Debattartikel i Dagens Samhälle: Finansieringen av VA-infrastrukturen måste utredas

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 5 september 2025.

Nyligen gick remisstiden ut för betänkandet ”Ökad VA-beredskap” (SOU 2024:82). Utredningens förslag innebär ett viktigt steg i att stärka krisberedskapen, men det räcker inte. Beredskap för kris och krig är en sak – än mer avgörande är att Sverige har en robust VA-infrastruktur som fungerar i vardagen.

Fram till 2040 behöver minst 560 miljarder kronor investeras i ledningar, vattenverk och reningsverk. Vi vill därför se en särskild finansieringsutredning, som ger kommunerna bättre förutsättningar att klara både fredstidens och krisens krav.

Läs mer: Därför vågar politiker inte fatta långsiktiga beslut: ”Du vinner inga val på avloppsrör”

Svenskt Vatten, branschförening för kommunalt vatten och avlopp (VA), välkomnar förslagen i VA-beredskapsutredningen och uppmanar regeringen att bereda ärendet skyndsamt. Beslutet om att tillsätta utredningen fattades redan under förra mandatperioden, vilket gör det än mer angeläget att slutföra arbetet utan dröjsmål. 

Nu är det dags för nästa steg. Förslagen i VA-beredskapsutredningen täcker en liten del av det totala behovet av en långsiktigt hållbar VA-infrastruktur. Fortfarande återstår att hantera klimatanpassning, nya miljökrav och investeringsskuld samt att värna Sveriges konkurrenskraft, som till stora delar vilar på en fungerande VA-infrastruktur. Därför behövs en finansieringsutredning, som bygger på VA-taxan som grundmodell. 

Under sommaren har det blivit tydligt för en stor del av invånarna att vattenbrist är en realitet. Detta samtidigt som klimatförändringarna leder till allt fler och kraftigare skyfall. Den kommunala vatteninfrastrukturen påverkas förstås också av dessa förändringar.   

Sveriges VA-organisationer möter också nya miljökrav, till exempel högre krav på PFAS-rening av dricksvatten. Självklart ska dessa krav uppfyllas, men om inte den som förorenar vattnet tar ansvar för reningen, enligt principen om att förorenaren betalar, så hamnar notan för reningen hos VA-kunderna.

Under ett antal decennier från mitten till slutet av 1900-talet byggdes VA-infrastrukturen i Sverige ut, till stor del med statliga medel. Nu är infrastrukturen föråldrad, med stora förnyelsebehov, och ansvaret ligger på kommunerna. Förutsättningarna för kommunerna skiljer sig åt, på grund av geografi, demografi och hur kommunerna prioriterat VA-frågan tidigare.

Regeringen bör redan nu gå vidare med beredningen av förslaget om rätten att göra ränteavdrag för VA-organisationer som äger infrastrukturen i bolagsform, vilka har en nackdel jämfört med VA i kommunal förvaltningsform.   

Svenskt Näringsliv presenterade nyligen rapporten ”Ett robust VA-system för ett konkurrenskraftigt näringsliv”. I den pekas VA-systemet ut som den glömda infrastrukturen som bromsar näringslivets konkurrenskraft när det inte fungerar.  Samhällen byggs av vatten och tillgången till vattentjänster säkrar jobb och tillväxt.  

Tillsammans med vårt remissvar till VA-beredskapsutredningen skickar vi till statsrådet Romina Pourmokhtari (L) de frågor som bör besvaras av en ny utredning för ökad investeringstakt och säkrad finansiering, med VA-taxan som utgångspunkt. Sverige måste framtidssäkra sin vattenförsörjning och då krävs att regeringen tar både ansvar och ledarrollen. 

Pär Dalhielm
Vd, Svenskt Vatten, branschförening för Sveriges VA-organisationer