Ett lokalt ansvar och en nationell angelägenhet – vem tar ansvar för vattenfrågan?

När Vattenstämman 2025 genomfördes i Jönköping passade politiska företrädare och representanter från kommuner och VA-bolag på att mötas för ett runda bordssamtal. Samtalet inleddes med en nulägesbeskrivning av Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm. Han lyfte fyra avgörande faktorer som ökar trycket på investeringar i VA-sektorn: den åldrande infrastrukturen, ett växande behov av beredskap, nya EU-regler och klimatförändringarnas konsekvenser.

– Vattenfrågan är ett lokalt ansvar och en nationell angelägenhet, konstaterade han.

Behov av tydligare ansvar och starkare stöd 

En återkommande punkt var oklar ansvarsfördelning. Daniel Danielsson, andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Åre kommun, betonade vikten av att skapa helhet i styrningen.

– Vi behöver en tydlig ansvarsfördelning med nationellt ledarskap för helheten. Ett nationellt ramverk skulle då också ge utrymme för lokala lösningar.

Förutsättningarna skiljer sig mellan olika delar av landet och det måste återspeglas i ramverket.

Flera deltagare uttryckte att staten behöver ta ett större ansvar och leda vägen framåt. Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i Jönköpings kommun:

– I utredningar läggs mycket i knät på kommunerna. Vi förutsätts göra en massa, men utan att få de statsbidrag vi behöver. Vi förväntar oss mer från statlig nivå, sa hon.

Daniel Danielsson lyfte även att många mindre kommuner har svårt att hinna med.

– Det kan vara svårt att planera långsiktigt när personalstyrkan är liten, man klarar det operativa men får svårt med det strategiska. VA-beredskapsutredningen innehåller bra förslag för samverkan, men då måste de föreslagna incitamenten bli verklighet.

Från ord till handling – och människor som kan jobba

– Nu är det dags att göra verkstad av utredningarna i stället för att tillsätta nya. Vi måste också bestämma oss för vilka frågor som ska lösas. Vatten är allt från livsmedel till en viktig del i industrin. Det är överallt, sa Angelica Lundberg, riksdagsledamot (SD).

Flera lyfte att VA-infrastrukturen ofta hamnar i skymundan, just för att den inte syns. 

– Det har inte ansetts vara ett stort problem. Rören ligger i marken och är lätta att glömma. Det tar tid innan man upptäcker en underhållsskuld och då kan det vara för sent, fortsatte Angelica.

Kompetensförsörjning är ytterligare en gemensam utmaning. Thomas Bergholm, teknisk direktör i Jönköpings kommun, påminde om att även vid god vilja att investera, så saknas det inte sällan kapacitet och resurser för genomförandet.

– Det finns inte folk som kan genomföra investeringarna. Här finns kapacitetsbrister både hos privata aktörer och i beställarledet hos VA-organisationerna, sa han.

Flera deltagare vittnade om svårigheten att arbeta långsiktigt i en värld präglad av snabba beslut och skiftande politiska prioriteringar.

– En del av det vi gör i dag ser vi positiva effekter av först om tio eller 20 år, sa Pär. Det gör det utmanande – men också helt nödvändigt att börja i tid.

Samtalet berörde också frågor som att säkerställa att investeringar gynnar hela befolkningen, att vattenpriset behöver höjas för att spegla vattnets verkliga värde och hur fonderingssystemet kan användas på ett mer effektivt sätt. Pyry Niemi, PA-ansvarig på Svenskt Vatten, ledde diskussionen. 
 
Foto: från vänster till höger 
Areti Damiilidou, Verksamhetschef VA- och avfallsavdelning, Solna Vatten 
Hans Lind, ordförande, VAMAS 
Anders Bergman, chef Vattentjänster, VAMAS 
Pyry Niemi, PA-ansvarig på Svenskt Vatten 
Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelsens ordförande Jönköpings kommun 
Jacques de Marc, styrelseordförande, Solna Vatten 
Thomas Bergholm, teknisk direktör, Jönköpings kommun 
Daniel Danielsson, andre vice ordförande kommunstyrelsen, Åre kommun 
Johan Fritz, stadsdirektör, Jönköpings kommun 
Angelica Lundberg, SD, riksdagsledamot 
Anders Karlsson, C, riksdagsledamot 
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten