Hoppa till huvudinnehåll

Max GVB

Avloppsdirektivets begrepp max GVB vållar huvudbry. Det ska användas på tre sätt.

Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 inför EU:s avloppsdirektiv i svensk lagstiftning. Vissa krav i reglerna har börjat vålla en del huvudbry sedan EU-kommissionen började ifrågasätta hur Sverige följer direktivet. I avvaktan på kompletterande vägledning från Naturvårdsverket ger Svenskt Vatten några förklaringar till det centrala begreppet max GVB (maximal genomsnittlig veckobelastning) eftersom vi allt oftare får frågor om det.

För följdfrågor eller mer information om begrepp och föreskrifterna hänvisar vi till Naturvårdsverket.

Några grundläggande principer och krav

- Naturvårdsverkets föreskrifter ska tillämpas med avloppsdirektivet och EU-domstolens tolkning av detta som ledstjärnor.

- avloppsdirektivet innehåller minimikrav som ska gälla parallellt med ett avloppsreningsverks miljötillstånd. Minimikraven regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6. I miljötillståndet kan skärpta utsläppskrav ställas på ett reningsverk, exempelvis om kväverening i ett reningsverk som betjänar en tätort med färre än 10 000 pe behövs i syfte att följa en miljökvalitetsnorm.

- avloppsdirektivet reglerar utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. Renings- och utsläppskraven i avloppsdirektiven och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 utgår från tätbebyggelsens storlek uttryckt i antal pe.

- Sverige ska kunna visa EU att direktivet följs överallt där det är tillämpligt. Det medför att varje VA-huvudman behöver rapportera hur Naturvårdsverkets föreskrifter (EU-minimikrav) följs. Det räcker inte att rapportera efterlevnaden av villkor och kontrollprogram kopplat till reningsverkets tillstånd.

Begreppet maximal genomsnittlig veckobelastning används på flera sätt.

-  tätbebyggelsens storlek ska uppskattas som max GVB för tätbebyggelsen uttryckt i antalet pe. Tätbebyggelsens storlek avgör vilka utsläppskrav i Naturvårdsverkets föreskrifter som ska tillämpas på samtliga reningsverk som tätbebyggelsen är ansluten till. Se Naturvårdsverkets vägledning.

-  vid sidan av uppgiften om tätbebyggelsens storlek som max GVB, d.v.s. den maximala genomsnittliga veckobelastningen som genereras i tätbebyggelsen, ställer EU-kommissionen krav på medlemsländerna att rapportera den maximala genomsnittliga veckobelastningen (pe) som tillförs reningsverket för det givna året.

-  tillståndsgiven anslutning (pe) avser vanligtvis tillåten/dimensionerande anslutning i pe för avloppsreningsverket och anges ofta i tillståndets beslutsmening. Det förekommer dock reningsverk vars tillåtna anslutning avviker från den dimensionerande (indikerar reningsverkets reningskapacitet, se kap 4.2 sidan 24 i http://ec.europa.eu/environment/water/water-urbanwaste/info/pdf/terms.pdf ). Många reningsverk med nyare tillstånd har en tillståndsgiven anslutning som är formulerad som maximal inkommande veckobelastning. För äldre anläggningar kan tillståndet, direkt eller indirekt, vara formulerat som årsmedel. Den tillståndsgivna anslutningen är fastlagd i prövningen och ändras först när verksamheten omprövas, men den uppgiften i tillståndet styr kontrollkraven enligt föreskriften.