-
Våra sakområden
Våra sakområden
Dricksvatten
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
VA-statistik och rapporter
-
Utbildning & konferens
-
Forskning
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Så jämför Svenskt Vatten VA-taxor mellan kommuner
Kommunala VA-taxor ska enligt lag vara baserade på självkostnadsprincipen. Avgifterna ska täcka drift, underhåll och investeringar – men inte ge överskott. Ändå varierar taxan kraftigt mellan olika kommuner. Det beror bland annat på skillnader i investeringsbehov, antal anläggningar, ledningsnätets längd per invånare, och om man köper tjänster från andra kommuner.
För att jämföra och se utveckling av VA-taxa över tid, använder Svenskt Vatten två typhus, som representerar snittet av förutsättningar i respektive hustyp.
- Typhus A motsvarar ungefär ett normalt enbostadshus
med förbrukning för två vuxna och två barn. - Typhus B är ett flerfamiljshus med 15 lägenheter och
en antagen vattenförbrukning.
Här laddar du ner 2025 års taxerapport.
VA-taxan ökade i snitt med 11 procent
VA-taxorna för både enbostadshus och flerfamiljshus har ökat med i snitt 11 procent jämfört med 2024. Det innebär att den genomsnittliga årskostnaden nu är 11 658 kronor för ett enbostadshus (typhus A), vilket motsvarar 972 kronor i månaden. För flerfamiljshus (typhus B) är den totala årskostnaden 108 041 kronor per fastighet, vilket motsvarar 600 kronor per lägenhet och månad.
Även om årets ökning är lägre än rekordåret 2024 (då ökningen låg på 14 procent), är det fortsatt en historiskt hög nivå. Det är bara under 1990-talets inflationsår som vi sett liknande ökningstakt.
Så mycket påverkas hushållskostnaden (brukningsavgift)
Typ av bostad | Årskostnad 2025 | Förändring från 2024 | Månadskostnad |
---|---|---|---|
Enbostadshus | 11 658 kr | +11 % | 972 kr |
Flerfamiljshus | 108 041 kr* | +11 % | 600 kr** |
* För hela fastigheten, motsvarande 15 lägenheter
** Månadskostnad per lägenhet
Varför ökar priset på vatten och vart är vi på väg?
Under de senaste åren har taxenivåerna ökat i snabb takt, på ett sätt som inte setts sedan 1990-talet då inflationen hade en omfattande påverkan på hela Sveriges ekonomi. Höjningarna beror på flera samverkande faktorer, däribland ökande kostnader för råvaror, energianvändning och ett allt större investeringsbehov inom VA-sektorn. Den ekonomiska pressen på kommuner att möta både dagens och framtida krav har lett till att taxenivåernas utveckling blivit en central fråga för att säkerställa hållbara och långsiktiga lösningar.


Skillnader mellan kommuntyper – men gapet minskar
Att VA-kostnaderna för samma hustyp i olika kommuner är olika, har flera orsaker. Den viktigaste förklaringen är dock VA-kollektivets budgeterade driftskostnader för året. Dessutom påverkas kostnaderna av storlek och struktur: ju fler invånare som delar på VA-systemet, desto lägre blir kostnaderna per person, tack vare så kallade stordriftsfördelar. Detta mönster bekräftas i årets analys av VA-taxorna.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) delar in landets kommuner i nio kategorier, bland annat storstäder, större städer, pendlingskommuner och landsbygdskommuner. Vår jämförelse av kommunkategorierna visar att för 2025 har storstadskommunerna den lägsta genomsnittliga årskostnaden för ett enbostadshus (typhus A): 8 858 kronor. Övriga kategorier ligger relativt nära varandra, med kostnader från 10 112 kr till 12 598 kr per år.
Samtidigt minskar skillnaderna över tid. De senaste tio åren har taxan ökat mest i kommuntyper nära storstäder, vilket tyder på att kostnadsläget jämnas ut.
Vad händer framåt?
Allt pekar på att VA-taxorna kommer fortsätta stiga de kommande åren. Orsakerna är många, och flera förändringar i omvärlden påverkar kostnaderna för Sveriges VA-organisationer:
- EU-direktiv ställer högre krav på vattenkvalitet, avloppsrening och säkerhet.
- Klimatanpassning kräver att VA-systemen dimensioneras för extremväder, skyfall och höjda grundvattennivåer.
- Reinvesteringsbehoven ökar i takt med att ledningsnät och anläggningar når sin tekniska livslängd.
- Låga räntor och ökad lånefinansiering ger tillgång till kapital, men ökar samtidigt kravet på återbetalning via taxan.
Dessutom ökar trycket på att skapa motståndskraftiga system som klarar kriser och långsiktig försörjning. Allt detta driver upp taxan – även om utgångsnivåerna fortfarande är relativt låga i ett historiskt perspektiv.
Vill du fördjupa dig i statistik och trender?
Ladda ner taxerapporten
Här kan du ladda ner årets taxerapport med översikt över VA-taxorna i hela Sverige. Sammanställningen visar jämförelser, utveckling över tid och analyser av vad som påverkar priset på vatten och avlopp.
