-
Utbildning & konferens
-
Nätverk & medlemskap
Hållbarhetsrapportering och taxonomi
VA-organisationernas verksamhet är viktig både för samhället och miljön, vilket gör branschen till en viktig del i hållbarhetsarbetet framåt. Sedan januari 2024 omfattas somliga VA-organisationer av lagstadgade krav genom EU-direktivet om hållbarhetsredovisning för företag (CSRD).
EU:s gröna taxonomi och hållbarhetsredovisning för företag (Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) är centrala verktyg för unionens hållbarhetsarbete. Syftet med dem är att premiera hållbara investeringar och finansieringar. Svenskt Vatten samlar dessutom årligen in information på områden som vattentillgång, leveranssäkerhet, krisberedskap och långsiktig planering genom Hållbarhetsindex.
Den gröna taxonomin
EU-taxonomin är ett harmoniserat klassificeringssystem med enhetliga kriterier för vad som inom EU bedöms vara en hållbar ekonomisk aktivitet. I fokus för taxonomin finns de sex miljömål som definierats av EU och granskningskriterierna appliceras på sektorer och ekonomiska verksamheter med stark påverkan på målen, men även som är kritiska för andra branschers omställning.
Taxonomin är ett ramverk för hur investeringar kan styras mot klimatvänliga lösningar. Inom VA-sektorn kan detta exempelvis bestå av energieffektivisering av reningsverk eller innovativa lösningar för vattenåtervinning. Genom att visa att de aktiviteter som bedrivs inom VA-sektorn bidrar till EU:s miljömål och uppfyller taxonomikriterierna finns möjligheter till gröna investeringar. Trots att detta kan innebära ökade krav på att dokumentera och rapportera hur verksamheten bidrar till hållbarhet, kan det också stärka VA-organisationers position vid sökande av finansiering och bidrag till hållbara projekt.
CSRD-rapportering
I januari 2023 trädde direktivet om hållbarhetsredovisning för företag (CSRD) i kraft och ersatte det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). För de största VA-organisationerna kommer CSRD att ha ett tydligt inflytande på hur de rapporterar sin inverkan och framsteg i förhållande till taxonomin.
Syftet med CSRD är att öka transparensen och jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsarbete. Detta för att investerare och andra intressenter ska få tillgång till nödvändig information för att bedöma företagets påverkan på människor och miljö samt de risker och möjligheter kopplat till hållbarhet som företaget står inför.
CSRD ställer mer omfattande krav än sin föregångare på vilken information som behöver lämnas i hållbarhetsrapporten, men direktivet lägger också en ny ram och struktur för hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas på företag. Detta yttrar sig genom krav på en dubbel väsentlighetsanalys (som förmodligen kommer bredda och öka antalet hållbarhetsfrågor att arbeta med hos företagen) samt genom kravet om att rapportera enligt europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarder (ESRS-standarder).
Vilka organisationer omfattas av CSRD?
Efter EU:s beslut om den så kallade Omnibus I i december 2025 ser kraven för CSRD-rapportering annorlunda ut i den ursprungliga planen.
För att omfattas av rapporteringskraven krävs att en organisation i genomsnitt har mer än 1 000 anställda och dessutom når upp till vissa ekonomiska tröskelvärden, till exempel minst 450 miljoner euro i nettoomsättning. Detta innebär att få svenska VA-organisationer berörs av CSRD i nuläget.
Tidpunkten för första rapporteringen har också senarelagts genom förändringar i årsredovisningslagen och Omnibus-reglerna. Rapporteringen ska påbörjas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare, med de första rapporterna under 2028.
Förändringarna ger medlemsländerna i EU möjlighet att anpassa sin nationella lagstiftning till det reviderade direktivet.
Mer information och detaljer finns på FAR:s hemsida: Frågor och svar om CSRD.
