-
Medlemsstöd
Medlemsstöd
Dricksvattenteknik
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Att arbeta uppströms
Syftet med uppströmsarbete är att stoppa farliga ämnen redan vid källan genom utfasning eller reningsteknik så att Sverige får en miljö som är hållbar på sikt. Du som jobbar med vattentjänster har rätt att ställa krav på att det avloppsvatten som släpps ut till reningsverken är behandlingsbart.
Avloppsreningsverk är inte byggda för att ta hand om biologiskt svårnedbrytbara kemiska ämnen. För att de ska klara av att ta hand om om dessa ämnen krävs det ny och energikrävande teknik som i sin tur skulle innebära mer koldioxidutsläpp. Även om det utvecklas energisnålare reningstekniker, löser inte så kallade end-of-pipe-lösningar problemen med farliga ämnen i samhället, läckage från användning till vattenmiljön eller till kretsloppet av näringsämnen. Vi riskerar att på sikt bara flytta runt miljöproblemet.
Vid rening direkt vid källan kan man i stället använda reningssystem som är utformade för just de aktuella ämnena. Långsiktigt är den enda hållbara lösningen att arbeta förebyggande och minska mängden farliga ämnen i samhället, samt förhindra att de farliga ämnen som redan finns i vår vardag sprids till vattnet. I längden sparar det både pengar och bidrar till en bättre miljö. Ökade reningskostnader påverkar såväl privatpersoner som företag.
På senare år har lagstiftare insett behovet av att öka hälso- och miljöskyddet och därmed vattenskyddet och minska utsläppen av farliga ämnen. Därför har lagar som vattendirektivet och kemikalieföordningen Reach införts i EU.
Att-göra-lista för att arbeta uppströms
- Ställ krav på avloppsvattnet
Ditt reningsverk är aldrig skyldigt att ta emot avloppsvatten från verksamheter som avsevärt skiljer sig från avloppsvatten från hushåll. Det är alltid VA-huvudmannen som beslutar om en verksamhets utsläpp till avloppsreningsverket. - Revaq-certifiera ditt reningsverk
Vid avloppsrening bildas slam som innehåller näringsämnen som fosfor, kväve, mikronäringsämnen och mullbildande ämnen. Slammet har därför ett stort värde som växtnäring och jordförbättringsmedel. Alla reningsverk som jobbar med eller har ambitionen att jobba med uppströmsarbete kan Revaq-certifiera sig. - Ta stöd från P95 – Råd vid mottagande av avloppsvatten
Där hittar du information om vilka krav du kan ställa på anslutna verksamheter, provtagning, miljöfarliga ämnen, reningsverkens uppgifter samt lagar och regler. - Sprid information om uppströmsarbete
Svenskt Vatten har tagit fram broschyrer om uppströmsarbete som du kan sprida vidare till hushåll respektive företag. Läs mer och ladda ner verktyg nedan.
Farliga ämnen i miljön
Vi behöver minska antalet farliga ämnen som är i omlopp i samhället för att även på sikt ha friskt dricksvatten och rena sjöar och hav.
Inom EU finns det cirka 30 000 kemiska ämnen på marknaden. I Sverige finns det möjligen färre ämnen, men ändå tiotusentals där införseln stadigt ökar via import och handel med kemikalier och varor. Vissa kemikalier klassar EU som särskilt farliga för miljö och hälsa. De är långlivade i miljön, kan lagras i kroppen och är giftiga. Dessutom kan de orsaka cancer, skada arvsmassan eller fortplantningsförmågan och påverka hormonsystemet.
Farliga ämnen finns i flera av de varor som vi köper hem och använder dagligen. Vi människor utsätts för dem inomhus i första hand, eftersom gifterna läcker ut till luften och samlas i dammet. De kan också hamna i avloppet när vi sköljer ur dammtrasor och spolar ner skurvatten eller borstar tänderna, diskar, duschar och tvättar kläder. Vi behöver överlag minska antalet farliga ämnen som är i omlopp.
Ämnen som är viktigast att få bort
- Bromerade flamskyddssmedel
Kan finnas i elektronik, möbler, textilier och byggnadsmaterial/skumplast. - Ftalater
(DEHP, DBP, BBP, DINP, DNOP och DIDP). Ämnena används som mjukgörare i PVC-plast i byggmaterial, elektriska kablar, förpackningar, leksaker med mera. Används även i färg, gummiprodukter, lim och textilier. - Kadmium
Kan finnas i hobby- och konstnärsfärger. - Oktyl och nonylfenol
Alkylfenol/alkylfenoletoxylat (AP/APE). Kan finnas i bland annat i textilier. - Polyfluorerade kemikalier, PFAS
Kan finnas i arbetskläder, micropopocornpåsar, pizzakartonger, sportkläder, spolglans, tandtråd, skor, impregneringsmedel, golvpolish och brandsläckningsskum. - Silver
En bakteriedödande kemikalie som kan finnas i kläder, klädimpregnering, skor, kylskåp, samt disk- och tvättmaskiner. - Triclosan
En bakteriedödande kemikalie som kan finnas i tandkräm, deodoranter och sportkläder.
PM om mikroplaster
Svenskt Vatten tog tillsammans med medlemmar 2016 fram ett PM om mikroplaster: ”Mikroplaster – källor, uppströmsarbete samt möjligheter till rening vid kommunala reningsverk”. Det är tänkt som ett stöd för alla som, inom och utanför VA-branschen, är intresserade av mikroplaster, dess källor, miljöeffekter och möjliga åtgärder. För den som vill läsa mer finns även gott om länkar i dokumentet.
Mikroplaster
Läkemedel och uppströmsarbete
Även om läkemedel har positiva effekter på människors och djurs hälsa, kan läkemedel i vattenmiljön leda till negativa effekter på organismer som lever där. Klok läkemedelsanvändning behöver därför alltid stå i centrum.
Reningsverket är det sista steget mellan tätorten och våra vattendrag, men för att vi ska kunna nå ett hållbart samhälle kan reningsverket aldrig vara det enda steget. Därför behövs en mängd åtgärder för ett effektivt och brett uppströmsarbete för att vi ska klara läckaget av läkemedel till vår miljö från enskilda hushåll på landsbygden, från jordbrukets djurhållning och från tätorterna. Det som på sikt är dåligt för miljön är på sikt också dåligt för människan.
Det finns ett stort behov av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö med klok läkemedelsanvändning och att fortsätta utveckla reningsmetoder för de fall där extra rening behövs för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten. Eftersom många läkemedel även kan ha bieffekter på hälsan, finns det alltid både hälso- och miljövinster med att använda läkemedel på ett klokt sätt.
Läs mer om läkemedelsrester i vattenmiljön här.
Uppströmsåtgärder hela vägen från tillverkning till toaletten
- Effektiv rening vid produktion av läkemedel
Genom ändringar i dagens statliga subventionssystem av läkemedel ska producenter med bra rening gynnas. - Incitament för läkemedelsproducenterna
Upphandling eller producentansvar för att utveckla biologiskt nedbrytbara läkemedel. - Miljöbedömning av läkemedel
Alla läkemedel ska vara miljöklassificerade. - Svårnedbrytbara läkemedel ska inte säljas receptfritt
Information om miljöpåverkan ska vara lättillgänglig. Små förpackningar för att minska mängden kasserade läkemedel. - Egen rening på sjukhus
Sjukhus, särskilt avdelningar med bredspektrumantibiotika och cytostatika, bör ha egen rening eller använda pee-poo påsar. - Klok utskrivning av receptbelagda läkemedel
Utbildning för läkare och apotek att välja minst miljöbelastande läkemedel. Statligt subventionssystem ska gynna dessa läkemedel. Läkemedelsgenomgångar för patienter som använder många olika läkemedel för att minska biverkningar av läkemedel – ger i många fall även positiva miljöeffekter. - Återlämning av kasserade läkemedel
Hushållen ska fortsätta lämna in kasserade läkemedel till apotek. Konsument- och patientföreningar bör lyfta fram alternativa åtgärder och val av mindre miljöbelastande läkemedel.
Rapport om läkemedelsrester i vattenmiljöer
Med rapporten ”ReningsVÄRK – En rapport om läkemedelsrester i våra gemensamma vattenmiljöer” vill Svenskt Vatten rikta fokus på problemen med läkemedelsrester som gör skada i våra vatten.
ReningsVÄRKAlla pratar om
PFAS
PFAS är ett allt större problem i vår miljö och vårt dricksvatten. Kemikalierna används i ett stort antal produkter och återfinns både i vårt dricksvatten och vår mat.