Vättern som fond, framtiden i fokus – Vattenstämman 2025

Från vilket håll man än närmar sig Jönköping ser man Vättern. Att Sveriges näst största sjö fick agera kuliss till Vattenstämman 2025, vår viktigaste arena för vattenfrågor som i år fokuserade särskilt på bland annat hot och beredskap, finansieringsfrågor och PFAS, kändes mer än passande. Inte minst för de likheter man kan se mellan Vättern och VA-branschen i stort – bägge är utsatta för stora utmaningar och hot, men är samtidigt av stort samhällsvärde och ger upphov till stora möjligheter.

Att Vattenstämman hölls vid Vättern var inte bara symboliskt. Platsen satte också tonen för samtal om de utmaningar och möjligheter som VA-sektorn står inför. På scen återkom frågan om hur vi gör det osynliga synligt – och lyfter värdet av den infrastruktur som samhället ofta tar för given.

– Vi talar ofta om VA som den dolda infrastrukturen, den ska finnas där men inte märkas av, sa Linda Åmand, produktionschef på Käppalaförbundet och en av stämmans moderatorer.

Vi på Svenskt Vatten tycker att det arbete som ligger bakom den här dolda infrastrukturen ska dras fram i ljuset. Därför samlades den svenska vattensektorn under parollen att det är dags för VA att ta plats på scen vid Vätterns strand. Likt den stora sjön står branschen inför stora utmaningar, men att framtiden är ljus lyftes av flera talare på Elmias scen.

– Samtidigt som vi står inför stora utmaningar finns det stora förväntningar och stor tillit till vår bransch, berättade Anders Almgren, ordförande Svenskt Vattens styrelse och kommunstyrelsens ordförande i Lunds kommun.

Beredskap och ansvar 

Flera talare på Vattenstämman betonade att beredskap inte är något som byggs i sista stund – utan något som kräver långsiktighet, samarbete och förankring. Pär Isaksson lyfte hur historien kan vara en källa till både lärdom och inspiration, och pekade på att Sverige en gång i tiden hade en gedigen och robust försörjningsberedskap. Olof Johansson från Jordbruksverket betonade vikten av robust primärproduktion, där beredskapen byggs i fredstid och i samverkan med näringslivet.

Även det civila samhällets roll lyftes. Carina Wiro från Civilförsvarsförbundet beskrev hur FRG (Frivilliga Resursgruppen) stärker krisberedskapen lokalt. Från Jönköpings kommun gav Göran Melin och Roger Rohdin konkreta exempel på hur kommunens arbete med civil beredskap ser ut. Som exempel togs ett tidigare tusenårsregn och dess konsekvenser upp. Inte minst gavs själva termen tusenårsregn en lokal anknytning.

– Som vi brukar säga här i trakten, det har hänt två gånger sedan Jesus föddes, sa Göran.

Ekonomi, framtidsinvesteringar och värdet av vatten

Att trygga vattenförsörjningen handlar inte bara om teknik och klimat – det är också en fråga om ekonomi, prioriteringar och långsiktig finansiering. Inte minst handlar det om att uppmärksamma och låta vattenfrågorna sluta vara dold infrastruktur. Jesper Svensson från Lunds universitet reflekterade självkritiskt över hur vattenfrågor undgått hans radar.

– Jag har aldrig trott att det är ett problem i Sverige, förklarade han.

Några som definitivt känner till utmaningarna med vattenförsörjning i Sverige är Andreas Brorsson och Johan Skyman. Som representanter för Vätternvatten AB berättade de om sitt pågående, ambitiösa projekt med både miljö och framtidens dricksvattenförsörjning i centrum. Målet är att från år 2035 kunna leverera dricksvatten från Vättern till invånarna i delägarkommunerna och projektet är avgörande för regionens framtida utveckling – med andra ord för det verkligen VA ut i scenens rampljus.

– Vätternvatten är inte bara ett vattenprojekt, det är ett samhällsprojekt. Det här handlar inte om att lappa och laga, det handlar om att bygga ett nytt och robust system från grunden, menade Johan.