Hårt tryck inom EU:s vattenpolitik med tydliga vinster för svenska VA-organisationer

Vattenfrågorna har klättrat allt högre upp på EU-agendan. För första gången i historien har EU nu ”vatten” i titeln för en av sina högsta tjänstepersoner – kommissionären Jessika Rosvall. Den 8 december samlar hon en rad aktörer för att fortsätta arbetet med den Water Resilience strategy som presenterades i juni 2025. På första parkett, och även på scen, finns EurEau och Svenskt Vatten för att ge röst åt svenska och nordiska perspektiv. I samband med detta tar vi tempen på årets arbete:

Hur har 2025 sett ut för vattenpolitiken på EU-nivå? 

– Hela världspolitiken och därmed EU:s medlemsländer präglas av det oroliga världsläget. Det innebär att EU-politiken har skiftat från att fokusera på klimatutmaningen till att fokusera på konkurrenskraft och säkerhet. Det gör också att vattenfrågan sätts i en annan samhällskontext. Vattentjänster benämns numera inte enbart som en faktor i ett förändrat klimat, utan ses som kritisk infrastruktur med stor betydelse för ett robust samhälle.

Vad innebär det för hur VA-frågorna kan föras fram?

– Vi som bransch måste anpassa vårt sätt att kommunicera för att få politikens öra. Ska vi få genomslag för våra frågor måste vi ge bevis och argument för hur vi som sektor kan vara lösningen på de nya politiska prioriteringarna. Personligen slås jag av det kulturella och politiska finliret som krävs. Ska man lyckas på lång sikt krävs både tålamod, kompromissvilja och en hel del taktiskt rävspel.

Finns några höjdpunkter från året just för svenska VA-organisationer?

– Det nya avloppsdirektivet och dess regelverk kommer ha enorm påverkan på både enskilda VA-organisationer och hela Europas vattensektor. Med tanke på hur det första utkastet såg ut, är detta en framgångssaga för branschen. Genom vårt påverkansarbete förväntas nu både läkemedels- och den kosmetiska industrin stå för stora delar av kostnaden för införandet av kvartärrening.

Likaså lyckades vi påverka andra delar i direktivet som innebär att svenska VA-organisationer slipper stora investeringskostnader som ändå inte skulle skapa miljönytta. Sammantaget bedömer vi att detta innebär att vi lyckats styra undan kostnadsökningar för Sveriges VA-organisationer på mellan 2–4 miljarder kronor årligen. En tyst framgång, som kanske är den största medlemsnyttan vi lyckats med policymässigt utifrån ett finansiellt perspektiv.

Vad står på agendan under 2026? 

– Mycket, men väljer att lyfta fram fyra delar:

• PFAS: Kampen om PFAS fortsätter. Ett långtgående PFAS-förbud är en nödvändighet inte bara för vattensektorn. Samhällskostnaderna i form av rening, folkhälsa och miljö är enorma om vi inte lyckas begränsa fortsatt spridning av PFAS. Motkrafterna är stora, men vi jobbar stenhårt för att kommissionen ska gå vidare med långtgående förbud.
• Avloppsdirektivet: Säkerställa att införandet av avloppsdirektivet görs på ett kostnadseffektivt sätt. Inte minst handlar det om att bevaka så att producentansvaret implementeras så att läkemedels- och kosmetikaindustrin kan ta sin del av kostnadsansvaret för den avancerade reningen. Det handlar om mångmiljardbelopp för VA-sektorn.
• Ett starkt EurEau-sekretariat. Under min tid som ordförande för EurEau har jag haft en långsiktig plan att för att förstärka sekretariatet i Bryssel. Efter långa interna förhandlingar inom federationen har vi lyckats förstärka de personella resurserna med 20 procent och under nästkommande år hoppas jag ta nästa steg genom att upprätta en gemensam finansiell fond som kan nyttjas för extraordinära påverkansinsatser.
• Jämförande rapport. Under 2026 kommer EurEau att släppa en rapport med statistik och jämförelser mellan medlemsländerna i Europa. Det brukar bli intressant läsning där vi kan se hur både läckage, kostnader och annan statistik skiljer sig åt mellan länderna.