Ny debattartikel i Dagens Samhälle: "Ta fram en samlad vattenpolitik för hela Sverige"

Tillgången till vatten är en av de stora globala framtidsfrågorna, men i Sverige är politiken splittrad och inte riggad för att möta de ökande riskerna för torka, översvämningar och hotad vattenkvalitet. Det visar resultatet av regeringens klimatanpassningsutredning. Regeringen saknar fortfarande perspektivet att stad och land finns i samma avrinningsområde och påverkar varandra.

Vatten är en resurs likt ingen annan och stora delar av Sveriges ekonomi, natur och befolkning är helt beroende av att rent vatten kommer ur kranen, att vatten finns för odling och att smutsigt vatten renas. Samtidigt är investeringarna i vatteninfrastrukturen eftersatta och regelverken otillräckliga för att hantera dagens och morgondagens behov, något som Riksrevisionen påtalar med all önskvärd tydlighet i sin granskning som presenterades i februari.  Sammanlagt uppgår investeringsbehoven i vatteninfrastrukturen till minst 560 miljarder kronor till 2040. 

Flera regeringar har tillsatt otaliga statliga utredningar, beslutat om strategier och gett flera myndigheter olika regeringsuppdrag för att hantera vattenfrågor. Vatten har dock en tendens att inte ta hänsyn till hur samhället är organiserat utan rinner snabbt över politikområden, myndighetsuppdrag samt kommun – och tomtgränser.

Matproduktionen träffas tidigt och hårt av extremväder. De senaste åren uppgår värdet av naturskadorna på odlingen till 10–15 miljarder kronor. En del lantbrukare har ännu inte återhämtat sig. Då räcker det inte med att Klimatanpassningsutredningen levererar en bred och genomarbetad analys där endast delar av samhällets behov i ett förändrat klimat ingår.

Förutom att landets livsmedelsberedskap försämras minskar möjligheten att investera i den gröna omställningen på gårdarna. Liksom för vatten och avlopp i tätorter är vatteninfrastrukturen i odlingslandskapet eftersatt. Det behöver investeras i storleksordningen 55 miljarder kronor för att bättre klara odlingen under år med extremväder. Med dagens takt kommer det ta närmare tio generationer att göra jobbet. Matpriset och lantbrukarna kan inte ensamma bära kostnaden för den oundvikliga klimatanpassningen.

Denna regering har en chans att sluta att tänka i stuprör och för första gången börja ta fram en samlad vattenpolitik för hela Sverige, storstäder som landsbygd. En blå färdplan för Sverige, som skapar förutsättningar för samordning mellan myndigheter, kommunala vattenorganisationer och det gröna näringslivet. En blå färdplan skulle inte bara framtidssäkra samhällsutveckling i Sverige, väl utformad kan den bli motor för exportmöjligheter av teknik och kunskap.

Vi föreslår att regeringen tar vid där Klimatanpassningutredningen inte levererade:

1. Slå samman de aktuella vattenrelaterade utredningarna till en större vattenproposition.

2. Tillsätt en ny utredning om nya finansieringslösningar som möjliggör investeringar i vatteninfrastrukturen och inför ändrade ränteavdragsregler för kommunala bolag.

3. Upprätta en 12-årig investeringsplan för livsmedelsproduktionens vatteninfrastruktur enligt samma finansieringslogik som regeringen just använt för transportinfrastruktur för vägar och järnvägar.

4. Tillsätt en utredning som har ett avrinningsområdesperspektiv i sökande efter gemensamma vattenlösningar vid torka och översvämningar – för jordbruksmark och för mark i den bebyggda miljön.

Mikaela Johnsson
Vice ordförande, Lantbrukarnas riksförbund (LRF)

Pär Dalhielm
Vd, Svenskt Vatten