Preliminär överenskommelse om det reviderade prioämnesdirektivet

Prioämnesdirektivet reglerar gränsvärden (så kallade miljökvalitetsnormer) i vattenförekomster för föroreningar som har skadlig påverkan i vattenmiljön. Om en miljökvalitetsnorm överskrids behöver åtgärder vidtas. Om källan till föroreningen anses vara ett avloppsreningsverk kan åtgärder behöva vidtas vid avloppsreningsverket.

Den preliminära överenskommelsen skiljer sig till viss del från det förslag som presenterades av EU-kommissionen hösten 2022. Några utvalda delar ur överenskommelsen inkluderar:

• Nio läkemedel läggs till i direktivet; Diklofenak, Ibuprofen, Karbamazepin, tre antibiotika och tre hormonella läkemedel.
• Även PFAS25 läggs till (PFAS24 + trifluorättiksyra (TFA), där dessa 25 PFAS ska summeras som PFOA-ekvivalenter).
• Ett antal ämnen som finns med i direktivet sedan tidigare får striktare gränsvärden.
• Sex ämnen anses inte längre relevanta och har tagits bort, exempelvis Atrazin.

Rapportering av status ska förbättras

Utöver förändringar i ämnen och gränsvärden ska övervakning och rapportering av vattenförekomsternas status förbättras. Vart tredje år ska vattenförekomstens biologiska data rapporteras, vartannat år ska kemiska data rapporteras och vart sjätte år ska vattenförekomstens övergripande status rapporteras, i linje med redan nu gällande sexårscykel i förvaltningsplanerna inom vattenförvaltningen. Effektbaserad övervakning ska också börja nyttjas.

Vägen mot godkännande

Den preliminära överenskommelsen måste nu godkännas av EU:s ministerråd och EU-parlamentet innan den formellt kan antas och träda i kraft. Medlemsstaterna måste införliva direktivet i nationell lagstiftning senast den 21 december 2027 och de har sedan fram till år 2039 på sig att uppnå överensstämmelse med de nya miljökvalitetsnormerna. Svenskt Vatten kommer att publicera direktivet i sin helhet efter att det formellt har antagits.

Svenskt Vattens tolkning

Svenskt Vattens tolkning av överenskommelsen är att de nya och ändrade miljökvalitetsnormerna kan medföra krav på åtgärder vid avloppsreningsverk om avloppsreningsverket kan anses vara källan (eller en av källorna) till ett överskridande. Åtgärd på avloppsreningsverk kommer i de flesta fall vara implementering av kvartär rening (om detta inte redan genomförts kopplat mot det reviderade Avloppsdirektivet).

Svenskt Vattens tolkning är också att kostnaderna för denna åtgärd (kvartär rening för att klara miljökvalitetsnormen för de nio läkemedelsresterna) då kommer att ligga inom det producentansvar som definieras i det reviderade Avloppsdirektivets artikel 9. Den ytterligare kvartära rening som sedan kan behövas för att även klara miljökvalitetsnormen för PFAS kommer dock inte att ingå i producentansvaret som det nu är definierat. EU-kommissionen ska i sin utvärdering av det nya avloppsvattendirektivet senast 2033 analysera möjligheten att även lyfta in PFAS i producentansvaret för kvartär rening.