-
Våra sakområden
Våra sakområden
Dricksvatten
VA-infrastruktur
Avlopp och miljö
Klimat och hållbarhet
Säkerhet och beredskap
Kommunikation och samverkan
Organisation och styrning
VA-statistik och rapporter
-
Utbildning & konferens
-
Forskning & innovation
Forskning & innovation
Så jobbar vi med forskning och innovation
Utlysningar och stöd
Forsknings- och innovationssatsningar
-
Nätverk & medlemskap
-
Om oss
Regeringens PFAS-plan: Svenskt Vattens syn på vad som bör ingå
Den 25 mars var myndigheter, branschföreningar och Svenskt Vatten inbjudna till ett möte med Klimat- och näringslivsdepartementet för att ge inspel till den kommande nationella handlingsplanen för att hindra spridningen av PFAS. Vi framförde bland annat fyra prioriterade åtgärder som vi anser är viktiga att inkludera i planen, inte minst för att underlätta VA-organisationernas arbete.
Sveriges PFAS-föroreningar kommer att vara ett problem under många årtionden framåt. Regeringens initiativ till en ambitiös handlingsplan är därför välkommet – och insatserna behöver säkras för lång tid framöver.
– Att åtgärda den historiska skulden av PFAS-föroreningar räcker inte. Det framåtriktade arbetet är minst lika viktigt, annars kommer nya föroreningar att uppstå. Ett brett begränsningsförbud mot PFAS på EU-nivå är centralt, säger Henrik Wingfors, enhetschef Vattentjänstenheten på Svenskt Vatten.
I korthet anser Svenskt Vatten att handlingsplanen bör fokusera på följande:
- Inrätta en särskild statlig PFAS‑fond för sanering
Skapa en nationell finansieringslösning för sanering där ansvarig förorenare saknas eller där ansvarsutredningar tar lång tid. Kommuner och andra aktörer bör kunna låna eller få stöd för att påbörja sanering parallellt med att ansvarsfrågan utreds. I väntan på att en ansvarig aktör identifierats är det viktigt att åtgärder för minskad spridning vidtas. Tidiga åtgärder minskar de totala kostnaderna. - Stärk arbetet med källkontroll och sanering
Öka statliga insatser för att identifiera och åtgärda kända PFAS‑källor som flygplatser, räddningstjänstens övningsplatser och militära verksamheter. Försvarsmaktens myndigheter behöver få tydligare signaler och resurser för att ta kunna ta ansvar för sin historiska användning av brandskum och tillsynsmyndigheten Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FiHM) behöver stärkta resurser. Samordningen mellan berörda myndigheter behöver generellt sett stärkas eftersom det sannolikt finns många ännu oupptäckta förorenade områden. - Nationell satsning på teknik och metodutveckling
Sverige bör etablera ett program och ett nationellt centrum för utveckling av teknik och metoder för hela PFAS‑kedjan: marksanering, vattenrening och destruktion av PFAS‑haltiga restströmmar. En offensiv satsning kan samtidigt skapa förutsättningar för en ny exportindustri inom avancerad miljöteknik. - Ta initiativ till branschlöften
Alla sektorer i samhället har ”sitt” PFAS-problem. De som befinner sig nedströms, som VA-branschen, får ta hand om PFAS-föroreningar i ett sista led. De som befinner sig lite högre upp i värdekedjan behöver vidta andra åtgärder eller ställa krav på leverantörer för att sluta tillföra nya PFAS-ämnen till kretsloppen. Oavsett hur ens problem ser ut, behövs en nationell kraftsamling över lång tid och inte bara mer resurser till myndigheter, tillsyn och skärpta regelverk. Branschlöften kan skapa stärkta incitament för att alla gör ”sin” del.
Punkterna ingår i det brev Svenskt Vatten skickade till Klimat- och näringslivsdepartementet i anslutning till mötet. Du hittar brevet i sin helhet här.




