Därför ökar VA-taxan – och det är ett tecken på ansvarstagande

VA-organisationer får enligt lag inte spara pengar för investeringar som förnyar VA-infrastrukturen. Det innebär att nödvändiga satsningar på att förnya ledningsnät, reningsverk och annan infrastruktur måste lånefinansieras. Och lån ska betalas tillbaka – via taxan. Precis som fastighetsägare tar ut underhålls- och driftskostnader av sina hyresgäster, tar VA-organisationerna ut kostnaderna för investeringar, drift och underhåll av dem som använder vattentjänsterna. 
  
Nils Holgersson-rapporten bygger på siffror som samlats in av Svenskt Vatten. Det är viktigt att komma ihåg att rapporten främst jämför kostnader för flerfamiljshus – trots att många kommuner har en relativt låg andel sådana. Svenskt Vatten anser att det vore mer rättvisande att jämföra småhus, eftersom det bättre speglar verkligheten i stora delar av landet.
 
Att Säffle och Åmål har högst höjningar beror på ett mänskligt misstag; att fel siffror rapporterats in. I själva verket höjs taxenivåerna i dessa kommuner med cirka 15 procent, en höjning som är strax över det nationella genomsnittet på 11 procent. Taxenivån för ett småhus landar i dessa kommuner på 10 979 respektive 12 264 kronor, att jämföra med ett nationellt genomsnitt på 11 644 kronor. Enligt oss en ytterst rimlig nivå. Tänk att för knappa 1 000 kronor per månad få 140 liter vatten per person och dygn levererat över tröskeln, in i hemmet och dessutom bortlett och omhändertaget. 
 
Vad tycker du? Hur kan vi tillsammans skapa förståelse för det långsiktiga värdet av en hållbar VA-försörjning?