4.8 Fysisk säkerhet

Introduktion

Sammanfattning

Fysisk säkerhet är åtgärder för att förebygga obehörig åtkomst och skadlig inverkan på anläggningar och VA-verksamheten. Analyser och bedömningar bör ligga till grund för beslut om vilken nivå av fysiska säkerhetsåtgärder som behöver uppnås för olika verksamhetsdelar och anläggningar, givetvis efter lagstiftning, föreskrifter, och andra styrdokument.

För verksamhet med dricksvattenproduktion och/eller distribution av dricksvatten är det särskilt viktigt att känna till Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar (LIVSFS 2008:13) som ställer vissa grundläggande krav på olika typer av åtgärder för att förebygga, upptäcka och avhjälpa skadeverkningar.

Kategorisering och lökprincipen

För att enklare beskriva arbetet med fysisk säkerhet kan fysiska säkerhetsåtgärder delas in i olika kategorier. I denna handbok använder vi indelningen i mekaniska, tekniska och personella åtgärder. En annan indelning är den i Säkerhetspolisens vägledning om fysisk säkerhet för säkerhetskänslig verksamhet:

Upptäckande, till exempel inbrottslarm, kamerabevakning.
Försvårande, till exempel områdesskydd, mekaniskt inbrottsskydd.
Hanterande åtgärder, till exempel väktarutryckning.

Oavsett kategorisering bör en balans mellan olika fysiska säkerhetsåtgärder eftersträvas för att uppnå acceptabelt och kostnadseffektivt skydd. Det är också viktigt att de olika åtgärderna samverkar med varandra och att det finns ett väl fungerande samspel mellan personal, säkerhetsrutiner och administrativa åtgärder.

Den så kallade ”lökprincipen” är ett välkänt begrepp som används för att beskriva hur den fysiska säkerheten kan utformas med flera lager av olika fysiska säkerhetsåtgärder runt det som ska skyddas. Huvudsyftet är att ett angrepp ska kunna upptäckas i tid så att en angripare inte hinner få åtkomst till eller orsaka skada på det som är skyddsvärt. De lager av fysiska säkerhetsåtgärder som byggs upp kommer, beroende på varierande förutsättningar, behöva se olika ut för olika typer av verksamhet och anläggningar.

4.8.1 Civila skyddsobjekt

Syftet med beslut om skyddsobjekt är att skydda vissa känsliga byggnader och anläggningar mot allvarlig brottslighet såsom sabotage, terrorbrott och spioneri. Att en anläggning eller en byggnad beslutas vara skyddsobjekt innebär vanligtvis att obehöriga förbjuds tillträde till objektet enligt särskild lagstiftning (Skyddslag 2010:305). Tillträdesförbud gäller även för obemannade flygfarkoster såsom olika typer av drönare. Tillträdesförbud kan även förenas med andra förbud som exempelvis avbildningsförbud (fotoförbud).

VA-anläggningar är en typ av civil anläggning som får beslutas vara skyddsobjekt. Exakt vilka anläggningsdelar som kan beslutas vara skyddsobjekt är delvis oprövat, men utöver vattenverk, vattentorn/reservoarer och pumpanläggningar/tryckstegringsstationer så bör även infiltrationsområden, vital infrastruktur, brunnskonstruktioner och mindre vattentäkter kunna beslutas vara skyddsobjekt.

Gällande civila anläggningar är det Länsstyrelsen som fattar beslut om skyddsobjekt. Vanligen sker detta efter att verksamheten inkommit med en skyddsobjektsansökan men det är även möjligt för Länsstyrelsen att ta beslut utan att verksamhetsutövaren först ansökt om detta.

Vid beslut om skyddsobjekt samt skyddsobjektets omfattning, ska Länsstyrelsen alltid göra en noggrann intresseavvägning så att skada för andra begränsas så långt det är möjligt. Skyddsobjekt får alltså inte vara mer omfattande eller ingripande än vad som är nödvändigt för att tillgodose behovet av skydd.

Ansvar för bevakning och upplysning

Den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt ansvarar för att objektet bevakas samt för att upplysning om att det är ett skyddsobjekt lämnas genom tydlig skyltning (hur skyltning ska utföras framgår av Försvarets författningssamling FFS 2010:5). Som verksamhetsutövare bör man alltså beakta sitt ansvar att bevaka objektet och upprätthålla de förbud som gäller, vilket ofta innebär behov av tillträdeskontroll och olika typer av säkerhetsåt- gärder. Kamerabevakning av skyddsobjekt får ske utan tillstånd eller upplysning.

För bevakning av civila skyddsobjekt får skyddsvakt användas, som vanligtvis anlitas genom verksamhetens bevakningsleverantör. Skyddsvakt har långt gående befogenheter i nivå med polis och får avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer inom eller invid skyddsobjektet. Skyddsvakt får även beslagta föremål som kan antas ha betydelse för utredning i brott mot skyddslagen (se avsnitt 2.3.2 under 2.3) samt ha beväpning (vilket dock är ovanligt vid bevakning av VA-anläggningar).

Om skyddsobjekt förekommer inom verksamheten bör medarbetare och eventuella samarbetspartners få särskild information om vilka tillträdes- och säkerhetsregler som gäller.

Uppmaning eller viktig information - introduktion

Utred behovet av fysiska säkerhetsåtgärder separat för enskilda skyddsobjekt och andra anläggningar där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Ha en dialog med Länsstyrelsen kring skyddsobjektsfrågor och inför skyddsobjektsansökan. Beakta andra intressen vid ansökan.
Genomför bedömning av vilka objekt som bör klassas som skyddsobjekt och dokumentera noggrant.
Utbilda berörda kring vilka krav som gäller rörande skyddsobjekt.
Ansök om skyddsobjekt endast för relevanta anläggningar.
Tänk på att beslut om skyddsobjekt även medför skyldighet att bevaka och upplysa.

Uppmaning eller viktig information - introduktion

Utred behovet av fysiska säkerhetsåtgärder separat för enskilda skyddsobjekt och andra anläggningar där säkerhetskänslig verksamhet bedrivs.

4.8.2 Mekaniskt inbrottsskydd

Mekaniskt inbrottsskydd benämns ofta som ”skalskydd” och omfattar en byggnads eller ett utrymmes omslutningsytor, det vill säga golv, väggar, tak, fönster, dörrar, portar och luckor. Krav på mekaniskt inbrottsskydd tillämpas vanligen på en byggnads yttre skal men kan även användas för en specifik byggnadsdel eller ett enskilt utrymme.

Syftet med det mekaniska inbrottsskyddet är att försvåra för och fördröja obehörig åtkomst. Det är viktigt att samtliga omslutningsytor, även väggar, tak och golv, beaktas för att önskad säkerhetsnivå ska uppnås. Vid nybyggnation bör krav avseende det mekaniska inbrottsskyddet klargöras så tidigt som möjligt i projekteringsfasen.

Normer, skyddsklasser och standarder

Stöldskyddsföreningens normer tillsammans med svenska och europeiska standarder används lämpligen för att beskriva de krav som ska uppfyllas avseende byggnaders, lokalers och enskilda produkters inbrottsskyddande egenskaper. I Stöldskyddsföreningens norm SSF 200 indelas krav och tillämpningsanvisningar i tre skyddsklasser till vilka man som kravställare kan referera. I normen beskrivs de olika skyddsklasserna och vilka krav som ska uppfyllas avseende till exempel väggar, golv, tak, dörrar, luckor och fönster.

Normen innehåller även förslag till hur de olika skyddsklasserna kan tillämpas:

Skyddsklass 1 kan gälla för verksamhet med ingen eller ringa mängd stöldbegärlig egendom/tillgångar eller annat skyddsvärde.
Skyddsklass 2 kan gälla för verksamhet med större mängd stöldbegärlig egendom/ tillgångar eller annat skyddsvärde än skyddsklass 1.
Skyddsklass 3 kan gälla för verksamhet med huvudsaklig inriktning på stöldbegärlig egendom/tillgångar eller annat skyddsvärde.

Produkter med inbrottsskyddande egenskaper, exempelvis lås, dörrar, fönster, ska vara provade och certifierade enligt tillämpliga standarder. I normen SSF 200 anges vilken produktstandard och klass som ska användas för respektive skyddsklass.

Hur krav avseende skyddsklassning och mekaniskt inbrottsskydd ska tillämpas i VA-verksamhet bör, som tidigare nämnts, grunda sig i övergripande analyser och bedömningar avseende risker, sårbarheter, hot och skyddsvärde samt balansen med andra säkerhetsåtgärder. Generellt gällande anläggningar för produktion och distribution av dricksvatten bör dock skyddsklass 2 gälla som minimikrav avseende det mekaniska inbrottsskyddet. Detta bör gälla byggnader och andra anordningar som är av kritisk betydelse för produktion och distribution. Även råvattenanläggningar av kritisk betydelse bör ha motsvarande skyddsklass.

Större anläggningar av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen bör generellt utföras med ett mekaniskt inbrottsskydd motsvarande skyddsklass 3.

För befintliga anläggningar kan det vara både tekniskt svårt och kostsamt att vidta åtgärder som innebär att önskad skyddsklass uppfylls helt. Åtgärder i form av upptäckande och hanterande säkerhetsåtgärder kan då i stället vidtas för att uppnå en acceptabel skyddsnivå. Motsvarande resonemang kan även föras för anläggningar som under dagtid normalt är bemannade och olika säkerhetsåtgärder kan tillämpas under olika delar av dygnet. Exempel på detta är dag- och nattlås.

Områdesskydd

Områdesskydd kan i sin enklaste form utgöras av ett staket, plank, mur eller lågt stängsel som markerar en juridisk gräns. Det kan även utgöras av vägbommar eller andra fysiska hinder som begränsar obehörig fordonstrafik in till ett område.

Vid behov av skydd mot intrång på ett område kan olika typer av högre stängsel med skydd mot överklättring, inkrypning och undergrävning vara aktuellt, se bild nedan. Områdesskydd i syfte att utgöra en försvårande säkerhetsåtgärd kan ses om en typ av mekaniskt inbrottsskydd men omfattas inte av SSF 200 utan krav och tillämpningsanvisningar återfinns i en separat norm (SSF 1087).

I bild visas stängsel med skydd mot överklättring, inkrypning och undergrävning

Behovet och utformningen av områdesskydd bör bedömas som en del av en helhet tillsammans med övriga fysiska säkerhetsåtgärder. Även om det som är skyddsvärt finns inom en byggnad bör instängsling av ett yttre område runt byggnaden övervägas eftersom det kan minska risken för yttre skadegörelse, anlagd brand och annat. Samtidigt möjliggör det tidigare upptäckt genom olika tekniska eller personella åtgärder, enligt den så kallade lökprincipen.

Vidare vägledning kan fås av Svenska Stöldskyddsföreningens normer för områdesskydd samt handbok om montagemetoder och materialval från Sveriges stängselentreprenörers riksförbund, SSEF).

Skötsel och underhåll är viktigt för att önskad skyddsnivå ska upprätthållas. Områdesskyddet bör kontrolleras genom regelbunden tillsyn samt minst årlig besiktning och service. Mindre fel och brister bör åtgärdas löpande för att minska risken för större följdskador. För motordrivna grindar och liknande installationer (som automatiska bommar och pollare) finns därutöver särskilda krav omfattande kontroll, service och besiktning som ska beaktas, ett serviceavtal bör finnas på denna typ av utrustning.

Områdesskydd kan i vissa fall också vara aktuellt som en mer temporär säkerhetsåtgärd för att kompensera för tillfälliga brister i andra säkerhetsåtgärder. Flyttbara stängselsektioner, påkörningsskydd och liknande kan utgöra en provisoriskt skydd då särskilda behov föreligger.

Tips

Rotationsgrindar för gångtrafik och motordrivna fordonsgrindar, styrda via passersystem och med automatisk stängningsfunktion, är en bra lösning på anläggningar med frekvent in- och utpassering. Se till att behörig inpassering till området även fungerar i händelse av strömavbrott. Att grindarna fyller sin säkerhetsfunktion även vid strömbortfall och inte blir frikopplade eller upplåsta. Nödöppningsfunktioner för automatiska grindar bör även vara skyddade mot obehörig manövrering. Tänk på risken för att någon obehörig följer efter in genom grindar i områdesskydd. För motordrivna fordonsgrindar är tio sekunders öppettid i nor- malfallet fullt tillräckligt.

Uppmaning eller viktig information

Se till att det inte finns risk för att någon kan klättra över stängsel med hjälp av närliggande växtlighet, stolpar, skyltar eller tillgängligt löst material. Områden för dricksvattenproduktion (vattenverk, infiltrationsanläggningar) samt områden runt viktiga distributionsanläggningar (pumpstationer, reservoarer) bör generellt stängslas in, särskilt i de fall då skyddsvärda anläggningsdelar finns utomhus där möjligheten till andra mekaniska skyddsåtgärder är begränsade. Även anläggningar som är skyddsobjekt bör normalt stängslas in. Normalt används grindar för behörig åtkomst in på ett stängslat område. Grindar måste utformas på ett sådant sätt att skyddet motsvarar stängslets skydd i övrigt. Det måste finnas underkrypningsskydd och skydd mot avlyftning i stängt läge.

Underlag och Fördjupning

Svenska Stöldskyddsföreningens hemsida

Sveriges Stängselentreprenörers förening

Handbok

Skyddsklass på dörrar, fönster och luckor

Dörrar, portar, luckor och fönster ska utföras i enlighet med de krav som föreligger enligt aktuell skyddsklass. Det är viktigt att tänka på att låsningen även ska uppfylla de krav som föreskrivs. Vid nybyggnation ska provade och certifierade produkter användas för att skyddsnivån ska kunna garanteras. Dokumentation på korrekt montering i enlighet med tillverkarens anvisningar ska även kunna uppvisas.

På befintliga anläggningar kan det finnas möjlighet att förstärka befintliga dörrar, portar, luckor och fönster så att aktuell skyddsklass uppnås, exempel på utförande finns i SSF 200. Ett annat alternativ är att behålla befintlig utformning och komplettera med inbrottsskyddande installationer såsom galler, gallergrindar eller jalusier. Även mindre åtgärder såsom brytskydd på dörrar och inbrottskyddande säkerhetsfilm på fönster kan vara effektiva.

Det kan ibland uppstå motsättningar mellan krav på utrymning (personsäkerhet) och krav på mekaniskt inbrottsskydd. Ofta går dessa motsättningar att lösa med hjälp av rutiner och tekniska åtgärder (till exempel nattlåsning kopplad till väsentlig funktion såsom lokalens belysning) men i vissa fall kan avsteg gällande krav på inbrottsskydd bli nödvändigt. I sådana fall bör säkerställas att åtminstone utsidan är utförd i enlighet med krav för aktuell skyddsklass samt så bör möjligheten till kompensatoriska åtgärder utredas (till exempel 24-timmars inbrottslarm i nödutrymningsdörrar).

Uppmaning eller viktig information

Åtgärder för det mekaniska inbrottsskyddet får inte inkräkta på möjligheten att utrymma lokalen vid exempelvis brand.

Tips

Kammare och brunnar som ger åtkomst till känslig utrustning eller större dricksvattenledningar bör utrustas med ett mekaniskt inbrottsskydd motsvarande aktuell skyddsklass för skydd mot sabotage och skadegörelse. Det finns olika fabrikat av inbrottsklassade manluckor som rätt monterat och med rätt låsning motsvarar skyddsklass 2 eller 3 och därmed utgör ett bra mekaniskt inbrottsskydd. Skåp med känslig IT- och automationsutrustning ska, om möjligt, inte placeras utomhus i offentlig miljö.

Lås och låsbeslag

Kraven på utformning av lås, hänglås och beslag till dörrar, luckor, portar och liknande skiljer sig beroende på skyddsklass och framgår av SSF 200.

Godkänd låsenhet är ett etablerat begrepp som innebär att hela låsenheten och dess ingående produkter såsom låshus, slutbleck och låscylinder ska uppfylla kraven för låsklass 3 enligt normen SSF 3522 eller SSF 3523 för digitala låsenheter. Låsklass 3 utgör grundkravet för lås i samtliga skyddsklasser. För hänglås och hänglåsbeslag anges kraven i norm SSF 014.

Observera att så kallade fallås (smäck) i kombination med mekaniska eller elektriska slutbleck aldrig utgör godkänd låsning i någon skyddsklass, detsamma gäller för hänglås i hänglåsklass 1 och 2.

Det går också att använda lås och slutbleck med mikrobrytare och låskolvskontakter som kan anslutas mot ett överordnat system såsom byggnadens inbrottslarmsystem.

Tips

I de fall då låsning på inre luckor eller andra skyddande barriärer inte är möjligt, kan plomberingar vara lämpligt som kompletterande åtgärd. På så sätt kan ni konstatera om till exempel en lucka till en vattenyta eller annat särskilt känsligt område blivit öppnad eller inte, vilket kan vara viktigt som underlag för beslut om försiktighetsåtgärder. Plomberingar kan såklart även kombineras med lås.

Låssystem och nyckeladministration

Utformning av låssystem och hantering av nycklar är två mycket viktiga faktorer för att önskad säkerhetsnivå ska kunna uppnås och upprätthållas.

Ett övergripande mekaniskt låssystem för dörrcylindrar och hänglås förenklar hand- havandet och nyckeladministrationen men innebär samtidigt en större sårbarhet om en nyckel skulle stjälas eller försvinna. Större låssystem (nycklar och cylindrar) bör vara indelade i undergrupper/behörighetsnivåer för olika funktioner och säkerhetsnivåer och huvudnycklar bör inte användas. Projektering av ett nytt mekaniskt låssystem bör föregås av en noggrant kartläggnings- och analysarbete där även framtida behov måste beaktas.

Dörrar med passagesystem bör utrustas med låscylindrar på särskilt hög nivå eller i ett separat låssystem dit mekaniska nycklar på ”driftnivå” inte passar.

Mekaniska nycklar ska vara patenterade och kopieringsskyddade. Det finns även mekaniska låssystem med så kallad flexfunktion som möjliggör att låssystem kan räddas genom att låscylindrar kan flexas om i händelse av en borttappad nyckel på högre nivå.

Digitala låssystem blir allt vanligare och dessa har i många fall säkerhetsmässiga fördelar såsom ökad flexibilitet, digital loggning och spärrmöjligheter vid borttappad nyckel. Varje nyckel kan ges behörighet individuellt efter användarens behov samt i vissa fall även tidsbegränsas. Skulle en digital nyckel försvinna finns möjlighet att spärra den och på så sätt upprätthålla säkerheten i systemet utan att behöva vidta kostsamma åtgärder för att byta ut nycklar och låscylindrar.

Oavsett om mekaniska eller digitala nycklar används bör nyckelhanteringen skötas med stor noggrannhet med avseende på nyckelförvaring, behörighetstilldelning, utlämning, återlämning, dokumentation och uppföljning. På marknaden finns ett antal digitala verktyg som kan underlätta arbetet. Utlämnade nycklar och behörigheter ska revideras årligen, sådan revision bör även inkludera ej utlämnade nycklar. Systemansvarig och systemadministratörer ska vara utsedda och deras ansvar och uppgifter ska vara tydliggjorda.

Tips

Det bör finnas en på förhand genomtänkt åtgärdsplan i händelse av att nycklar på hög nivå stjäls eller försvinner.

Skåp och förvaring

Känslig information och utrustning behöver i vissa fall särskilt skyddas mot obehörig åtkomst. Vid krav på stöld- och inbrottsskyddsklassad förvaring är norm SSF 3492 tillämplig. Åtkomst till denna typ av förvaring bör vara strikt kontrollerad och adminis- tration av nycklar och koder till förvaringsskåp ska skötas enligt på förhand upprättade säkerhetsrutiner.

4.8.3 Tekniska säkerhetsåtgärder

Teknikutvecklingen går snabbt framåt och det finns i dag en uppsjö av produkter och system för teknisk bevakning och kontroll att nyttja inom det fysiska säkerhetsarbetet. Det finns en stor mängd leverantörer och installatörer och branschen är under ständig förändring. För att lättare kunna navigera som beställare kan certifieringar av produkter, företag, personer och system vara till god hjälp. Svensk brand- och säkerhetscertifiering, SBSC, som ägs av brandskyddsföreningen (SBF) och Svenska Stöldskyddsföreningen (SSF) utfärdar certifieringar inom branschen, har tips och råd för beställare och listar bland annat certifierade produkter, system och företag på sin hemsida.

Externa säkerhets- och teknikkonsulter kan vara till god hjälp vid upphandling och utformning av tekniska beskrivningar i förfrågningsunderlag, men analys och bedömningar om anläggningars skyddsvärde och behov av tekniska säkerhetsåtgärder bör ske i den egna organisationen. Avancerade tekniska lösningar som utformats av personer som inte känner till rådande förutsättningar och verksamhetens behov blir sällan särskilt bra och det kan bli svårt att få intern acceptans för sådana förändringar.

Tekniska säkerhetssystem har oftast en beräknad livstid på högst 15 år vilket bör beaktas i det långsiktiga budget- och planeringsarbetet.

I egenskap av beställare och slutanvändare av tekniska säkerhetssystem bör fokus i kravställningar och beställningar generellt inriktas på önskad funktion snarare än val av system, fabrikat eller teknisk lösning. Enhetlighet avseende system och produkter är önskvärt och kan vara av stor betydelse ur flera perspektiv men kanske främst för att säkerställa korrekt handhavande hos användare och operatörer samt underlätta förvaltningsarbetet för utsedda systemägare och systemadministratörer. Förvaltningen av tekniska säkerhetssystem är av stor betydelse för upprätthållande av den fysiska säkerheten.

När det handlar om digitala och uppkopplade system måste cybersäkerhetsfrågor beaktas och särskild kravställning behöver göras i enlighet med interna krav och riktlinjer gällande IT och informationssäkerhet.

Vissa tekniska system och produkter är ”låsta” till specifika leverantörer vilket kan orsaka svårigheter och onödiga kostnader exempelvis när nya ramavtal tecknas. Det kan därför vara en god idé att sträva efter leverantörsoberoende lösningar och produkter.

Olika typer av tekniska säkerhetssystem

: Inbrottslarmanläggningar ska om möjligt utföras i enlighet med normen SSF 130 och installation ska göras av certifierad installatör. I normen beskrivs larmklasserna 1–4, för anläggningar inom VA-verksamhet är larmklasserna 1–3 vanligast förekommande. Skyddsobjekt och anläggningar med samhällsviktig verksamhet bör generellt utföras enligt larmklass 2, som lägst.

Det är inte ovanligt att inbrottslarm utförs enligt en viss larmklass, men att vissa avsteg från krav enligt normerna görs. Avsteg ska dokumenteras i anläggarintyget och beställaren bör alltid vara medveten om och värdera de avsteg som gjorts för att få en korrekt bild av vilket skydd som erhålls.

Endast tidsstyrd/schemalagd automatisk larmtillkoppling bör undvikas då sådana lösningar ofta leder till ”luckor” då objektet kan stå obevakat innan larmtillkoppling hunnit ske. Motsvarande gäller även automatisk larmfrånkoppling på morgonen. Det bör dock finnas en funktion för automatisk larmtillkoppling en viss tidpunkt på kvällen i händelse av att manuell tillkoppling missats eller glömts bort.

På större anläggningar kan det vara en fördel att dela upp inbrottslarmet i olika larmområden så att inbrottslarmet kan vara tillkopplat på delar av anläggningar där personal och uppsikt saknas under vissa tider.

Det kan även vara en fördel att integrera inbrottslarmet med ett passagekontrollsystem. Ett antal olika integrerade system finns i dag på marknaden. Vid projektering och val av system är det viktigt att rätt klassning kan uppnås samt att verksamhetens behov noga analyseras och att funktioner som identifieras som nödvändiga stöds.
: Inbrottslarm ska alltid skickas till bemannad larmmottagare, vanligtvis en certifierad larmcentral, och ska påkalla en larmåtgärd som till exempel väktarutryckning. Även fel- och sabotagelarm bör påkalla en larmåtgärd och följas upp. I vissa fall kan det vara motiverat att skilja på så kallade A- och B-larm för att eventuellt kunna prioritera larm- åtgärder, i så fall behöver det dock säkerställas att mer än en larmdetektor alltid utlöses vid ett faktiskt inbrott. Larmöverföring i klartext kan också vara en önskvärd funktion, särskilt på större objekt då det kan bidra till en snabbare larmåtgärd.

Det är viktigt att larmåtgärder, åtgärdsinstruktioner, kontaktvägar och kontaktpersoner är tydligt beskrivna och förankrade inom organisationen och hos eventuell extern larmcentral. Larmåtgärder kan vara olika beroende på veckodag och tid på dygnet. Det är också viktigt att externa larmåtgärdsaktörer som väktare och bevakningspersonal har korrekt information om och tillträde till larmobjekt för att undvika onödig tidsåtgång. Revision av ovanstående bör göras årligen.

Utryckningsrapporter och larmrapporter från bevakningsföretag bör alltid följas upp utan onödig fördröjning och det bör finnas tydliga rutiner avseende roller och ansvar för sådan uppföljning.

Tänk på att:

Larmutryckningar och larmåtgärder bör utföras av särskilt utbildad bevakningspersonal. Vid indikationer på inbrott – tillkalla alltid polis. Den egna personalen ska inte instrueras att ingripa fysiskt.

Vid intrång bör egen personal granska anläggningen snarast efter vaktbolag/ polis säkrat området, för att säkerställa att driften är normal och ingen skada skett.

Tips:

Följ alltid aktivt upp återkommande inbrottslarm utan synlig orsak. Det kan handla om att en angripare förbereder ett inbrott genom att först kartlägga larmåtgärder och utryckningstid. Om sådan misstanke finns, kan det vara klokt att vidta proaktiva åtgärder som utökad bevakning och tillsyn. Om tek- niska fel visar sig vara orsaken är det viktigt att snarast åtgärda detta för att upprätthålla förtroendet till larmets funktion.
: Larmöverföring från inbrottslarmanläggning till larmmottagare ska vara övervakad, det vill säga avge larm om kommunikationsfel uppstår. Kommunikationsfel är inte ovanligt och kan i många fall bero på yttre omständigheter hos olika nätleverantörer. Man bör därför ha på förhand upprättade rutiner och instruktioner för hur olika typer av kommunikationsfel ska hanteras.

Nyinstallerade inbrottslarmanläggningar ska leveransbesiktigas och sedan provas och underhållas löpande. Tydliga rutiner kring handhavande samt hantering och utlämning av koder och behörigheter ska finnas.

Inom VA-branschen förekommer det att mindre yttre anläggningar har inbrottslarmfunktioner kopplade direkt till OT-system i stället för till separata inbrottslarmssystem. Det är viktigt att vara medveten om att samma nivå av säkerhet när det gäller skydd mot och upptäckt av fel, manipulation och sabotage av den tekniska utrustningen samt säkrad larmöverföring sällan kan uppnås med en sådan lösning. Inbrottslarmfunktioner som ligger utanför inbrottslarmsystemen riskerar även att inte provas och har vanligtvis inte samma redundans avseende strömförsörjning. I de fall en separat inbrottslarmanläggning inte är ett möjligt alternativ kan dock åtgärder göras för att minska ovan nämnda brister. Nyare tekniska lösningar med uppkopplade batteridrivna IoT-enheter kan även vara en möjlighet som alternativ för att säkerställa olika larmfunktioner.
: Stängsellarm eller elstängsellarm kan vara motiverat som en kompletterande säkerhetsåtgärd på särskilt skyddsvärda anläggningar samt där tidig upptäckt är angeläget. Stängsellarm detekterar vibrationer i stängslet som uppkommer vid försök till överklättring eller om stängslet klipps upp.

Elstängsellarm har utöver detekteringsfunktionen även en avskräckande funktion då angriparen får en ofarlig men mycket obehaglig elektrisk stöt när de ledande trådarna vidrörs. Denna typ av installationer ska skyltas med särskild varning. Installationen bör normalt göras på hela stängselsträckan och även omfatta grindar

System för stängsellarm och elstängsellarm bör precis som inbrottslarm påkalla en hanterande åtgärd som väktarutryckning. Det kan därför ofta vara en fördel att integrera eller ansluta denna typ av larm till byggnadens eller anläggningens inbrottslarmanläggning. Integration kan även göras mot kamerabevakningsanläggning så att kamerabilder automatiskt styrs mot larmande sektioner samt mot utomhusbelysning.

System för stängsellarm och elstängsellarm bör underhållas och förvaltas i enlighet med ovan beskrivning för inbrottslarm samt i enlighet med tillverkarens rekommendationer. För elstängsellarm finns en brittisk standard (BS 1722–17:2017) som beskriver krav på design, installation och underhåll.
: Att tekniskt bevaka utomhusområden kan vara aktuellt både i syfte att avskräcka och tidigt upptäcka ett intrång eller obehörig närvaro. Teknisk bevakning av större utomhusområden, till exempel infiltrationsområden, kräver normalt att området är stängslat eller på annat sätt tillträdesbegränsat. Vanligt förekommande tekniska lösningar för denna typ av åtgärd är termisk detektering med värmekameror, radardetektering, mikrovågsdetektering, laserdetektering eller IR-detektorer för utomhusbruk.

Om stängsel eller annan form av tillträdesbegränsning runt anläggningen inte är möjlig kan detektering i nära anslutning till byggnader vara ett alternativ som en kompletterande säkerhetsåtgärd. Oavsett val av tekniska lösningar, finns det goda skäl att ansluta även dessa typer av larm till en central inbrottslarmanläggning.

Yttre påverkan från väder och vind eller växt- och djurliv behöver beaktas för att bibehålla önskad funktion och för att undvika onödiga larm. Man bör även vara medveten om att teknisk konfiguration och inställningar kan behöva justeras löpande och att underhållsbehovet kan vara betydligt mer omfattande för en larmanläggning i utomhusmiljö än för en vanlig inbrottslarmanläggning.
: Passagekontrollsystem eller passersystem kan vara effektivt för att säkerställa behörigt tillträde till en anläggning genom exempelvis passerkort eller taggar, mobiltelefon eller genom biometrisk kontroll som till exempel fingeravtrycksläsare. Med ett passersystem kan man minska behovet och användningen av fysiska nycklar och tillhörande administration och får möjlighet att logga händelser såsom dörrpassager, grindöppningar och larmmanövrar.

Betydande fördelar med passersystem i förhållande till användning av fysiska nycklar är att digitala behörigheter vid avslut eller förlust av kort/passagebricka enkelt kan spärras och att tillträdesbehörigheter kan ändras på ett flexibelt sätt. Förkonfigurerade behörighetsnivåer kan också tilldelas beroende på organisatorisk tillhörighet eller typ av tjänst. Ändringar kan vid behov göras genom enklare omprogrammeringar och system kan integreras med till exempel AD-konto eller personalsystem. Här måste dock cybersäkerhetsaspekter och GDPR beaktas.

Passersystem är en relativt kostsam säkerhetsåtgärd och man bör därför säkerställa att det används på ett sätt som maximerar nyttan ur ett säkerhetsperspektiv.

Bild på passersystem

Några vanligt förekommande brister är:

Att inpassage med endast kort/passagebricka (eller endast kod) accepteras.

Att det finns alternativa medel för dörr- eller grindöppning som inte loggas i passersystemet (till exempel driftnyckel och fjärrkontroll till grind).

Att icke-personliga kort/passagebrickor lämnas eller lånas ut, att tidsbegränsningar för tillträdesbehörighet inte används.

Att uppdatering av tillträdesbehörigheter inte sköts vid exempelvis avslut eller byte av tjänst.

Gällande system och teknik så går det att göra en distinktion mellan så kallade online- och offlinesystem. Skillnaden mellan dessa är främst att onlinesystem är uppkopplade mot en systemserver/centralenhet och att ändringar och händelser når ut till hela systemet och till servern direkt. I offlinesystem sprids information till läsare, dörrenheter och användares kort/passagebrickor via så kallad d2d-teknik (device to device). Onlinesystem är normalt dyrare men håller en högre nivå av säkerhet. Offlinesystem kräver oftast även regelbundna batteribyten. Det finns också system som medger en kombination av online- och offlineläsare. För integration med inbrottslarmanläggning krävs ett onlinesystem.

Vid införande av ett passersystem är det viktigt att göra en noggrann analys av förutsättningar och behov. Det mekaniska skyddet kan faktiskt försämras om gamla mekaniska regellås byts ut mot elektronisk låsning i form utav fallås med elslutbleck eller eltryckeslås.

Man bör även planera för att kunna hantera ett större systemfel/avbrott eller ett längre strömavbrott (vid kortare strömavbrott kan systemets egen batteribackup normalt täcka upp). Sådan planering kan omfatta att passersystemsdörrar utrustas med mekanisk låscylinder på ”kortläsarnivå” och att man på förhand har tillgängligt ett antal mekaniska nycklar som kan kvitteras ut vid behov. Det kan även finnas behov av att vissa dörrlås är uppställningsbara eller har funktionen att vara olåsta vid strömbortfall (säkerheten med en sådan lösning ska dock givetvis beaktas).

För kort och passagebrickor finns ett antal olika lästekniker med olika nivå av skydd mot kopiering och kloning. Tekniken är under ständig utveckling för att bli säkrare samtidigt som motståndarsidan försöker knäcka krypteringen. För att minska riskerna bör tvåfaktorsautentisering användas standardmässigt (till exempel kort + PIN). Vid val av lästeknik bör även eventuella krav på kompabilitet med andra system där taggar och kort används beaktas.

För att ett passersystem ska fungera som det är tänkt och för att säkerheten ska kunna upprätthållas är det viktigt att man har ett väl genomtänkt och kontinuerligt administrativt arbete med tydliga roller och ansvar, mer om detta finns att läsa i avsnitt 3.1 och längre fram i detta avsnitt.

Tips:

Undvik att använda kort eller nyckelband med organisationslogga eller orga- nisationens namn för att inte avslöja var kortet kan användas
: Kamerabevakning blir alltmer vanligt förekommande i samhället och används både av trygghets- och säkerhetsskäl. Kameror används även till processövervakning och digitala tillsynsronder men sådan användning bör hanteras separat från säkerhetsarbetet. En inventering för bevakningsändamål kan vara lämpligt.

Det finns särskild lagstiftning (Kamerabevakningslag 2018:1200) som reglerar hur kamerabevakning får användas och eftersom videomaterial räknas som personuppgifter måste även Dataskyddsförordningen (GDPR) beaktas. Frågan kring kamerabevakning har länge upplevts som mycket känslig ur integritetsperspektiv, men under senare år har kamerabevakningsåtgärder normaliserats alltmer. Trots detta kan krav enligt MBL (Lag om medbestämmande i arbetslivet) och behov av facklig samverkan behöva beaktas vid införande eller utökning av kamerabevakningsåtgärder.

Myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse behöver söka tillstånd för kamerabevakning om bevakningen sker på en plats dit allmänheten har tillträde. Tillståndsärenden hanteras av Integritetsskyddsmyndigheten som på sin hemsida även har gott om information och vägledningar gällande tillståndsansökan.

Skyddsobjekt är undantagna kravet på tillstånd så länge bevakningen endast omfattar skyddsobjektet eller ett område i dess direkta närhet. Skyddsobjekt är även undantaget den upplysningsplikt (krav på information/skyltning) som annars föreligger.
Oavsett om krav på tillstånd föreligger eller ej måste likväl reglerna enligt Dataskyddsförordningen följas. Detta innebär kortfattat att ändamålet med kamerabevakningen måsta vara tydligt samt att det ska finnas en (eller flera) rättsliga grunder till personuppgiftshanteringen.

Kamerabevakning

Kamerabevakningsåtgärder kan användas på olika sätt utifrån olika behov. Det kan vara realtidsövervakning av till exempel grindar och entréer eller kameror som används för löpande inspelning och övervakning av strategiskt viktiga punkter och anläggningsdelar, för tillsyn eller för visuell larmverifiering vid till exempel ett utlöst inbrottslarm. Kamerabevakning kan även fungera som en upptäckande säkerhetsåtgärd och kan till exempel integreras med inbrottslarmanläggningar eller kopplas till en kameralarmcentral. Oftast används då någon form av videoanalys i kameran eller i systemservern som kan trigga larm då förutbestämda villkor uppfylls. Även en omvänd funktion, det vill säga att kameror styrs om och positioneras via signaler från ett inbrottslarmsystem, kan vara en bra lösning.

Generellt kan det vara svårt och underhållskrävande att uppnå alla de intelligenta funktioner som utlovas av leverantörer av system och kameror, särskilt när kameror placeras i utomhusmiljö. Tekniken utvecklas och förfinas dock kontinuerligt och blir alltmer tillförlitlig. Det är viktigt att ta särskild hänsyn till dimensionering av infrastruktur och nätverk då dagens kameror och system kan vara mycket krävande och orsaka hög nätverksbelastning. Behov av redundant strömförsörjning bör även utredas.

Vid införande av kamerabevakning bör syftet med åtgärden tydligt definieras. På så vis blir det lättare att sålla bland de många system, produkter och funktioner som till tillgängliga på marknaden. Normer som kan vara bra att känna till och hänvisa till vid kravställning/upphandling är SSF 1060 (norm för projektering och installation), SSF 1061 (norm för anläggarfirma) och SSF 1062 (norm för behörig ingenjör).

Uppmaning eller viktig information:

Kamerabevakning måste alltid ske i enlighet med Dataskyddsförordningen, GDPR.

Inspelat material ska inte sparas längre (eller kortare) än vad som är nödvändigt för uppfyllande av kamerabevakningens ändamål. Det bör därför göras en bedömning för varje plats där kamerabevakning nyttjas avseende lämplig lagringstid. Mer information om lagring finns på IMY:s webbplats.

Tips:

Kameror anslutna till nätverket har vanligtvis ett eget interface som du kan nå genom att surfa in på kameras nätverksadress via en webbrowser. Här måste organisationen göra säkerhetsinställningar för att begränsa åtkomsten.

Läs mer:

Vägledning vid kamerabevakning. Integritetsskyddsmyndigheten

Hur länge får man spara material från kamerabevakning?
: På större anläggningar kan ett digitalt system för anmälan och registrering av besökare vara bra för att underlätta för en säker besökshantering. Smarta funktioner såsom automatisk notifikation till besöksmottagare vid ankomst, digital delgivning och godkännande av säkerhetsregler för besökare samt digital utloggning kan förenkla och effektivisera hanteringen. Krav på besöksbricka med information om aktuell besökstid och ansvarig besöksmottagare är en rekommenderad åtgärd.

En display eller besökstavla kan användas för att upplysa övriga medarbetare om vilka besökare som kan förväntas finnas på plats under arbetsdagen. Vissa system erbjuder även möjlighet till integration mot passersystem. På så vis kan besökaren vid behov erhålla digitala passagebehörigheter till exempelvis enskilda konferensrum under tiden för sitt besök.

Oavsett om ett digitalt besökshanteringssystem används eller inte är det viktigt att det finns tydliga rutiner och säkerhetsregler avseende hantering av besökare.
: De tekniska säkerhetssystemen utgör en betydande och viktig del av den fysiska säkerheten men ibland stämmer förväntningarna på systemens funktion och skyddseffekt inte överens med verkligheten. För att säkerställa att systemen lever upp till kraven krävs ett kontinuerligt arbete med uppföljning, kontroll, provning, utvärdering, underhåll och service. Mycket av detta arbete kan säkerställas genom upprättandet av avtal för service och underhåll med leverantörer och säkerhetsföretag, men det är också av stor betydelse att det finns en intern förståelse och kunskap kring hur systemen och dess ingående delar är uppbyggda, konfigurerade och tänkta att fungera.
: För varje system bör det därför finnas på förhand definierade roller kopplade till tydliga ansvarsområden och arbetsuppgifter. Systemägare, systemförvaltare, systemadministratörer, systemoperatörer och systemanvändare bör utses i enlighet med verksamhetens standard och ledningssystem för informationssäkerhet. Kompetenskrav för respektive roll bör formuleras och säkerställas genom utbildningsinsatser. Beroende på systemens komplexitet bör olika systembehörigheter för olika nivåer av systemanvändare definieras.

Det bör finnas dokumenterade rutiner för hur systemen ska administreras, exempelvis vem som ska godkänna olika nivåer av åtkomst och behörigheter samt hur detta ska dokumenteras och hur dokumentationen ska förvaras. Vid behov bör handhavandeinstruktioner för till exempel systemadministratörer upprättas.

Provning samt service- och underhållsåtgärder bör utföras med regelbundenhet enligt gällande normer. Man bör även ta ställning till om installation av aktuella systemuppdatering bör ingå i leverantörens serviceåtagande.

För mer avancerade/utbyggda IT-system bör systembackup tas regelbundet och man bör även kontrollera så att återställning är möjligt från backupfil.
: Korrekt teknisk dokumentation är av stor vikt för att säkerhetssystemen ska kunna förvaltas på ett effektivt sätt. Vid nyinstallation finns vanligtvis tydliga krav på vilken dokumentation som ska upprättas i de normer som gäller för respektive typ av system, det kan dock vara tillrådligt att utvärdera om ytterligare krav ska ställas då viss teknisk dokumentation är frivillig enligt normerna. Det bör även säkerställas att den tekniska dokumentationen uppdateras löpande vid såväl mindre som större ändringar och utökningar.

Något som även alltid måste eftersträvas är att utlösta larm, felindikeringar och funktionsfel alltid anmäls, följs upp och vid behov åtgärdas annars är risken stor att de tekniska säkerhetssystemen med tiden blir opålitliga och att verksamheten tappar förtroendet för dess funktion.

4.8.4 Fastighetsrelaterade och administrativa åtgärder

Belysning

En god utebelysning kan ha en förebyggande och trygghetshöjande effekt och kan bidra till bättre förutsättningar för exempelvis kamerabevakning. Styrning med utvändigt placerade rörelsedetektor kan med fördel användas för att tända belysningen om någon kommer i närheten av eller rör sig inom en anläggning. Vid projektering av belysning bör omkringliggande miljö beaktas så att åtgärder inte upplevs som störande till exempel av grannar. Man bör även tänka på placeringen av belysningsstolpar och fackverksmaster för att inte underlätta till exempel överklättring över stängsel eller upp på tak.

Tips

Finns det mörka ytor där angripare kan arbeta ostört? Besök verksamhetens anläggningar under dygnets mörka timmar för att få en bättre uppfattning om hur belysningsåtgärder skulle kunna bidra till att höja säkerheten.

Ombyggnad eller förändringar i verksamheten

Det är viktigt att tänka på den fysiska säkerheten vid alla förändringar av byggnader och lokaler, redan i planeringsskedet. Mekaniskt inbrottsskydd, lås, larm- och behörighetsområden för tillträde, kamerabevakning och besökshanteringsrutiner är exempel på åtgärder som ofta kan behöva anpassas när förändringar sker i verksamheten sker.

Säkerhetsperspektivet tenderar ibland att förbises vid förändringar som görs av till exempel praktiska eller estetiska skäl och när ändringar redan gjorts kan det vara betydligt svårare att anpassa säkerheten i efterhand. Om frågor rörande fysisk säkerhet i stället lyfts upp i ett tidigt skede kan det finnas möjlighet att bygga bort risker och sårbarheter. Man ska inte heller bortse från att nya säkerhetsrisker kan uppstå under tiden då arbetet ska utföras. Det kan därför vara nödvändigt att vidta tillfälliga säkerhetsåtgärder under projekttiden.

Fastighetsskötsel

Förfall i den fysiska miljön bidra till ökade störningar och brottslighet i ett område. Därför är fastighetsskötsel och underhåll av den fysiska miljön av stor betydelse också för den fysiska säkerheten. Exempel på detta kan vara skötsel av växtlighet, att hålla rent och snyggt i och runt fastigheter och anläggningar samt att förebygga och snarast åtgärda nedskräpning, fastighetsskador och klotter.

Tillträdesregler och säkerhetsregler

Den mänskliga faktorn är många gånger en grundläggande orsak till att säkerhetsrelaterade händelser inträffar och ofta kan ett felaktigt agerande ha sin förklaring i otydliga eller bristfälliga rutiner eller bristfällig information. För att främja medvetenhet och motverka osäkerheten hos medarbetare och andra aktörer kan det vara betydelsefullt att verksamheten formulerar tydliga regler kring anläggningssäkerhet och tillträdesskydd.

Rutiner bör vara tydligt dokumenterade och förmedlas till berörda på ett genom- tänkt sätt. Ett sätt att lösa detta är att upprätta säkerhets- och tillträdesregler som varje anställd och även extern personal får ta del utav och signera, exempelvis vid utlämning av nycklar/passagebricka och tillträdes behörigheter.

4.8.5 Personella säkerhetsåtgärder, bevakning

Bevakningstjänster

Personella bevakningstjänster kan vara såväl upptäckande som hanterande säkerhetsåtgärder. De vanligast förekommande bevakningsåtgärderna är larmutryckning, väk- tarrondering och stationärbevakning. Dessa typer av tjänster ska utföras av väktare från ett auktoriserat bevakningsföretag (på skyddsobjekt kan även skyddsvakt användas).

Larmutryckning

Larmutryckning påkallas vanligtvis via ett utlöst inbrottslarm som via en larmsändare och en larmcentral initierar en väktarutryckning som utförs enligt satta åtgärdsinstruktioner. Detta förutsätter givetvis att ett bevakningsavtal är upprättat med bevakningsföretaget. I vissa fall kan ett separat avtal behövas för larmcentralens tjänster och ett annat avtal för bevakningsföretaget till vilket larmutryckningsuppdraget förmedlas.

Larmutryckning bör även i vissa fall kunna ske på begäran av verksamheten, så kallad begärd utryckning. En sådan utryckning kan vara kritisk i en akut situation och det är viktigt att sådana tjänster vid behov kan begäras samt att det finns tydliga interna rutiner för hur detta ska gå till.

Om det har inträffat en händelse som kräver omedelbara beslut eller åtgärder är det viktigt att bevakningsföretaget har uppdaterade kontaktuppgifter till behöriga beslutsfattare.

Efter en genomförd larmutryckning ska bevakningsföretaget alltid upprätta en utrycknings- eller larmrapport som snarast ska skickas till ansvarig person i verksamheten. Inkomna utrycknings- och larmrapporter ska alltid följas upp utan onödig fördröjning.

Tips

Använd gärna en gemensam funktionsbrevlåda som mottagare av elektroniska larm- och utryckningsrapporter. På så vis är det enklare att säkerställa att någon i verksamheten alltid tar del av och följer upp de rapporter som kommer in.

Många gånger upplever man att larmutryckningsåtgärder kan ta lång tid. Det är därför viktigt att man tillsammans med bevakningsföretaget uppskattar normal åtgärdstid för olika larmobjekt så att övriga säkerhetsåtgärder kan anpassas efter det. Om åtgärdstiden uppskattas bli allt för lång på vissa objekt kan det vara lämpligare att byta till en leverantör med bättre lokal täckning eller låta leverantören teckna avtal med en underleverantör. En annan åtgärd kan vara att montera kamerabevakning för snabb larmverifiering så att larmcentralen direkt kan tillkalla polis till exempel vid ett konstaterat inbrott.

Väktarrondering

Väktarrondering är samma sak som återkommande tillsyn och är i första hand en förebyggande åtgärd som kan vara permanent eller tillfällig och vidtas med kort varsel när specifika säkerhetsbehov uppstår. Att exempelvis visa fysisk närvaro under de delar av dygnet eller dagar då ett objekt är obemannat kan ha en avskräckande effekt mot brottslighet och kan skänka en viss trygghet för verksamhetsansvariga.

Eftersom man känner sin egen verksamhet och risker bäst är det lämpligt att man tillsammans med bevakningsföretaget upprättar en bevakningsinstruktion för rondering. Bevakningsinstruktionen kan både vara detaljerad och generell. För att undvika att ronder kartläggs, kan det vara en god idé att eftersträva variation avseende tid, tidsåtgång och antal ronder.

Normalt går det att begära att få elektroniska rapporter över utförda ronder, kontrollpunkter, åtgärder och noterade avvikelser. För att minska administrationen bör man dock överväga att begränsa antalet genererade rapporter och endast begära exempelvis en månatlig sammanställning av utförda kontroller samt separata rapporter vid exempelvis avvikelser och anmärkningar.

Tips

Väktarrondering kan ibland vara lättare att motivera ekonomiskt om det finns mervärden. Fundera på om väktaren som ändå är på plats varje natt kan utföra andra enklare uppgifter som till exempel mätaravläsningar, flytt av avspärrningar och halning av flaggor.

Stationärbevakning

Stationärbevakning kan utgöras av permanent väktarbemanning i till exempel en recep- tion eller infartsvakt men kan även användas som en mer tillfällig åtgärd då andra säkerhetsåtgärder är svåra att lösa eller då riskerna tillfälligt bedöms som särskilt höga. Vid skyddsobjekt kan och bör stationärbevakning i aktuella fall utgöras av skyddsvakt i stället för väktare.

Skyddsvakt

Till skillnad från väktare har skyddsvakter inom skyddsobjektet och i dess närhet samma befogenheter som en polis. En skyddsvakt som bevakar ett civilt skyddsobjekt får avvisa, avlägsna och om dessa åtgärder inte är tillräckliga tillfälligt omhänderta en person inom eller vid skyddsobjektet. Skyddsvakt har även rätt att på misstanke gripa någon för spioneri, sabotage, grovt rån, terrorism eller vid överträdelse av förbud enligt Skyddslagen.

Uppmaning eller viktig information

Även om organisationen i normalfallet inte har behov av bevakning eller rondering, bör ni ha undersökt möjligheterna att snabbt kunna få tillgång till väktare om det uppstår situationer som kräver detta.

Övriga åtgärder

Övriga åtgärder kan omfatta att man gällande mer avlägsna anläggningar gör uppgörelser med lokala tillsyningspersoner, ofta närboende, som inom ramen för sitt uppdrag utövar tillsyn och kontrollerar aktuella anläggningars status. Sådana överenskommelser kan vara ett effektivt sätt att öka säkerhetsnivån där andra typer av åtgärder kan innebära stora kostnader.

Det kan även vara värdefullt att upprätthålla en god dialog och relation med markägare, grannar och andra intressenter som kan tänkas ha en viss uppsyn över verksamhetens yttre anläggningsdelar eller ledningsnätsanordningar för att på så sätt snabbt kunna få information i händelse av misstänkt brottsliga händelser som inbrottsförsök eller skadegörelse.

Lagen om allmänna vattentjänster

Praktisk projektledning för VA-projekt

VA-statistik – VASS

Branschgemensamma kommunikationskoncept

Dricksvatten

Dricksvatten

VA-infrastruktur

VA-infrastruktur

Avlopp och miljö

Avlopp och miljö

Klimat och hållbarhet

Klimat och hållbarhet

Säkerhet och beredskap

Säkerhet och beredskap

Kommunikation och samverkan

Kommunikation och samverkan

Organisation och styrning

Organisation och styrning

Juridik

Juridik

VA-statistik och rapporter

VA-statistik och rapporter

Konferenser och evenemang

Konferenser och evenemang

Utbildningar

Utbildningar

Lagen om allmänna vattentjänster

Praktisk projektledning för VA-projekt

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling

Forskningsprojekt

Forskningsprojekt

Nätverk & kommittéer

Nätverk & kommittéer

Medlem & partner

Medlem & partner

VA-statistik – VASS

Branschgemensamma kommunikationskoncept

Verksamhet och strategi

Verksamhet och strategi

Nyheter och press

Nyheter och press

Kontakt och information

Kontakt och information

4.8 Fysisk säkerhet

Introduktion

Sammanfattning

Kategorisering och lökprincipen

4.8.1 Civila skyddsobjekt

Ansvar för bevakning och upplysning

Uppmaning eller viktig information - introduktion

Framgångsfaktorer och fallgropar

Uppmaning eller viktig information - introduktion

4.8.2 Mekaniskt inbrottsskydd

Normer, skyddsklasser och standarder

Områdesskydd

Tips

Uppmaning eller viktig information

Skyddsklass på dörrar, fönster och luckor

Uppmaning eller viktig information

Tips

Lås och låsbeslag

Tips

Låssystem och nyckeladministration

Tips

Skåp och förvaring

4.8.3 Tekniska säkerhetsåtgärder

4.8.4 Fastighetsrelaterade och administrativa åtgärder

Belysning

Tips

Ombyggnad eller förändringar i verksamheten

Fastighetsskötsel

Tillträdesregler och säkerhetsregler

4.8.5 Personella säkerhetsåtgärder, bevakning

Bevakningstjänster

Larmutryckning

Tips

Väktarrondering

Tips

Stationärbevakning