarar slamanvändning under 200 år och metallgivor för 300-500 år. Läs mer här om de långliggande försöken

Följande vet vi från dessa långliggande slamförsök (de två första punktsatserna från rapporten ovan om de långliggande försöken):

  • Försökens slutsatser är mycket säkra: Slamtillförseln har ökat halten av några metaller i marken (krom, kvicksilver och koppar) men inte haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller.
  • Skörden för alla i försöken förekommande grödor har ökat vid slamtillförsel. I snitt är ökningen sju procent.


Andra undersökningar vid de långliggande försöken i Skåne:

  • Specialundersökningen om mikroplaster som blev klar 2018 visar att innehållet av mikroplaster i slamgödslad jord inte innehåller mer mikroplaster än jord som inte slamgödslats. Fler studier behövs dock för att säkerställa dessa resultat.  
  • Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam - från de långliggande slamförsöken:  http://vav.griffel.net/filer/SVU-rapport_2014-12.pdf  Från sammanfattningen: ”Resultaten visade att inget av de utvalda ämnena förekommer i jorden i nivåer över detektionsgränsen för den aktuella mätmetoden. Dock återfanns 4-nonylfenol och 4-oktylfenol i betor som gödslats med en kombination av slam och mineralgödsel (högsta givan). … För att uppnå gränsen för tolererbart dagligt intag av nonylfenol genom att äta sockerbetor bör en person på 60 kg äta 34 kg sockerbetor/dag”.