Anders Finnson: April månads första Brysselbrev
EU gör något som ansågs helt omöjligt den 23 februari – att snabbt minska det enorma beroendet av rysk gas och olja.
De ryska anfallet på Ukraina och de eskalerande krigsförbrytelserna av Ryssland får det omöjliga att hända. Och förstås helt rätt. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den amerikanske presidenten presenterade i slutet av mars en plan för att snabbt minska EU-ländernas beroende av rysk gas.
Konceptet är att EU ska köpa flytande naturgas från USA och andra länder. I planen ingår också att USA ska stödja en snabb utbyggnad av terminaler som kan ta emot den flytande gasen. Dessa anläggningar är tänkta att sedan kunna användas för import av grön vätgas. Nu återstår det att se hur snabbt detta arbete kan gå. Men flera steg som ansågs behöva ta decennier kan nu hända på månader. Läs mer i denna EU-blogg. Överhuvudtaget kommer utfasningen av EU:s stora beroende av fossila bränslen kunna gå betydligt snabbare än tidigare prognosticerat.
Ingen har undgått de höga energi- och mineralgödselpriserna som en följd av Rysslands anfallskrig. De höga priserna har även snabbt ökat efterfrågan på resurser från de svenska reningsverken som biogas och slam från Revaq-certifierade reningsverk – och på tekniklösningar där fosfor och kväve kan återvinnas från slam och avloppsvatten. Svenskt Vattens Utblick 2050 om den hållbara VA-leveransen, som redan var bra - ligger kusligt rätt med cirkulär ekonomi, resursverk, ett samhälle med motståndskraft och tryggad livsmedelsförsörjning, läs Utblick 2050.
Under mars månad har vårt arbete fortsatt med att Svenskt Vatten koordinerat sig med såväl europeiska vattenbolagen EurEau som holländskt, tyskt och franskt vatten inför EU-kommissionens släpp av avloppsdirektivet i sommar (i juli om enligt plan), cirkulär ekonomi, samt när det gäller den fortsatta utvecklingen av taxonomin – där vi hittar definitionerna av vad som räknas som gröna investeringar inom bland annat VA-sektorn, läs mer. När det gäller det stora lagstiftningsarbetet om att fasa ut PFAS, har vi även nära samarbete med International Chemicals Secreteriat, Chemsec.
Svenskt Vatten har även fortsatt att träffa de sex svenska EU-parlamentarikerna som är ledamöter i EU-parlamentets miljöutskott, för att ge dem en bred bild av den svenska VA-branschen våra ambitioner för den hållbara VA-leveransen och vilka behov vi har från ett EU-perspektiv för att kunna nå dit. Sedan förra Brysselbrevet har jag träffat Pär Holmgren (MP) och hans politiskt sakkunniga samt Emma Wiesners (C) politiskt sakkunniga. Fokus har varit på utfasning av PFAS, avloppsdirektivet samt energifrågor och Svenskt Vattens ambition om klimatneutral VA 2030, läs mer.
Och - personligt snörekord i Bryssel - vaknade den 1 april med snöfall och snön låg kvar hela dagen. Mitt förra snörekord är från mitten av december, då låg snön kvar under lunchen.
Som jag beskrivit i några av mina tidigare Brysselbrev är Svenskt Vatten, tillsammans med 28 andra länder, medlem i EurEau, den europeiska organisationen för vattenbolag. När det gäller avloppsvattendirektivet har vi tillsammans med de andra medlemsländerna i EurEau, under 2021 och 2022, tagit fram en lång rad ståndpunkter och faktaunderlag. Dessa totalt sexton dokument är underlaget inför våra diskussioner om nya avloppsvattendirektivet med EU-kommissionen, EU-parlamentariker och även med Sveriges ständiga representation i Bryssel.
Här hittar du hela tabellen med alla EurEau:s position paper om avloppsvattendirektivet.
Här kan du läsa mer om EurEau – position papers /briefing notes inom alla områden finns här och här kan du läsa EurEau:s senaste nyhetsbrev.