P121 Riktlinjer för råvattenkontroll (remissversion) - Svenskt Vatten Hoppa till huvudinnehåll

P121 Riktlinjer för råvattenkontroll (remissversion)

Vid beredning av dricksvatten krävs god kännedom om råvattnets kvalitet för att på ett tillförlitligt och tryggt sätt kunna säkerställa att producerat dricksvatten uppfyller de kvalitetskrav som ställs.

I och med Europaparlamentets och rådet direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten har Livsmedelsverket antagit nya dricksvattenföreskrifter, LIVSFS 2022:12. Ny vägledning till dricksvattenföreskrifterna tillgängliggörs allteftersom de blir klara (se kontrollwiki). Av LIVSFS 2022:12 framgår att det är producentens ansvar att säkerställa dricksvattenkvaliteten hos konsumenten, så att bland annat dricksvattenburna sjukdomsutbrott förhindras. Dricksvattnet ska vara hälsosamt och rent i tappkran.

De nya föreskrifterna innebär ett antal förändringar att förhålla sig till för dricksvattenproducenterna. En stor förändring i dricksvattendirektivet är att ett riskbaserat arbetssätt ska tillämpas på hela kedjan från råvattentäkt till tappkran. Ansvaret för hur riskbedömning ska utföras längs vattnets väg ligger på olika myndigheter. Vattenmyndigheten ansvarar för att en riskbedömning görs avseende tillrinningspunkter för dricksvatten. Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Sveriges geologiska undersökningar (SGU) får inom sina ansvarsområden meddela förskrifter om vad riskbedömningen ska innehålla och hur den ska göras. Livsmedelsverket och SGU har för närvarande ett regeringsuppdrag för att ta fram förslag på hur en plattform för hantering, inrapportering och lagring av de uppgifter som vattenproducenten ska leverera kan utformas. För hur riskbedömningar ska göras för försörjningsystemet ansvarar Livsmedelsverket.

I och med de nya dricksvattenföreskrifterna är det lagstadgat att också undersöka råvattenkvaliteten och i förskrifterna anges minimikrav avseende såväl parameteromfattning som provtagningsfrekvens. Råvattnets kvalitet är avgörande för dricksvattnets säkerhet och kvalitet, liksom för utformningen av beredningsprocessen. Därför kan undersökningsprogrammet behöva kompletteras med fler parametrar och provtagningsfrekvens utökas i relation till de minimikrav som ställs i föreskrifterna för att säkerställa att beredningsprocessen är utformad så att ett säkert dricksvatten kan produceras även då råvattnet har en sämre kvalitet.

Beroende på om råvattnet utgörs av yt- eller grundvatten påverkas dess kvalitet och kvantitet på delvis olika sätt av omgivning och miljö. Detta innebär också att olika typer av parametrar kan vara viktiga för råvattenkontrollen, liksom frekvensen med vilken undersökning genomförs.

Den aktuella publikationen omfattar inte hur riskbedömning av avrinningsområdet görs, då detta inte ingår i dricksvattenproducenternas ansvarsområde.

Viktiga datum

Remissutskick v. 24
Remissvar 26 augusti - kommentarer skickas till remissvar-p121@svensktvatten.se
Remisseminarium 19 juni kl. 9:30-11:30 

Remissversion samt bilaga 

Remissversionen av P121 finns här (i Word-format) samt tillhörande bilaga (i Excel-format).