Att värdesätta vatten – ett seminarium på Världsvattendagen den 22 mars

Vattnet är det värdefullaste vi har

Att vatten är värdefullt var alla överens om, men för många kom ändå kanske ett och annat nytt perspektiv fram. KG Hammar pratade om att vatten är en del av livet, och att det inte kan särskiljas från livet och livets värde.

SMHI har undersökt vad det svenska vattnet används till och kommit fram till, i fallande storleksordning:

1. Vattenkraft
2. Industrier
3. Dricksvatten
4. Jordbruk

Jannie Staffansson, renskötare i Jokkmokk, påpekade att vattnets kretslopp även är snö och våtmarker. Minskad mängd snö påverkar växter och våtmarker och gör det svårare för djuren att hitta mat och vatten.

På temat våtmarker berättade Åsa Kasimir från Göteborgs universitet att våtmarker ofta binder mycket kol. När våtmarkerna dikas ut för att göra plats åt skogsproduktion leder det till större koldioxidutsläpp än vad träden kommer binda i framtiden.

Vattnet – en mångsidig resurs med många hot

När det kom till hoten mot vattnet var det mycket som sades. Miljö- och klimatminister Per Bolund tog upp övergödningen och läkemedelsrester i sjöar och hav. Karin Glaumann från WWF berättade att exploatering av sötvattensmiljöerna är ett stort problem.

- Östersjön har världens största område med syrefria bottnar, sade Per Bolund och fortsatte, i vissa sjöar har 70 olika läkemedel uppmätts. Att inte vända trenden påverkar den ekonomiska utvecklingen negativt. Dessutom är det orätt mot nästa generation.

- Företag som påverkar vattenmiljön behöver ta ett större ansvar inom hela avrinningsområdet, sa Karin Glaumann.

Ändrat klimat ger ändrade förutsättningar

SMHI, representerade av generaldirektör Håkan Wirtén, Anna Eklund och professor Sten Bergström, presenterade forskning på klimatet och vattnet. Havsytan stiger med 3,5 mm per år och vi är på väg att få en helt annan årsrytm.

- Även samhället förändras, sa Sten Bergsström, och det ännu snabbare än klimatet. Urbaniseringen gör att fler och fler blir beroende av färre vattenkällor.  Idag försörjer Mälaren 2,3 miljoner människor.

Måns Enander från Länsstyrelsen i Västmanlands län berättade att Länsstyrelsen redan nu har tagit fram möjliga åtgärder för att hantera om havsnivåhöjningen överstiger landhöjningen.

Vattenbrist ger intressekonflikter

Anna Eklund från SMHI tog upp risken för vattenbrist och intressekonflikter.

- Vattenbrist förekommer redan idag och väntas bli vanligare, sa Anna. Därmed ökar också risken för konflikter. Med bättre kunskap och samlad planering av allt vatten inom ett avrinningsområde kan man minska konfliktytorna.

För att veta mer om våra vattenuttag och storleken på dessa har SMHI fått ett regeringsuppdrag som ska undersöka detta.

Sätt ett pris på vattnets värde

Julia Wathra, miljöekonom, påpekade att det saknas ekonomiska incitament för att skydda råvatten och mjuka värden av vatten. Men det finns miljöekonomiska värderingsmetoder som kan minska överutnyttjande och föroreningar.

Men försök att prissätta vatten kan slå ojämt. Ett inspel om den australienska modellen med marknad för vatten visade att urbefolkningen har fått både högre priser på vattnet samtidigt som vattenbristen blivit värre. För att lyckas behöver man redan från början tänka igenom vad man vill åstadkomma och hur man kan använda lagar och planer för att nå dit. Även ursprungsbefolkningen måste inkluderas.

Åtgärder på väg

Flera av talarna presenterade åtgärder som pågår, eller kommer påbörjas, för att förbättra vattenmiljön och tydliggöra vattnets värde.

- Regeringen ska ta det ansvar som krävs för att nå Agenda 2030-målen och de klimatpolitiska målen, sa Per Bolund. Vi behöver en sammanhängande vattenpolitik. Länsstyrelserna har fått 50 miljoner för att bland annat inrätta vattenskyddsområden och ta fram vattenförsörjningsplaner. Vi behöver höja ambitionsnivån i lagstiftning och lagkrav och skapa ekonomiska incitament för aktörer att göra rätt. Vi kommer fortsätta driva på i EU och internationellt.

Ulla Sandborgh, generaldirektör på Näringsdepartementet, berättade om sitt uppdrag att ta fram en strategi för näringslivets vattenhushållning. Målet är ett samlat grepp för att förtydliga ansvarsfördelningen och ge tydligare styrning. Läs mer om uppdraget i vår intervju med Ulla Sandborgh.

Johan Kling från Havs- och vattenmyndigheten berättade att Nationella planen för vattenkraft ska påbörjas nästa år. Målet är att få en plan som kan möta både det ökade behovet av fossilfri el och ha fokus på miljö.

En bredare roll för Svenskt Vatten

Pär Dalhielm, VD för Svenskt Vatten avslutade med att berätta om framtiden för vattenproducenterna. Under de kommande 20 åren ska 460 miljarder kronor investeras i våra VA-system. Samtidigt pågår en omställning där VA-tjänster kanske breddas och går mer mot ett kretsloppstänk.

Framtida uppdrag skulle kunna vara:

• Utvinna resurser ur våra flöden (Reningsverken omvandlas till producenter av nyttigheter)
• Ekosystemtjänster. Dagvatten ska kanske behållas mer i tätorterna i stället för att ledas bort.
• Beteendestyrning. Digitaliseringen leder mot att vi bättre kan styra tillgången på vattnet. Vattenbristen sommaren 2018 berodde framför allt på kapacitetsbrister hos VA-huvudmännen.