1 Inledning

Skydd av samhällsviktig verksamhet 

Vatten och avlopp är en samhällsviktig verksamhet som behöver skyddas. Utan en fungerande dricksvattenförsörjning och avloppshantering fungerar inte de samhällsfunktioner som är nödvändiga för våra grundläggande behov normalt. Skydd av samhällsviktig verksamhet handlar om att säkerställa en förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från påfrestningar. 

För att möta det moderna samhällets utmaningar, pågår ett omfattande arbete som strävar efter ett fungerande, säkert och resilient samhälle. Arbetet pågår från EU-nivå till riksdag och regering och vidare till myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Ett brett nätverk av lagstiftning, föreskrifter, vägledningar och arbetssätt sätts samman för att samhällsviktig verksamhet som VA ska fungera på ett bra sätt. Samtidigt sker utveckling inom IT- och digital teknik. Internet och nätverksuppkopplingar ger både möjligheter och nya utmaningar. Vad som ingår i systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet avgörs i respektive organisation men är i stor omfattning likvärdigt. 

I framtagandet av denna handbok har vi tagit utgångspunkt i bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MBS:s, arbete för systematiskt skydd av samhällsvik- tig verksamhet och anpassat det till VA-branschen. En av aspekterna som vi vill betona är vikten av att samordna och synkronisera arbetet för att undvika dubbelarbete och motstridiga resultat i de olika delarna. 

Totalförsvar 

Försörjningen av livsmedel och dricksvatten är en del av Sveriges totalförsvar då vår försörjningsförmåga är ett mått på hur vi kan utstå en kris eller ett krig. All verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig kallas totalförsvar och består av militärt försvar och civilt försvar. 

På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde beslutade regeringen år 2015 att Försvarsmakten, MSB och övriga berörda civila myndigheter ska återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret. Totalförsvarsplaneringen har återupptagits, men behöver fortsatt förstärkas. Detta konstaterade regeringen i totalförsvarsproposition 2021–2025 där ett nytt mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive civila försvaret föreslogs. Målen har därefter beslutats av riksdagen. 

Civilt försvar – hela samhällets motståndskraft 

Det civila försvaret omfattar hela samhället där många aktörer måste samverka och arbeta utifrån målet för det civila försvaret. Verksamheten bedrivs av många olika aktörer; statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer. 

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

• Värna civilbefolkningen
• Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
• Upprätthålla en nödvändig försörjning
• Upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
• Bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
• Bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
• Med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. 

Bland annat förstärks nu det civila försvaret inom områdena ordning och säkerhet, skydd av civilbefolkningen, hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvatten, vilket även kommer gagna krisberedskapen. Detta märks inte minst nu på den aktivitet som råder i myndighetsvärlden. En del verksamheter upplever svårigheter att få gehör och medel att genomföra säkerhetsarbete inom VA-verksamheten. Omvärldsförändringar och ökade lagkrav medför ökade kostnader. 

Säkerhetsarbetet är en del av verksamhetens ordinarie kvalitetsarbete och ska ses som en god investering och försäkring. Liksom i allt annat kvalitetsarbete arbetar man även inom säkerhet med att planera, genomföra, kontrollera och agera. Det är lämpligt och rekommenderat att göra en årlig uppföljning av säkerheten i verksamheten. Om det finns ett kvalitetssystem bör man inte bygga upp ett separat system för säkerhetsfrågorna utan hantera dem i samma system. 

Det finns många hot mot säkerheten i vattenförsörjningen, men handboken är begränsad till de hot som kommer från människor. Andra hot och risker, till exempel olyckor och föroreningsutsläpp, behandlas bland annat i MSB:s handbok i kommunal krisberedskap, Dricksvatten och i Livsmedelsverkets handbok för krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten som lanseras under 2023. 

Grundläggande för allt säkerhetsarbete är att man som leverantör av dricksvatten och omhändertagande av spillvatten måste vara medveten om vilka resurser man ska skydda. Därför är en inventering av de skyddsvärda resurserna grundläggande. Det är viktigt att inse att säkerhet inte enbart handlar om tekniska skydd som lås och larm. Om det inte är igenomtänkt vad som ska göras när det går ett larm är investeringen i larmet utan värde. Om larmet går till fel person eller om den personal som mottar larmet inte vet vad de ska göra när larmet går är larmet också meningslöst. Personalen måste med andra ord vara utbildad och motiverad. Ansvarsfördelning och utbildning är minst lika viktiga komponenter som tekniska skyddsanordningar. 

All samhällsviktig verksamhet behöver ett grundläggande verksamhetsskydd. Det innebär att man behöver ha ett etablerat och aktivt arbetssätt för de faktiska handgreppen och åtgärderna runt informationssäkerhet, personalsäkerhet och fysisk säkerhet. En del verksamheter är av särskilt skyddsvärd art och ett sabotage mot sådan kan innebära ett hot mot Sveriges säkerhet. Sådan särskilt känslig verksamhet behöver förutom verksamhetsskyddet även skyddas med säkerhetsskyddsåtgärder, enligt säkerhetsskyddslagen.

Skillnaden mellan verksamhetsskydd och säkerhetsskydd beror således på om någon del av verksamheten omfattas av säkerhetsskyddslagen eller inte. Som du kan läsa i handboken utgörs verksamhetsskyddet av flera olika delar och flera lagstiftningar och myndigheter är inblandade medan arbetet med säkerhetsskydd enbart omfattar den verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Figuren nedan visar hur en verksamhets arbete med säkerhet kan se ut beroende på vilken verksamhet som bedrivs och dess skyddsvärde.