-
Utbildning & konferens
-
Nätverk & medlemskap
Vattentjänstlagen reglerar skadeståndsansvar mellan huvudmannen och fastighetsägaren vid skador som uppstår i VA-förhållandet. Lagen omfattar bland annat ersättning för översvämningskador och andra skador till följd av att någon överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet.
I vattentjänstlagen finns särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar för skador som orsakas genom att någon har överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet enligt lagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen. För att bestämmelserna ska vara tillämpliga måste skadan ha uppstått i VA-förhållandet, det vill säga reglerna omfattar endast sådana skador som fastighetsägaren orsakar huvudmannen och skador som huvudmannen orsakar fastighetsägaren. Andra frågor om skadestånd faller utanför vattentjänstlagens reglering och prövas enligt annan lagstiftning såsom skadeståndslagen eller annan speciallagstiftning.
Enligt vattentjänstlagen är VA-huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägare eller ägare av bebyggelse när ett verksamhetsområde inskränks så att fastigheten eller bebyggelsen inte längre omfattas av verksamhetsområdet (44 §). Den som drabbas av inskränkningen ska hållas skadelös. När nivån på ersättningen bestäms så ska hänsyn tas till om VA-huvudmannen redan har haft kostnader för att ordna med fastighetsägarnas nya enskilda lösningar.
Vattentjänstlagen innehåller en särskild bestämmelse om huvudmannens ansvar för översvämningsskador (45 §). Huvudmannen är skyldig att ersätta en översvämningsskada på en fastighet inom den allmänna va-anläggningens verksamhetsområde, om huvudmannen åsidosatt en skyldighet och åsidosättandet har medfört att vatten som är avsett att tillhandahållas eller ledas bort genom huvudmannens va-anläggning ytledes eller på annat sätt trängt in på fastigheten.
Huvudmannen är också skyldig att ersätta andra skador än översvämningsskador om huvudmannen har överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet (46 §). Exempel på situationer när bestämmelsen kan vara tillämplig är när huvudmannen levererat bristfälligt vatten eller lämnat felaktiga uppgifter om förbindelsepunkt och detta har orsakat skador för fastighetsägaren. Skadeståndsreglerna i vattentjänstlagen omfattar inte skador som huvudmannen och fastighetsägaren tillfogar varandra men som inte har ett samband med VA-förhållandet. Här kan det exempelvis handla om skador som uppstår vid ledningsarbeten vid utbyggnad av en va-anläggning eller vid anslutning av enskilda fastigheter till denna. Denna typ av skadeståndsansvar får prövas enligt skadeståndsregler i annan lag eller i avtal.
Även fastighetsägaren kan bli skadeståndsskyldig för skador som denne orsakar huvudmannen (46 §). Exempel på detta är utsläpp av otillåtna ämnen till den allmänna va-anläggningen eller att fastighetsägaren inte i tillräcklig utsträckning skyddar en anordning som huvudmannen har inne på fastigheten.
De skador som kan ersättas enligt vattentjänstlagen är sakskada, personskada och förmögenhetsskada (48 §). Hus och lösöre som förstörs i en översvämningsskada räknas som sakskada. Exempel på personskada är om någon blir sjuk av att dricka ett vatten som innehåller för höga halter av bakterier. En förmögenhetsskada uppstår vid exempelvis förlorad inkomst eller förlorad intäkt i en rörelse. Om fastighetsägaren måste vara hemma från jobbet för att ta hand om översvämningsskadan så förlorar hen inkomst som kan var ersättningsberättigat. Detsamma gäller om exempelvis en restaurang behöver hålla stängt för sanering och på så sätt inte får några rörelseintäkter.
Kommunen, inte huvudmannen, är ersättningsskyldig för skador som uppkommer på grund av nekat bygglov (49 §). I de fall fastighetsägaren har betalat anläggningsavgifter och sedan får sitt bygglov nekat, kan fastighetsägaren begära återbetalning av erlagda anläggningsavgifter. Återbetalningen ska göras i den mån det som avgiften avsåg inte kommer att leda till motsvarande vattentjänster för fastigheten.
Vanliga frågor
-
Skadeståndsansvaret enligt vattentjänstlagen har beskrivits som en form av strikt ansvar. Vid ett rent strikt ansvar förutsätts inte något felaktigt agerande utan endast att en skada har uppkommit. Bestämmelserna i vattentjänstlagen kräver däremot att huvudmannen överskridit sin rätt eller åsidosatt en skyldighet. Detta betyder att något måste kunna läggas huvudmannen till last för att skadeståndsansvar ska uppstå. Om huvudmannen följt kraven i lagen föreligger såldes ingen skadeståndsskyldighet. Samma skadeståndsansvar gäller för fastighetsägaren.
-
När lägsta golvhöjd, källargolvshöjd eller annat meddelas i ett bygglov så är det bland annat med hänsyn till att huvudmannen ska kunna leva upp till de krav på säkerhet som finns i vattentjänstlagen. Om fastighetsägaren väljer en lägre golvhöjd och får en översvämning som inte hade skett om golvhöjden hade varit den som angavs i bygglovet, får fastighetsägaren anses ha orsakat sin egen skada. Ingen ersättning ska utgå i sådana fall, se Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 december 2009, mål M 333-09).
-
Huvudmannen är ersättningsskyldig för ekonomisk skada, sakskada och personskada under förutsättning att skadorna har uppkommit på grund av att huvudmannens anläggning inte tillgodosett skäliga anspråk på säkerhet.
En ersättning kan jämkas om fastighetsägaren har varit medvållande till sin egen skada. Beroende på hur mycket medvållande fastighetsägaren har varit så påverkas ersättningsnivån på den skada som uppkommit.
-
Vem som ska ersätta skadan beror bland annat på vem som äger och ansvarar för pumpen. En LTA-pump som är placerad hos fastighetsägaren på grund av ett trycksatt spillvattensystem, ägs i regel av huvudmannen. Huvudmannen är då den som måste ta hand om fel på pumpen, sköta service och se till att den fungerar. Fastighetsägaren är å sin sida skyldig att följa bestämmelserna i vattentjänstlagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen där det bland annat framgår att fastighetsägaren inte får släppa ut vad som helst i avloppet. Om en fastighetsägare spolar ner något i spillvattnet så att det orsakar skador på pumpen, kan fastighetsägaren bli skyldig att ersätta skadan. Om en LTA-pump går sönder på grund av andra orsaker, som inte fastighetsägaren ansvarar för, är inte fastighetsägaren skyldig att ersätta kostnaderna. Huvudmannen kan eventuellt ha rätt till ersättning enligt exempelvis skadeståndslagen om någon annan har orsakat en skada.
Rättsfall
