Därför ökar VA-taxan – och det är ett tecken på ansvarstagande

VA-organisationer får enligt lag inte spara pengar för investeringar som förnyar VA-infrastrukturen. Det innebär att nödvändiga satsningar på att förnya ledningsnät, reningsverk och annan infrastruktur måste lånefinansieras. Och lån ska betalas tillbaka – via taxan. Precis som fastighetsägare tar ut underhålls- och driftskostnader av sina hyresgäster, tar VA-organisationerna ut kostnaderna för investeringar, drift och underhåll av dem som använder vattentjänsterna. 
  
Nils Holgersson-rapporten bygger på siffror som samlats in av Svenskt Vatten. Det är viktigt att komma ihåg att rapporten främst jämför kostnader för flerfamiljshus – trots att många kommuner har en relativt låg andel sådana. Svenskt Vatten anser att det vore mer rättvisande att jämföra småhus, eftersom det bättre speglar verkligheten i stora delar av landet.
 
Att Säffle och Åmål har högst höjningar beror på ett mänskligt misstag, att fel siffror rapporterats in. I själva verket höjs taxenivåerna i dessa kommuner med cirka 15%, en höjning som är strax över det nationella genomsnittet, 11%. Taxenivån för ett småhus landar i dessa kommuner på 10 979 respektive 12 264 kr, att jämföra med ett nationellt genomsnitt på 11 644 kr. Enligt oss en ytterst rimlig nivå. Tänk att för knappa 1000 kr/månad få 135 kg vatten per person, levererat över tröskeln och in i hemåt och dessutom bortlett och omhändertaget. 
 
Vad tycker du? Hur kan vi tillsammans skapa förståelse för det långsiktiga värdet av en hållbar VA-försörjning?