Vanliga frågor och svar om det reviderade avloppsdirektivet

Generella frågor kring direktivets omfattning

Hur jobbar Naturvårdsverket med att ta fram föreskriftsförslag och konsekvensanalys?
Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att föreslå författningsändringar som ska presenteras i slutet av januari 2026. Naturvårdsverket har delat upp arbetet i olika grupper med olika parter inblandade beroende på tema. Det finns totalt sju grupper och Svenskt Vatten är involverade i arbetet i fem av dessa.

Kommer en ny version av “Terms and Definitions of the Urban Waste Water Treatment Directive 91/271/EEC”?
Ja, om det finns behov att förtydliga definitionerna Artikel 2. Frågan har lyfts inom EU men vi känner inte till att något arbete pågår just nu.

Kan sänkningen av gränsen från 2000 pe till 1000 pe innebära att även mindre reningsverk blir tillståndspliktiga?
Ja, det är möjligt.Mer klarhet väntas när Naturvårdsverket presenterar sitt regeringsuppdrag i januari 2026. I Sverige finns många reningsverk i intervallet 1000- 2000 pe, omkring 300-400 stycken jämfört med 433 stycken  som är större än2000 pe, vilket påverkar hur detta ska hanteras.

Hur kommer storlek på verk troligen att definieras?
Vi väntar besked i samband med att Naturvårdsverket presenterar sitt regeringsuppdrag i januari 2026.

Vad kommer att gälla för de avlopp som inte är anslutna till kommunala ARV men som ligger inom tätbebyggt område?
I artikel 4.3 står ”medlemsstaterna ska säkerställa att individuella system i tätorter med 1000 pe eller fler är registrerade i ett register och att genomförs inspektioner/kontroll av anläggningarna”.

Kommer Sverige fortsatt att kunna använda BOD7 eller kommer det ändras till BOD5?
Sverige kommer troligtvis att kunna fortsätta med BOD7.

Artikel 7 tertiär rening

I artikel 7.6 i direktivet skrivs det om termen byggskede, hur definieras byggskede?
Definitionen av byggskede bör framgå när Naturvårdsverket presenterar sitt regeringsuppdrag i januari 2026.

Artikel 8 kvartär rening

Gällande dimensionering av kvartärt reningssteg anges det att vara för 80 % av torrvädersflöde. Hur definieras torrvädersflöde?
Definitionen av torrvädersflöde bör framgå när Naturvårdsverket presenterar sitt regeringsuppdrag i januari 2026.

80 % reduktionskravet ska beräknas vid torrvädersflöde. Innebär det att man kommer att kunna välja provtillfälle så att det sammanfaller med just torrväder (eller i alla fall när man inte har högflöde)?
Detta bör framgå när Naturvårdsverket presenterar sitt regeringsuppdrag i januari 2026.

Hur ska man tolka Artikel 13 – Lokala klimatförhållanden i perspektivet av att man enligt Artikel 8 och bilaga 1 del C ska beräkna reduktionen vid torrvädersflöde?
Detta bör framgå när Naturvårdsverket presenterar sitt regeringsuppdrag i januari 2026.

Ska även reningsverk >150 000 pe som har merparten av belastningen från livsmedelsindustrier rena sitt processavloppsvatten från org. mikroföroreningar?
Som vi tolkar direktivet finns det inte möjlighet till undantag men dessa reningsverk bör ha en dialog med sin tillsynsmyndighet gällande vilka parametrar som ska mätas och följas upp för att klara reduktionskraven.

Vilka reningsverk över 150 000 pe kommer behöva ha kvartär rening på plats 2033, 2039 respektive 2045 för att uppfylla procentandelarna i avloppsdirektivet?
Senast 1 januari 2028 ska Sverige presentera ett nationellt genomförandeprogram inklusive behövliga investeringar. Då borde åtminstone vilka som träffas av tidsfristen 2033 framgå.

Vilka möjligheter finns det inom befintlig nationell lagstiftning att peka ut reningsverk som kan träffas av krav på kvartär rening 2033?
Det finns små möjligheter. Naturvårdsverket utreder nya regler inom ramen för sitt regeringsuppdrag. 

Vad menas med att ska ha uppfyllt kravet t.ex 31 december 2033 i praktiken?
Som vi tolkar det ska anläggningen vara i drift så att man även kunnat följa upp 80 % reduktionskravet innan 31 december 2033.

Hur kan VA-huvudmän tänka gällande kvartär rening vid formuleringar av tillståndsansökningar för reningsverk innan direktivet är implementerat i svensk lagstiftning?
Den första januari 2025 infördes ökade möjligheter att ändra ett miljötillstånd i stället för att behöva söka nytt (se prop. 2023/24:152). Om ett tillstånd ska omprövas i sin helhet i närtid kan det finnas skäl att ta med kvartär rening, eftersom huvudmannen då får en sammanhållen prövning och inte behöver ansöka igen inom kort. Detta gäller förutsatt att huvudmannen är säker på att verksamheten omfattas av reglerna för kvartär rening. Om det i stället är fråga om ett befintligt tillstånd som ska utökas med kvartär rening torde det finnas goda möjligheter att med stöd av 16 kap. 2 a § miljöbalken i stället ansöka om ändringstillstånd. Fördelen med ändringstillstånd är att tillståndet för övriga delar av verksamheten inte behöver omprövas (utom i de delar som har ett samband med den nya verksamheten, se 24 kap. 8 § miljöbalken). 

Gäller att riskbedömningen ska vara klar 31/12 2030 för både kväve och kvartär rening?
Det är olika tidsfrister för kväve respektive för mikroföroreningar.  För kväve är tidsfristen 31/12 2027 (art 7.2) och för mikroföroreningar är tidsfristen 31/12 2030 (art. 8.2). 

Vilka mikroföroreningar är det som ska övervakas enligt Bilaga 1 C? Är det de som också är indikatorsubstanser för den kvartära reningen?
Ja.

Varför är inte östradioler med i listan enligt Bilaga 1 C (de omfattas ju av bedömningsgrunder enligt HVMFS 2019:25)?
Listan är utvald för att visa att den kvartära reningen fungerar, inte som en komplett lista över vilka ämnen som ska reduceras.

Artikel 9 Producentansvar

Enligt avloppsdirektivet ska 80 % av kostnaderna för att rena läkemedel och kosmetiska produkter betalas av producenterna. Hur förväntas denna ersättningsmodell fungera?
a: Artikel 9.5: EU-kommissionen ska ta fram genomförandeakter med detaljerade kriterier för enhetlig tillämpning av biologiska nedbrytbarhet eller farlighet. Ska vara klart senast den 31 december 2027.
b: Artikel 9.1: Naturvårdsverket ska parallellt  enligt direktivet ta fram en nationell modell för Sverige till 31 december 2028. 

När det gäller producentansvar för kvartär rening, kommer ersättningsmodellen även att ta hänsyn till vilken teknisk lösning som installeras?
Detta kan vi inte svara på i dagsläget eftersom det beror på den nationella modellen som ska tas fram till 2028, se svar ovan.

Flera läkemedels- och kosmetikaorganisationer har stämt EU kopplat mot producentansvaret. Hur jobbar Svenskt Vatten för att säkra producentansvaret?
Läkemedelsindustrin, kosmetikaindustrin och ett medlemsland i EU, har stämt ministerrådet och EU-parlamentet eftersom man är orolig för kostnaderna, att patienters rätt till medicin skulle äventyras och att kravet skulle strida mot proportionalitetsprincipen inom EU-rätten. Läkemedelsindustrins kampanjer har även nått svensk politik. Svenskt Vatten jobbar väldigt aktivt i frågan både nationellt och inom EU. Nationellt främst mot riksdags- och kommunalpolitiken och inom EU främst tillsammans med Eureau samt europeisk livsmedelsindustri mot EU-parlamentariker och EU-kommissionärer.

Artikel 11 Energineutralitet

Var går systemgränserna för energineutralitet?
Artikel 11.5: Definitionen av hur energineutralitet ska beräknas ska tas fram av EU i en genomförandeakt med tidsplanen så snart som möjligt (ingen definitiv deadline är satt). Svenskt Vatten jobbar tillsammans med Eureau i en dedikerad arbetsgrupp för att kunna påverka EU i den riktning man önskar.

Artikel 15 Water reuse and discharges of urban wastewater

Det har införts undantag från Weserdomen i och med avloppsdirektivet. Enligt artikel 15.4.d ska ”Alla tekniskt genomförbara begränsningsåtgärder genomföras för att minimera de negativa effekterna av andra verksamheter som orsakar liknande påverkan i samma vattenförekomster.” för att undantaget ska tillämpas. VA-bolagen har ingen möjlighet att påverka vad andra verksamheter gör åt sina utsläpp till samma recipient vilket gör att undantaget blir svårt att tillämpa. Hur jobbar Svenskt Vatten för att undantaget ska kunna tillämpas och bli tydligt i implementeringen i svensk lag?
Detta bör framgå när Naturvårdsverket redovisar sitt Regeringsuppdrag i januari 2026.

Artikel 20 Slam och resursåtervinning

Vilka återvinningskrav på fosfor kan vi förvänta oss i den delegerande akten om fosforåtervinning från kommissionen?
Artikel 21.2: Det kommer att redovisas av kommissionen senast 2 januari 2028.

Artikel 21 Övervakning

Hur ska övervakning av växthusgasutsäpp ske? Schablonberäkningar, modelleringar eller mätningar?
Artikel 21.4: Detta kommer att beslutas i en genomförandetakt som ska antas senast 2 juli 2027.