Reservoarer för dricksvatten

Reservoarer ingår i vattenverkets distributionssystem för att 

• hålla en jämn trycknivå hos konsumenterna
• utjämna variationer i förbrukningen
• utgöra reserv vid till exempel driftavbrott och för brandsläckning.

Reservoarer är en kritisk del av vattenförsörjningssystemet och det är viktigt att man noga tänker igenom hur tillsyn, drift och underhåll ska hanteras. Det kan till exempel vara viktigt att se över tillträdes- och hygienrutiner.

Typer av reservoarer

Beroende på placering kan reservoarerna delas in på följande sätt:

Lågreservoarer: Reservoarer varifrån distribution sker genom pumpning. De är praktiskt taget alltid placerade vid vattenverket. 
Högreservoarer: Reservoarer som är så högt placerade att vattnet kan distribueras med självfall.

De reservoartyper som kommer till användning är:

Vattentorn: Fristående byggnad med reservoaren i sin övre del.
Markreservoar: Reservoar belägen på eller i mark.
Hydrofor: Trycksatt behållare som ersätter reservoar huvudsakligen vid mindre anläggningar.

Antenner på vattentorn

Vattentorn är ofta högt belägna och placerade i områden som är attraktiva även i andra avseenden. Det är därför inte ovanligt att till exempel mobiltelefonoperatörer vill placera antenner på vattentorn.

Om huvudmannen tillåter antenner på vattentorn finns det ett antal saker att beakta. Ett exempel är att extern personal inte bör ha tillgång till vattentornet på egen hand. Svenskt Vatten har tagit fram Råd och riktlinjer om antenner på vattentorn.

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har tagit fram underlag för avtal om anläggningsarrende och lokalhyra. 

Underhåll av reservoarer

Svenskt Vatten har tagit fram metoder för tillsyn och underhåll av reservoarer. Där får du bland annat veta hur du ska deklorera vattnet för att inte släppa ut för stora mängder vatten med för hög klorhalt efter desinfektion av en reservoar. En mer omfattande publikation är Dricksvattenteknik 4 Efterbehandling och distribution (U9), som du kan beställa i vår webbshop.