Läkemedel är en speciell grupp kemiska ämnen, eftersom vi behöver dem för att bota och lindra sjukdomar. Samtidigt som läkemedel har positiva effekter på både människors och djurs hälsa, så hittas läkemedel i vattenmiljön vilket kan leda till negativa effekter på organismer i vattenmiljön.

Erfarenheterna från det breda svenska utvecklingsarbetet visar starkt på behovet av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö - med klok läkemedelsanvändning och ett fortsatt utvecklingsarbete med reningsmetoder för de fall där extra rening behövs för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten.

Lovande reningstekniker. Reningsverk är från början inte byggda för att rena läkemedel, men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. Det finns idag ganska god kunskap om metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Olika reningsmetoder har dock olika effektivitet samt väsentligt skilda kostnader och energibehov. Eftersom energianvändningen kan öka med 2- 10 gånger jämfört med dagens reningsteknik gäller det att väga behovet av reningsinsatser mot andra miljökonsekvenser som påverkan på energianvändning och klimat samt kostnader. De kompletterande reningsmetoder som idag ser mest lovande ut är ozonering i låg dos med efterföljande rening av nedbrytningsprodukterna med biologiskt steg eller aktivt kol.

Om en minskning kan ske av konsumtionen av de mest använda och samtidigt mest svårnedbrytbara miljöpåverkande läkemedlen, genom att exempelvis receptbelägga ett läkemedel som diklofenak, kan det räcka med mindre energikrävande biologiska reningssteg som rörligt bärarmaterial, Moving Bed Biofilm Reactor (MBBR). MBBR kan bryta ned diklofenak men inte lika långtgående som ozonering.

Uppströmsarbetet är tillsammans med energianvändning och miljöns behov avgörande för vilken reningsteknik reningsverken bör ha. Erfarenheterna från de svenska breda programmen visar starkt på behovet av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö med klok läkemedelsanvändning och ett fortsatt utvecklingsarbete med reningsmetoder för de fall där extra rening behövs för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten.

Beslut om utbyggnad för avancerad reningsteknik vid ett reningsverk tas av tillståndsgivande myndighet, eller av berörd VA-organisation i samråd med tillsynsmyndighet. I första hand kommer detta förmodligen att ske där det finns större inlandsstäder med känsliga recipienter, där miljöövervakningen visat att vattenförvaltningens och EU:s gränsvärden för god kemisk status inom Ramdirektivet för vatten inte kan klaras.

Finansiering av en sådan utbyggnad skulle kunna ske genom att ett producentansvar lades på tillverkare och importörer av läkemedel. Om behov finns av avancerad rening för att ta bort ett läkemedel så bekostas den extra reningen av de tillverkande/importerande företagen via ett producentansvarssystem. Ett sådant system kan då påskynda utvecklingen av allt mer lättnedbrytbara läkemedel.

Naturvårdsverket har utrett förutsättningarna för användning av avancerad rening i syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten på uppdrag av regeringen. Uppdraget redovisades till regeringen den 27 april 2017.

Eftersom många läkemedel även kan ha bieffekter på hälsan finns det alltid både hälso- och miljövinster med att använda läkemedel på ett klokt sätt. Se vår länk för läkemedel och uppströmsarbete.

Schweiz har beslutat om en nationell strategi för utbyggnad under 20 år. Denna omfattar 100 reningsverk som renar cirka hälften av landets avloppsvatten. Eftersom tekniken är dyr betalar 700 reningsverk in årliga avgifter till en fond för att finansiera genomförandet av strategin. Det finns även flera anläggningar i Tyskland som är utformade för att rena läkemedelsrester.

Beställargruppen för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk Naturvårdsverket beviljade 2018 Svenskt Vattens ansökan om medel för att starta upp en beställargrupp för sina medlemmar. Läs mer här: http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/avlopp-och-miljo/reningsverk-och-reningsprocesser/bestallargrupp-lakemedelsrester-mikroplaster-och-andra-fororeningar/

Forskning om reningsmetoder